Tema sagor
Rabbalshede skola ht -00
Ett ITiS-utvecklingsarbete av: Rosalba Göthberg Annika Jernstig Kerstin Persson Bertil Johansson Anita Jonsson
Sammanfattning:
Rabbalshede skola hur under höstterminen arbetat med sagor, som så småningom ska utges i en gemensam sagobok.
Ett reportage från projektet finns i filmen "IT - ett lärandets verktyg" som Delegationen för IT i Skolan producerade våren 2001. Med streamingteknik (innebär att filmen laddas ner efterhand den visas) kan man se den via Internet. Detta utvecklingsarbete finns skildrat i avsnittet Sagosamarbete. En länk till filmen finns längst ned på denna sida.. För att kunna se filmen behövs Windows Media Player. Programmet finns ofta i nyare versioner av Windows men kan behöva uppgraderas. Hur ni gör detta kan ni läsa om under Teknisk info.
Inledning:
Vår tanke när vi ansökte om att vara med i ITiS, var att vi ville arbeta med ett ämne som berörde alla barnen på skolan, oavsett årskurs. Någonting som gick att arbeta med på olika nivåer.
Vi valde sagor. Vi var alla överens om att delge barnen många klassiska sagor, genom högläsning, tyst läsning, bandinspelningar och filmer.
Syfte:
Vi ville kunna arbeta över klasserna, barnen skulle ha utbyte av varandras arbeten.
Rabbalshede skola är en så pass liten skola, ca 100 elever, att vi alla räknar oss som ett arbetslag. Vi bestämde att klass 1 och klass 6 skulle ha ett samarbete med varandra, samt klass 2 med klass 5.
Vi lärare delade in eleverna i par / grupper, anpassat efter att de skulle kunna ha mest utbyte av varandra.
Användandet av datorn i arbetet skulle börja försiktigt i de yngre klasserna för att avancera i de äldre.
Mål:
Målet var / är att samtliga barn på ett eller annat sätt ska kunna få ta del av och själva producera sagor för att så småningom kunna komma ut i Rabbalshede skolas sagobok.
Metod klass 2:
Medvetet valdes videofilmerna bort. Dels för att en given kommentar inför varje saga var: "Den har jag sett på film.", dels för att barnen skulle få skapa sina egna bilder inne i huvudet - något som de inte behöver göra så ofta längre när sagor och berättelser kastats över dem via TV-rutan och på dataskärmen.
Läraren pratade med barnen om vad en saga är och vad som kännetecknar en saga. De flesta hade mycket klart för sig vad en som fanns med i sagorna: Prinsar, prinsessor, godhet, ondska, talet tre osv. Alla barn fick tänka ut vad för slags saga de ville göra, vad som skulle vara centralt i sagan, och därefter gjorde alla en tankekarta. Exempel:
Förtrollning
Häxa Sagoland
Prins Prinsessan Hemskheter
Talande get
Knektar Riddare
Barnen blev väldigt nöjda med sig själva!
Sedan skulle de sagan planeras, så att de visste hur de ville ha den. På baksidan av tankekartan skrev de:
Början Mitten Slut
Under varje rubrik fick de skriva några ord. Hur börjar min saga, vad vill jag ska hända i min saga och hur ska det sluta? På så sätt hade barnen i stort sett klart för sig hur dras arbeten skulle se ut redan inan de började själva skrivandet. Nu skrevs sagorna ner i ett rasande tempo, alla var mycket ivriga. Barnen jobbade självständigt, och lärde sig att det var ett utkast de skrev.
Utkastet rättades av läraren. Här blev det lite väntan för vissa, och då fick de turas om att bekanta sig med skrivprogrammet på datorn. De fick skriva vad de ville och prova på de olika knapparna och deras funktioner. Vissa elever fick vara med under hela rättningen och läsa (tyda) meningarna en i taget, så att läraren fick skriva dem rättstavade på ett nytt papper. Andra elever klarade av att få sina fel markerade och kunde själva se vilket fel de gjort.
Därefter skrev alla barn rent sin saga för hand. Här fick vi in rättstavning och handstil.
Sedan skrevs sagan in på datorn. Väldigt många klarade sig helt själva, bara några få elever hade inte skrivit någonting på datorn förr. Alla var bekanta med datorn på ett eller annat sätt (spel).
