Syfte

		Arbetsgång / utförande
Startsida Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Arbetsgång / utförande Diskussion Uvecklingsmöjligheter Referenslitteratur Bevara Bronsålderns Bilder Film: IT - ett lärandets verktyg		När arbetet startade fanns ett antal frågeställningar: Vilka är orsakerna till att hällarna vittrade? Hur kan man analysera detta? Finns det något sätt att dokumentera skadorna i dagsläget, för att senare se förändringar? Kan man hitta metoder för att skydda hällarna från vittring? Hur sprider vi den kunskap vi fått? Efter det att elever och lärare fått en geologisk-kemisk grundkurs ledd av experter från Riksantikvarieämbetet och Stockholms universitet, enades man om att samla in vattenprover för analys av pH-värde och konduktivitet, då frågan om vattenöversilning av hällarna påskyndar eller hindrar vittringen av hällarna kom upp. Vidare analyser av vattnets sammansättning görs vid Stockholms universitet för att senare dokumenteras i elevernas databas, allt i syfte att forska om vattnet och dess sammansättnings betydelse för vittringen. För att se om vattnets sammansättning skiljer sig åt valdes tre olika lokaler ut, samt en referenspunkt med "rent" regn. En databas innehållande vindriktning, vindstyrka och temperatur upprättades också. Målet är att provtagningar skall ske varje vecka. Efter det att elever och lärare tagit del av den historiska bakgrunden om bronsåldern från personal från Vitlycke muséum, insåg man vikten av betydelsen att bevara tecknen på hällarna. Dokumentering av hällristningarna på de adopterade hällarna utförs med hjälp av frottage, ett sätt att bevara avtrycken på papper för framtiden. Eleverna får handledning av arkeologer från muséet. Frågeställningen om skadedokumentation löstes genom att en skadedokumenterare från Riksantikvarieämbetet knöts till projektet. Eleverna och denne utförde tillsammans skadedokumentation på hällarna. Man har nu ett utförligt dokument som visar vilka skador som finns på hällarna i dagsläget och i framtiden kan man använda detta som ett jämförelsematerial för att se om nya skador uppkommit. Vid skadedokumentation kan man analysera om skadorna kommer från t ex frostsprängning eller kemisk vittring. Under arbetets gång kom frågorna upp: Om lavarna som bekläder hällen har en skadlig inverkan eller är ett skydd för hällen? Vilka arter växer på hällarna? Blir det fler lavar? Dessa frågor diskuterades med en lichenolog och en inventering och dokumentation av utbredningen gjordes. Detta i syfte att i det fortsatta arbetet ha et underlag. All forskning och insamlande av data kommer att utmynna i en webbsida som alla med intresse kan ta del av. Eleverna lär sig inte enbart forska utan även presentera sina resultat.

Arbetsgång / utförande

Startsida

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Bakgrund

Syfte

Arbetsgång / utförande

Diskussion

Uvecklingsmöjligheter

Referenslitteratur

Bevara Bronsålderns Bilder

Film: IT - ett lärandets verktyg

När arbetet startade fanns ett antal frågeställningar: Vilka är orsakerna till att hällarna vittrade? Hur kan man analysera detta? Finns det något sätt att dokumentera skadorna i dagsläget, för att senare se förändringar? Kan man hitta metoder för att skydda hällarna från vittring? Hur sprider vi den kunskap vi fått?

Efter det att elever och lärare fått en geologisk-kemisk grundkurs ledd av experter från Riksantikvarieämbetet och Stockholms universitet, enades man om att samla in vattenprover för analys av pH-värde och konduktivitet, då frågan om vattenöversilning av hällarna påskyndar eller hindrar vittringen av hällarna kom upp. Vidare analyser av vattnets sammansättning görs vid Stockholms universitet för att senare dokumenteras i elevernas databas, allt i syfte att forska om vattnet och dess sammansättnings betydelse för vittringen.

För att se om vattnets sammansättning skiljer sig åt valdes tre olika lokaler ut, samt en referenspunkt med "rent" regn. En databas innehållande vindriktning, vindstyrka och temperatur upprättades också. Målet är att provtagningar skall ske varje vecka.

Efter det att elever och lärare tagit del av den historiska bakgrunden om bronsåldern från personal från Vitlycke muséum, insåg man vikten av betydelsen att bevara tecknen på hällarna.

Dokumentering av hällristningarna på de adopterade hällarna utförs med hjälp av frottage, ett sätt att bevara avtrycken på papper för framtiden. Eleverna får handledning av arkeologer från muséet.

Frågeställningen om skadedokumentation löstes genom att en skadedokumenterare från Riksantikvarieämbetet knöts till projektet. Eleverna och denne utförde tillsammans skadedokumentation på hällarna. Man har nu ett utförligt dokument som visar vilka skador som finns på hällarna i dagsläget och i framtiden kan man använda detta som ett jämförelsematerial för att se om nya skador uppkommit. Vid skadedokumentation kan man analysera om skadorna kommer från t ex frostsprängning eller kemisk vittring.

Under arbetets gång kom frågorna upp: Om lavarna som bekläder hällen har en skadlig inverkan eller är ett skydd för hällen? Vilka arter växer på hällarna? Blir det fler lavar? Dessa frågor diskuterades med en lichenolog och en inventering och dokumentation av utbredningen gjordes. Detta i syfte att i det fortsatta arbetet ha et underlag.

All forskning och insamlande av data kommer att utmynna i en webbsida som alla med intresse kan ta del av. Eleverna lär sig inte enbart forska utan även presentera sina resultat.