(INF-P19) Antibiotikaronder på Södra Älvsborgs Sjukhus – nytta eller nöje?

Författare/Medförfattare

NamnArbetsplatsOrganisationOrtLandAffiliation
Maria Lindh Infektionskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 1
Erica Anderzon Utdataenheten Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2
Martin Sandberg Utdataenheten Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2
Anders Lundquist Infektionskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 1

Abstrakt

Bakgrund
En svensk studie från Malmö har visat på nyttan med antibiotikaronder. På Södra Älvsborgs Sjukhus infördes arbetssättet i oktober 2016.

Syfte
Att studera om följsamheten till antibiotikariktlinjer vid pneumoni och urinvägsinfektion har ökat samt om antibiotikaanvändningen i allmänhet, och vid pneumoni i synnerhet, har ändrats efter införandet av antibiotikaronder på två medicinavdelningar på SÄS.

Material och metod
A) Retrospektiv journalgranskning ett kvartal före och ett efter införandet av antibiotikaronder avseende:
– Vårdtillfällen med pneumoni som huvuddiagnos
– Ordinationstillfällen mot urinvägsinfektion

B) Utsökning i patientjournalens läkemedelsmodul av dagar med antibiotikautdelning under tre kvartal före och tre kvartal året efter införandet. Två sökningar utfördes:
– Fördelningen av behandlingsdagar mellan olika antibiotikapreparat totalt
– Fördelningen av behandlingsdagar mellan olika antibiotikapreparat vid huvuddiagnos pneumoni

Resultat
Journalgranskning av 31 vårdtillfällen med huvuddiagnos pneumoni före och 56 efter införande av antibiotikaronder visade adekvat empiriskt antibiotikaval i 94% respektive 84% av fallen och behandlingstid ≤7dagar hos 34% respektive 56%. Skillnaderna var dock inte signifikanta.

Journalgranskning av 44 ordinationstillfällen mot UVI före och 38 efter införande av antibiotikaronder visade adekvat antibiotikaval i 79% respektive 90% av fallen och korrekt behandlingstid hos 89% respektive 87%. Andelen behandlade trots avsaknad av dokumenterade symtom hade minskat från 61% till 36%. Skillnaderna var dock inte signifikanta.

Antalet behandlingsdagar ökade mellan åren, vilket kan förklaras av en ökad andel infektionsdiagnoser 2017. Fördelningen av behandlingsdagar visade dock en signifikant ökad relativ användning av bensylpenicillin, såväl i allmänhet som när pneumoni var huvuddiagnos (2016: 45%, 2017: 55%). Den relativa andelen piperacillin-tazobactam vid pneumoni var signifikant lägre 2017 (2016: 17%. 2017: 13%).

Slutsatser
Införandet av antibiotikaronder kan ha haft viss effekt. Journalgranskning talade för något förbättrad följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. Skillnaderna var dock inte statistiskt signifikanta, vilket möjligen förklaras av ett begränsat patientmaterial.
Utsökning av behandlingsdagar med antibiotika visade på en minskad relativ användning av bredspektrumantibiotika.