Vården av sjuka…

…Särskilt vid hög ålder, har stått i focus i svenska massmedia under början av 1998. Självklart har de ekonomiska åtstramningen inom svensk sjukvård stor betydelse för debatten och lika självklart berörs vi inom svensk infektionssjukvård! Vår profil med nästan 100% akuta intagningar och där alla intagna patienter är i behov av sluten vård, gör specialiteten mycket konjunkturkänslig. Minskat antal vårdplatser hos oss eller inom angränsande akut-specialiteter, exempelvis inom invärtesmedicinen, skapar för patienterna riskfyllda situationer med tvingande vård inom andra vårdenheter, där kompetensen inte alltid räcker till. Länge har man sagt, att god sjukvård inte enbart är tillgång på vårdplatser – i begynnelsen med rätta och med åtföljande effektivisering och platsminskning som resultat. Nu börjar man dock hos såväl administratörer som politiker förstå att vi har låtit pendeln slå över lite för långt. En övertro på primärkommunernas möjlighet att ta ansvar även för svårt sjuka människor har kommit på skam. För en god sjukvård krävs tillgång till hög kompetens, även från läkare med specialkunnande. Vid Sveriges infektionskliniker bedrives huvudsakligen bassjukvård för svårt infektionssjuka patienter. På flertalet kliniker har stora problem uppstått p g a alltför stora vårdplatsreduktioner. Årets verksamhetssammanställning skall bli extra intressant – min tro är att vårdplatsantalet vid landets infektionskliniker åter måste öka!

Vid senaste styrelsemötet i mars -98 (se protokoll på annan plats i tidningen) diskuterade vi bl a vinterns influensa, som dels dröjde men som ändå slog ganska hårt i många landsändar. Uppenbart var att ovanligt många av de vaccinerade ändå blev svårt sjuka. Förklaringen fick vi så småningom – en "drift" hos viruset gjorde att vaccinets effektivitet påtagligt hade minskat. En diskussion kommer att föras med berörda vid SMI – för att till nästa säsong förbättra informationen om ev förändringar hos aktuellt virus. Det tillgängliga vaccinets förmodade skyddseffekt har förstås stor betydelse för kårens råd till allmänheten.

Pharmacia-Upjohn-stipendiaterna hade vi glädjen att utse vid samma möte. Årets ansökningar var färre än tidigare (månne har några tröttnat p g a den hårda konkurrensen) men kvaliteten var mycket hög.

Hoechst-Marion-Roussel-priset kommer att utdelas vid Vårmötet i Tylösand. Pristagaren försöker vi hemlighålla till utdelningen. Från Halmstad har dock meddelats att anmälningarna till Vårmötet är många, vilket vi förstår, eftersom programmet lovar mycket. Under mötesdagarna hålles ett föreningsmöte dit jag hoppas Ni kommer med många synpunkter och stor diskussionslusta. Läs våra styrelseprotokoll (finns i "Infektionsläkaren") och kom med kommentarer och frågor. Vid mötet kommer vi att ha en viktig diskussion om specialisternas fortbildning och finansieringen av denna.

1996 års smittskyddskommitté, som är en parlamentarisk kommitté inom socialdepartementet, har nu arbetat 1,5 år och börjar komma till kärnfrågan – dvs hur skall en ny smittskyddslag se ut? Till kommittén är knutna några experter, där jag representerar föreningen, Hans-Bertil Hansson smittskyddsläkarna, Peet Tüll Socialstyrelsen och Erik Nordenfeldt SMI. För närvarande bereder vi fyra frågan om "rapportering och anmälan av sjukdomar" inom den nya smittskyddslagen. Vi tar tacksamt emot synpunkter från Er. Självklart kommer jag att under hand föra en diskussion inom styrelsen.

Till slut meddelas att styrelsen gav mig i uppdrag att i likalydande skrivelser till Läkarförbundet och Läkaresällskapet föreslå dem att tillsätta en gemensam kommitté med uppdrag att utreda förutsättningarna för ett "Läkarnas Hus" i Stockholm. Vår uppfattning är att både förbundets och sällskapets hus är magnifika men otillräckliga för att tillfredsställa både nuvarande och kommande behov av service och utrymmen för olika ändamål (konferenser, möten, sektionssekretariat, arkiv, övernattning m m). Vi ser med spänning fram emot svarsbrev.

Seth-Olof Bergquist

Ordförande