Medicinsk revision på infektionskliniken i Örebro Per Kahnberg, journalist på Nerikes Allahanda i Örebro ger här några reflexioner från granskade och granskare Kan det inom några år bli möjligt att kvalitetsbestämma vården på svenska infektionskliniker? Som ett första led mot detta tänkbara mål pågår nu ett pilotprojekt, initierat av Medicinska Kvalitetsrådet, där bland annat infektionskliniken på regionsjukhuset i Örebro blivit föremål för medicinsk revision under två dagar i december. Bakgrunden är att nio infektionsläkare utbildades för medicinsk revision under hösten 1996. Kursen, som var ett samprojekt mellan Svenska Läkareförbundet och Läkaresällskapet, bestod både av praktiska råd och principer för bearbetning av fakta, bland annat ingick undervisning om QUL (kvalitet, utvärdering, ledarskap). QUL har redan använts av flera kliniker i Sverige, till exempel i Linköping och Motala, som känt behov av att bättre beskriva och strukturera sin verksamhet. Revisionsprojektet går nu till så att från utbildningsgruppen granskar två revisorer från två olika kliniker en tredjes klinik. Förhoppningen är att alla nio kliniker kommer att vara reviderade någon gång våren 1999. För Örebros del föll lotten på infektionsläkarna Ivan Vig, klinikchef på Falu lasarett, och Mats Karlsson, överläkare på Karolinska sjukhuset. Revisionen i Örebro föregicks av att olika personer på olika nivåer på sjukhuset fick svara på en mängd frågor om infektionskliniken efter ett utarbetat formulär – bland annat sjukhusdirektör Kjell Nilsson, en överläkare på intensivvården, en distriktsläkare och några sjuksköterskor. Revisorerna intervjuade också personal på infektionskliniken. Ivan Vig och Mats Karlsson begärde sedan ut ett slumpvis antal journaler om meningit, pneumoni, malaria, endocardit och HIV. Med utgångspunkt från detta samlade material gjordes sedan en kvalitetsbedömning som först redovisades muntligt för klinikens personal och sedan dokumenterades skriftligt för den kommande utvärderingen tillsammans med övriga revisioner. Vilket slutomdömet blev i Örebro är ännu inte officiellt men klinikchef Per Arneborn var nöjd med resultatet. – Jag tycker vi fick klart godkänt. De hade förstås synpunkter på en del detaljer, annars hade de inte gjort sitt jobb. Arneborn var också imponerad av revisionens kvalitet med tanke på den korta arbetstiden och kan mycket väl tänka sig att man i framtiden inför ett löpande kontrollsystem av klinikerna, något i stil med det redan befintliga "fempartsrevisionen" där infektionsklinikerna i Örebro, Eskilstuna, Västerås, Falun och Gävle med jämna mellanrum utvärderar varandras verksamhetet. – Det skapar också många andra fördelar som socialt utbyte, säger Per Arneborn. Hur kommer det sig att kvalitetsfrågorna blivit så populära just nu? Både Ivan Vig och Mats Karlsson menar att kvalitetsfrågorna inom sjukvården varit eftersatta en längre tid. Att Infektionsläkareföreningen dragit igång det här projektet ser de därför mycket positivt på. – Man skulle kunna jämföra med industrin. Där har man redan i många år avsatt medel och krafter för kvalitetsarbete, säger Ivan Vig. Meningen är alltså att undersöka om den här metoden för medicinsk revision kan bli en framtida modell för kvalitetsbestämning. Vig drar en parallell till den revision som redan används för bedömning av kvaliteten på specialistutbildning vid olika sjukhus. – De bedömer sjukhusen efter en tregradig skala vilket naturligtvis har en viss betydelse för vart ST-läkarna söker sig. En revision är mycket tidskrävande och varje revision kostar ett stort antal tusenlappar, för vikarier och andra omkostnader. Inte minst i dessa nedskärningstider kan det alltså bli en del diskussioner kring vem som ska betala kvalitetsarbetet. – Samtidigt är det här arbetet mycket viktigt just vid krympande resurser. Om vi inte hittar bra metoder för att mäta sjukvårdskvalité kommer vi inte heller att kunna presentera några hållbara utvärderingar i samtalen med makthavarna. Både Vig och Karlsson är annars mycket nöjda efter revisionen i Örebro. De har fått den hjälp de önskat och mer därtill. De hade inte heller några problem att framföra kritik. – Samtidigt måste man komma ihåg att revisioner av det här slaget även innehåller vissa subjektiva inslag. Vi skattar naturligtvis det vi ser utifrån vår egen erfarenhet som infektionsläkare, säger Ivan Vig. Båda är dock övertygade om att vårdkvalitén förbättras om man inom de olika specialiteterna inför effektiva kontrollsystem, vilka måste bygga på frivillighet men att några kliniker skulle vägra revision kan de inte tänka sig. – Om 22 kliniker begär revision blir det nog svårt för de övriga att stå emot, säger Ivan Vig. Återbesök är också en öppen fråga. Men Vig tror att det kan uppstå sådana önskemål. – Om en klinik fått mycket att jobba med efter en revision kan de ju tänkas att de vill ha ett nytt besök för att visa upp förbättringarna. – I grunden ser vi den här verksamheten som ett givande och ett tagande. Även om vi för det mesta gör saker på samma sätt finns det alltid små skillnader som man kan ha nytta av hemma på den egna kliniken, säger Mats Karlsson. Han kan också tänka sig att man utvidgar revisionsarbetet så att olika specialiteter får utvärdera varandra. – Det skulle säkerligen vara stimulerande och leda till ökad kvalité. PER KAHNBERG |
