Barnens turistguide eller

Vad ska vi göra?

Ett ITiS-utvecklingsarbete av:Ola Dahlström  Ingela Hansson  Birgitta Nordqvist   Jerker Norlander  Bengt Klemming 

Hans Sörqvist 

Grebbestads skola 2000

Sammanfattning:

Detta utvecklingsarbete redogör för hur Grebbestadsskolan försöker få in datorer som ett nytt pedagogiskt verktyg i klassrummet. Syftet är att både lärare och elever ska utveckla sitt IT-kunnande. I arbetet beskrivs processen som mynnar ut i grunderna till en hemsida, som riktar sig till besökande barn och ungdomar i Tanums kommun.

Introduktion:

Hösten 1999 gick Grebbestadskolan, år 4 - 6 med i ITiS. Vi som arbetar i dessa klasser arbetar i samma arbetslag. Inför ansökan av vårt ITiS-arbete diskuterade vi ingående på vilket sätt arbetet skulle bli till nytta för både elever och lärare. Skolan hade utrustats med datorer, men vi kände att de ännu inte kommit in i klassrummet som ett nytt pedagogiskt verktyg. Till större delen användes de mest för konsumtion istället för produktion.

Intentionerna var att försöka lägga arbetet på en elevnära nivå och att samtidigt ge en individuell kunskapsutveckling för lärarna.

Grebbestad är ett samhälle som är mycket beroende av turismen. Vi ville ge barnen en insikt i detta genom ett arbete med turismen som tema. Vårt andra tänkta arbete var att försöka få fram vilka lekar som är vanligast för barnen i länderna runt Östersjön.

Kommunikationen med andra skolor och andra länder skulle främst skötas via e-post, men även telefon, fax och post skulle kunna användas.

Syftet med utvecklingsarbetet:

Anledningen till att vårt arbetslag anmälde sig till ITiS var att vi kände att både vi och eleverna behövde utveckla vårt IT-kunnande. Tekniken går med rasande fart och känslan av att man inte hänger med gör sig lätt påmind. Därför var ITiS vad arbetslaget och eleverna behövde. Vi tyckte också att vi ville bli bättre på att utnyttja IT naturligt i undervisningen. Att konstruera en hemsida ansåg vi vara en bra utmaning för oss aliihop. Genom att välja att göra den helt baserad på elevernas verklighet och på varje elevs nivå, så blev arbetet både problembaserat och individanpassat, helt i tidens anda. Vi ville också att eleverna skulle få insikt i reklam och marknadsföring och hur den fungerar. Dessutom skulle eleverna få möjlighet att vara med och marknadsföra kommunen. Här fanns också massor av pedagogiska sidoeffekter som vi var intresserade av. När man arbetar med ett projekt som detta, kan man relatera till det och integrera det i dom flesta av skolans ämnen. Vi ville attI ITiS-arbetet skulle genomsyra undervisningen och höja nivån på detsamma.

Tillvägagångssätt:

Vi ville att arbetet skulle utgå från elevernas egna tankar och erfarenheter. På så sätt hoppades vi att de skulle bli naturligt motiverade och intresserade. Vi började med att gemensamt titta på kommunens olika turistbroschyrer för att se vilka aktiviteter som var riktade till barn. Det visade sig att den mesta reklamen riktade sig till vuxna. Den information som gällde barn innebar ofta redan etablerade företeelser som t ex djurparker, bad och fisketurer. Frågor som dök upp under diskussionerna i klasserna var:

Eleverna visade sig vara en aldrig sinande källa av information. Hur skulle vi få ut den information vi hade både till andra barn, både i Grebbestad och i övriga delar av landet? Förslag som togs upp var broschyrer, affischer och flygblad. Av praktiska och ekonomiska skäl förkastades förslagen ett efter ett. Att göra en hemsida nämndes ganska tidigt i diskussionerna, men fick inget gehör förrän de andra förslagen hade förkastats.

Vi enades om att försöka bygga upp grunderna till en hemsida, som skulle rikta sig till besökande barn. På detta sätt skulle vi koppla ihop problembaserat informationssökande, samtidigt som vi fick en inblick i datatekniken..

Barnen kom, som tidigare nämnts, på en massa olika aktiviteter. För att få det hela mer översiktligt, delade vi in aktiviteterna i kategorier:

Barnen delade sig sedan i grupper och tog reda på ännu mer information om de olika aktiviteterna. Dessa grupper bestod i vissa fall av elever från olika klasser, men med ett gemensamt intresse. De skrev ner en kortfattad information på datorerna och i vissa fall tog de även kort med vår digitala kamera. Informationen samlade vi in.

