Tanum Skolor - Extranummer

Tanumskolan 2000

Ett ITiS-utvecklingsarbete av: Torgny Greveby   Jan Andersson  Paul Carlsson  Douglas Jonasson  Morgan Göransson

Samanfattning:

Vårt utvecklingsarbete:

Som en sammanfattning av vårt utvecklingsarbete och utvärdering av vårt projekt vill vi framhålla följande:

Vi har valt att presentera vårt utvecklingsarbete i den skoltidningsform som vi använder i elevprojektet. Vi tycker det är ett logiskt beslut eftersom det på ett lämpligt sätt illustrerar både metoder och innehåll i vårt arbete tillsammans med eleverna.

Trots tidsbrist och pressat schema har vi lyckats ro vårt arbete i hamn. Tidningsprojektet har vi tidigare haft som en utvecklingsidé. Många har gått TiS-utbildningen. Tidigare har andra skoltidningsprjekt genomförts och gett nyttiga erfarenheter. ITiS-utvecklingsarbetet gav oss verktygen att förverkliga vår tidningsidé.

Samarbetet med eleverna har visat att arbetsmodellen är bra. Planering, insamling av fakta, genomförande och utvärdering har gjort att den ömsesidiga förståelsen mellan elev och lärare har ökat betydligt.

Slutligen vill vi framhålla att projektet gett oss nyttiga erfarenheter när det gäller vikten av samarbete, flexibilitet och ett öppet sinne för att genomföra denna typ av projekt. Något vi kommer att ha stor glädje av i vårt fortsatta pedagogiska arbete.

Skoltidningen - elevens röst:

Elevernas möjlighet att påverka sin situation måste öka. Tidningens betydelse i skolundervisningen har ökat allt mer. En av skolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna verktyg för att förstå vad som händer runt omkring dem. Ett sådant verktyg är skoltidningen. Hur kommer en tidning till? Var kommer reportage och fakta ifrån? Hur är en tidning uppbyggd?

Idag finns praktiskt taget alla dagstidningar att tillgå på Internet. Det är dock stor skillnad att läsa en tidning på Internet och att hålla en rykande färsk upplaga i sina händer. För att öka intresset för omvärlden, har vi sett till att eleverna har tillgång till lokaltidningarna. Utifrån dessa, som oftast innehåller reportage från hembygden, kommer man in på lokala frågor och möjligheten att påverka genom ett aktivt arbete. En ungdomsgrupp, som har lite eller inget stöd av lokalsamhället, är ungdomsmusikerna. Hur kan man då påverka detta?

Det är viktigt när man ska påverka ansvariga, att man samlar in ordentligt med fakta för sina argument. De flesta fakta om ungdomskultur finns att hämta på Internet. Där finns t ex uppgifter om att svensk musikexport i år har ökat med 27 % och motsvarar cirka 1 % av BNP. I detta marknadens och ekonomins tidevarv verkar det som om det är ekonomiska argument som går hem. Ungdomskulturen i sig verkar inte ha något värde. Många ungdomar undrar varför de som ägnar sig åt idrott ska ha så mycket bättre förutsättningar att utöva sitt intresse. Med detta resonemang i bakhuvudet bestämde sig två elever, som själva är musikintresserade, att försöka göra något åt saken. De insåg att de, till exempel, måste lyfta fram behovet av musiklokaler för musikutövning. Genom att granska ett lokalt pojkbands förutsättningar, kunde de bryta ner problemet till verklig lokal nivå.

De förberedde frågor till bandmedlemmarna noga och avtalade tid då de fick delta under en träningskväll. En pojke frågade och skrev medan en annan fotograferade. Den redigerade artikeln bifogas HÄR.

Vad vi lärt oss är att om man presenterar något en elev verkligen är intresserad av, så lägger han ner nästan hur mycket arbete som helst, trots att svårigheterna ibland kan vara stora.

Resultat:

ITiS som ett elevaktivt verktyg

Initiativet till skoltidningsprojektet togs av lärare på IV-programmet och speciallärare på Tanums skolans högstadium. Skribenter till skoltidningen har varit elever på Tanumskolans högstadium och kommunens IV program.

Syftet med skoltidningsarbetet var att genom ett elevaktivt arbetssätt öka elevernas:

- intresse för tidningsläsande

- förståelse av det skrivna ordets makt.

- kunskaper/insikt i modern informationstekniks möjligheter.

