(INF-P16) Barriers to HIV Testing as Reported by Patients Newly Diagnosed with HIV

Författare/Medförfattare

NamnArbetsplatsOrganisationOrtLandAffiliation
LISA GEORGE-SVAHNDepartment of Infectious DiseasesKarolinska University HospitalStockholm1
LE ERIKSSON1
LE ERIKSSON Department of Learning, Informatics, Management and EthicsKarolinska InstitutetStockholm5
LE ERIKSSONSchool of Health SciencesCity, University of LondonLondonUnited Kingdom6
M WIKLANDERDepartment of Neurobiology, Care Sciences and SocietyKarolinska InstitutetStockholm2
M WIKLANDERDepartment of Clinical SciencesDanderyd Hospital, Karolinska InstitutetStockholm3
G BJÖRLING3
V SVEDHEM1
V SVEDHEMUnit of Infectious DiseasesDepartment of Medicine Huddinge, Karolinska Institutet4
J BRÄNNSTRÖMUnit of Infectious DiseasesDepartment of Medicine Huddinge, Karolinska University Hospital 7

Abstrakt

Bakgrund: Trots tillgång till kostnadsfria och anonyma HIV-test, får 60 % av personer som lever med HIV (PLWH) i Sverige sin diagnos sent (def: CD4 <350 celler/ml eller AIDS) med risk för såväl ökad sjuklighet och död som ökad risk för att sprida infektionen vidare. UNAIDS har, i syfte att stoppa HIV-epidemin, definierat det sk “90-90-90-målet”, vilket innebär att minst 90 % av PLWH bör känna till sitt HIV status, varav 90% få behandling, varav 90% uppnå komplett virussuppression. HIV-testning är en central strategi för att uppnå det förstnämnda “90” och en förutsättning för att epidemin ska minska. En förståelse för hinder till HIV-testning är viktigt för att optimera denna på bästa sätt.
Mål: Syftet med studien var att beskriva och analysera hinder för HIV-testning.
Metod: Data insamlades från 285 vuxna patienter, vilka diagnostiserats med HIV-1 i Sverige, 2009-2012, via den Nationella HIV-databasen InfCareHIV samt frågeformulär inkluderande ett Hindersinstrument: The Barriers to HIV Testing Scale – Karolinska Version. Kohorten utvärderades deskriptivt och med logistiska regressionsmodeller för att urskilja riskindikatorer för de olika barriärerna: personliga konsekvenser, strukturella hinder, social och ekonomisk säkerhet och konfidentialitet.
Resultat: Över 60 % rapporterade någon typ av hinder för HIV-testning, varav 51% rapporterade personliga faktorer. Strukturella hinder rapporterades av 42%, socioekonomiska av 31% och konfidentialitet av 39%. Sannolikheten för hinder var högst hos migranter från Öst-Europa/Asien, men även högre bland svenskfödda än hos individer från länder i Afrika söder om Sahara.
Slutsatser: Att utvidga nuvarande befolkningsbaserade screeningsprogram är viktigt för att minska antalet sena diagnoser i den svenska HIV-epidemin. Utökad testning initierad av vårdgivare rekommenderas för att identifiera patienter i ett tidigare skede av infektionen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur patienter upplever risk och budskap runt tidig testning.
Nyckelord: Hiv, HIV-testning, prevention, barriärer, psykometri, sen HIV diagnos

Bifogade bilder