Alla hjälptes åt att skriva. Vi såg till att alla fick skriva åtminstone en del av ett arbete. Att allt utgick från eleverna själva gjorde att arbetet utfördes med inlevelse och stor flit. Vi noterade att elever som annars inte säger så mycket deltog med stor iver i diskussionerna vi hade. Under arbetets gång kom eleverna på att det vore bra om man på något sätt kunde få information från andra ungdomar i kommunen. Vilka "smultronställen" kunde de berätta om? Snabbt kom idén om ett utbyte med andra elever genom e-post.

Vi tog reda på hur många som hade tilllgång till Internet hemma och vad de använde det till. Det visade sig att de flesta hade Internet, men att det mest användes för att chatta. Eleverna fick därför en snabbkurs i hur man surfar och vad en hemsida är och hur den kan se ut. De kom fram till att en "ren" sida med lätt och snabbläst stil var att föredra. Risken var annars att läsaren skulle hinna tröttna innan han/hon läst igenom informationen. Efter detta fick barnen själva komma med förslag om hur "vår" sida skulle se ut.

Resultat:

Resultatet av vårt ITiS-arbete kan föras till två skilda plan. det som rör vår egen utveckling som IT-användare (i praktiken fokuserat på datoranvändning) och det som rör vårt specifika projekt med våra elever. Att denna uppdelning blivit så tydlig kan bland annat bero på att största delen av kursmaterialet inte varit sådant som har utvecklat och stöttat vår förmåga att praktiskt kunna genomföra projektet med eleverna.

Då det gäller vår egen utveckling har vi saknat kompetenshöjande inslag som möter oss på de nivåer vi befinner oss. Det bästa tilfället var vid en introduktionsdag i Fjällbacka, som handlade om strukturer och informationssökning på Internet. Den dagen var mycket lyckad. Att få disponera en personig dator har gett oss möjlighet att själva uteckla oss, men detta har störts av strul med specifika program. Några av oss känner att det hade varit värdefullt med en fastare förankrad kunskap än det man når när man prövar sig fram själv. Litteraturen är i många fall sådan att vi undrar om den inte hängt med i snabba datautvecklingens tempo.

Kanske hade den varit mer relevant för bara två år sedan. Flera texter belyser sådant som i dag inte är okänt för någon. Vårt arbete med eleverna har givit mycket insamlad information och visat eleverna att de bär på och kan sammanställla information som är av värde för andra. Att hämta information genom e-postkontakter med barn i andra delar av kommunen försvårades av att eleverna inte kunde få personliga adresser. De fick till slut två adresser för elever i varje klass som vi kallar "brevbärare". Dessa läser av om det kommit någon e-post och de andra eleverna skickar förfrågningar till andra skolor genom dessa. Den hemsida som vi tillsammans har skapat är ännu inte någon fullt färdig produkt, utan början på något som vi kan arbeta vidare med lång tid framöver.

Som helhet har ITiS-arbetet fått flera av oss att öjka vår datoranvändning. Gemensamt har vi låtit datoranvändningen få en central roll i vårt pedagogiska arbete. Vid varje arbetslagsträff under det senaste halvåret har vi diskuterat datoranvändning ur ett tekniskt och/eller pedagogiskt perspektiv.

Diskussion:

Tiden går fort och vi hann inte alls med allt som vi planerat, vilket känns underbart för detta kan aldrig bli riktigt färdigt - för då måste samhällsutvecklingen stoppas, ta en tillfällig paus el dyl.

I vår beskrivning hade vi tänkt arbeta med hela Tanums kommun, samt med lekar runt Östersjön. Det kändes mest naturligt att börja med elevernas närmiljö. Deras kunskaper och arbetsiver var enorm, så allt tog mycket längre tid än vi beräknat. Därför räckte det gott och väl med denna delen.

Eleverna har lärt sig ofantligt mycket, framför allt av varandra. De har lärt sig ännu mer om sin närmiljö. Alla har lärt sig att deras kunskaper och erfarenheter duger. Vi pedagoger har även fått reda på mer om Grebbestads närmiljö. Framför allt har det varit bra för de som är nyinflyttade.

Arbetet har skett på två plan:

Angående vår egen utveckling hade vi önskat mer kompetenshöjande inslag, vilka skulle ha mött oss på de olika nivåer som vi i arbetslaget befinner oss i.

Litteraturförteckning:

ITIS Studiematerial:

Johansson, Ann-Catrin (1999): Det finns inte någon IT-pedagogik!

Cronsioe, Ingela (1999): Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling.

Löwendahl, Erik (1999): När skolan möter framtiden: SMART eller TRAMS - valet är ditt.

Säljö, Roger (1999): Lärande då och nu.