Vi tycker också att arbetet med en skoltidning uppfyller de krav vi lägger i "elevaktivt skolarbete" och blir mer framgångsrikt genom att:

- Lärare från olika ämnesområden kan diskutera med eleverna.

- Lättare att utvärdera lärandeprocessen tillsammans med eleverna.

Resultatet av projektet har blivit mer aktiva elever. Vid flera tillfällen har vi märkt att eleverna ser en möjlighet att påverka sin egen situation genom att använda det skrivna ordet. Lärandet kan utgå från individens utgångspunkt, där det egna behovet att klara problem kan komma till uttryck. Det blir lättare för eleven att se resultatet av sitt eget lärande och fråga sig själv: VAD HAR JAG LÄRT MIG OM HUR JAG LÄR?

Red.

Utvecklingsmöjligheter:

Ämnesövergripande

Förutom de självklara samhällsvetenskapliga ämnena så är det lätt att integrera övriga skolämnen. Intervjuer med e-postvänner i andra länder (vänorter) eller med t ex invandrare i närmiljön kan ge språkträning och dessutom viktig realiakunskap. Att jämföra med svenska förhållande är alltid intressant. Korsord eller frågetävlingar kan också göras på annat språk. Att jämföra enkla fraser, räkneord osv är andra exempel på hur språkämnena kan komma in i skoltidningen. En frågespalt eller artikelserie som t ex handlar om motorer/mopeder kan innehålla tips som inbegriper både teknik, fysik och matematik. En natur/miljöspalt med frågor, observationer, reportage inkluderar biologi och kemi. Att fotografera och redigera bilder ger eleverna viktiga kunskaper i ämnet bild. Om någon elev är duktig på att teckna kanske det går att ha en liten humoristisk eller skolkritisk seriestrip som ett regelbundet inslag i tidningen. Listan kan göras mycket längre, men vi nöjer oss med dessa förslag.

Webben

Ett naturligt sätt att gå vidare med detta projekt är att i framtiden lägga ut tidningen på nätet. Detta öppnar helt andra möjligheter. Chat eller diskussionsgrupper där man kan träna språk och forska i både samhälls- och naturvetenskapliga ämnen kan bli viktiga delar i en nättidning. Länkning till och tillverkning av spel, korsord, frågelekar etc med inriktning på olika ämnesområden är andra moment som kan utvecklas i en webbtidning.

Social träning

Ett viktigt mål i detta projekt är att eleverna undan för undan tar mer ansvar för redaktionsarbetet. Genom att själva sköta planeringen och redigeringen, tränar de sin sociala förmåga. De måste lyssna på varandra, bidra med förslag, ta hänsyn till andras uppfattningar, föra diskussioner och fatta beslut i en demokratisk anda. På sikt får läraren en mer handledande funktion och eleverna tar ett större ansvar för lärandet. Genom att lära sig hur man genomför intervjuer, tar kontakt med myndighetspersoner osv övar och tränar man sin sociala kompetens.

Individanpassning

Att skapa ett forum åt våra elever är ingen svår sak. Som ledare för detta projekt finner vi att tidningsskapandet stärkt många elever. Detta arbetssätt passar i synnerhet elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med vårt projekt är att öka indvidualiseringsgraden samt öka det elevaktiva arbetet. Framtidens skola är den demokratiska skolan som sätter individen och kreativiteten i främsta rummet.

Litteraturförteckning:

Kulturhörnan - Litteraturtips

Vår grupp har under de snaste månaderna vidgat våra pedagogiska vyer genom studier av en mängd olika artiklar som utgivits i ITiS regi. Utöver dessa artiklar har vi noga studerat läroplanen och följt dagsdebatten kring våra arbetsområden. Vi har också inspirerats av boken "Laering med IT" av Glenn Egil Torgersen.

Vad gäller ITiS-materialet (www.itis.gov.se) och läroplanen (som finns på www.skolverket.se) ser vi tydligt den "röda tråden" vad gäller idéer om pedagogiken. Artiklarna vänder sig mot mycket av den traditionella förmedlingspedagogiken till förmån för ett mer elevorienterat arbetssätt. Högst på önskelistan står idéer om den individanpassade samt elevaktiva undervisningsformerna.

De olika ITiS-artiklarna har tre huvudinriktningar: IT och lärande. IT i praktiken och IT i världen. I vårt projekt har vi utnyttjat många goda tips i och kring denna litteratur.