Nu var sagorna färdiga för presentation! Tillsammans läste en elev i år 2 upp sin saga för en elev i år 5 och tvärtom. Uppläsning var för båda klasserna frivilligt, och det var många som vågade.
De små barnen lärde sig att ha tålamod med sitt arbete, att vara noggranna och få till en snygg och felfri presentation av sitt arbet. De arbetade oerhört inspirerat hela tiden och växte mycket med sitt arbete. De var stolta över sitt resultat.
Metod klass 5:
Klass fem hade som mål att skriva egna sagor och sedan läsa upp dem för år 2.
Klassen diskuterade vad som är typiskt för en saga, t ex: Vilka brukar vara huvudpersonerna? Hur brukar sagor börja och sluta? Kampen mellan det onda och det goda. Talen sju och tre.
Sedan delades de in i fem grupper med två pojkar och två flickor i varje. Grupperna arbetade med "sagoväsen", t ex jättar, troll, drakar och sjöormar. Ett led i arbetet var att söka på Internet.
Härefter var det dags att skriva den egna sagan. Eleverna gjorde först tankekartor. Då betonades att sagan skulle ha en spännande handling, några överraskningar samt ett intressant slut.
Efter genomförd skrivprocess användes datorn för utskrift.
Metod klass 1 & 6:
Barnen arbetade tillsammans vid datorn. 7-åringarna hade förberett sig genom att ha ritat sin saga hemma och berätta den för sina föräldrar. Vi ville ge föräldrarna information om ITiS och ge dem chansen att se hur 7-åringar kunde jobba med 12-åringar. Den tecknade sagan skannade sedan de större barnen in på datorn och hjälper till när de små ska tala in sin saga.
År 6 har skrivit sagor. Därefter har de läst upp dem för år 1. Så har barnen hjälpt varandra att illustrera dessa berättelser. Ebbe Schöns bok "Älvor, troll och talande träd" har givit dem inspiration till olika sagosymboler. År 6 har även lyssnat på ett band med sagor av Ebbe Schön. Tidskriften "Kreativ pedagogik" nr 30 har varit till god vägledning och givit oss tips i det fortöpande arbetet.
Alla har arbetat med inspelningarna ett antal gånger. Vi har gjort det i alfabetisk ordning (sagorna är skapade för att passa läsinlärningen).
Vi har gjort en utvärdering av vårt arbete genom att intervjua barnen tillsammans med sin ITiS-kompis. Vi fick följande svar: "Roligt, annorlunda, temat passar både stor och liten, bra att vara någon annanstans än i klassrummet, bra att hjälpa varandra."
Barnen ville fortsätta att arbeta så här. Gärna ett tema där man kunde vara ute med en del av arbetet (förslag från barnen. skogen).
Negativa svar: "Scannern står i fel rum, mera datorer skulle vi haft, en del besvärligheter vid inspelningarna" (tekniska problem).
Har vi fått svar på frågan om det går att göra ett meningsfyllt arbete för 7-åringar och 12-åringar tillsammans? Svaret är ja, om man väljer ett tema som passar båda parter.
Resultat:
I samtliga klasser är både elever och lärare nöjda, och vill se ett fortsatt samarbete. Inte minst socialt har samarbetet mellan klasserna varit viktigt.
Negativa reaktioner som kommit fram har gällt det tekniska. För få datorer som inte fungerar som de ska, scannern står i rektorns rum (svåråtkomlig).
Utvecklingsmöjligheter:
Vi ser fram emot ett fortsatt arbete med nya teman och andra gruppindelningar.
Litteraturförteckning:
Bröderna Grimms sagor
HC Andersens sagor
"Hundra år av sagor" - sagosamling, Klassikerförlaget
Älvor, troll och talande träd - Ebbe Schön
Kreativ Pedagogik nr 30
ITiS Studiematerial:
Szekely, Christina: Från redskap till läromiljö (1999)
Waern, Yvonne & Karl-Gustaf: Cyberrymd på lek och på allvar (1999)
Kylemark, M & Winther, M: Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? (1999)
Barany-Wallje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan (1999)
Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden: SMART eller TRAMS? Valet är ditt. (1999)
Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad (1999)
Länk till filmen IT - ett lärandets verktyg:
http://195.58.118.10/itis/new/tv/010518.html