November månad är en viktig månad för oss i DLF:s centrala styrelse. Då har vi fackligt seminarium och träffar företrädare från våra lokalavdelningar! Denna gång var mötet förlagt till Lejondals slott i Upplands-Bro.

Vädret var normalt novemberväder för denna del av landet, dvs. blåsigt, kallt och regn av olika intensitet. Detta förmörkade på inget sätt vår samvaro. Vi hade mycket givande dagar med föreläsare från Läkarförbundet samt mycket livliga diskussioner.

Seminariet startade på torsdag kväll med ett mycket uppskattat föredrag av förbundets ordförande, Bernhard Grewin (BG). Han talade över ämnet "Primärvård i framtiden". Inledningsvis visade han europeisk statistik över fördelningen antalet läkare i de olika länderna och fördelningen mellan generalister och specialister. Sverige var kraftigt avvikande med som vi alla vet en kraftig övervikt för specialister jämfört med generalister. BG berättade sedan om ett gemensamt möte mellan Läkarförbundets presidium, representanter från DLF och SFAM under september månad. Vid detta möte diskuterades en rad frågor som berör olika delar av vår verksamhet samt förutsättningar för att finna en positiv utveckling av primärvården. Ett dokument har tagits fram med övergripande mål och principer för ett åtgärdsprogram med avseende på säkrad specialistläkartillgång i primärvården. Dokumentet antogs på centralstyrelsens sammanträde 991110 vilket måste ses som en stor framgång för oss allmänläkare.

BG redogjorde sedan ingående för tankarna bakom de olika delarna i dokumentet. Några av punkterna redovisas här i punktform.

Övergripande mål och principer:
• Skapa attraktiv specialitet.
• Stimulera till engagemang i primärvården.
• Inte vara tvingande.
• Aktivt engagemang hos distriktsläkare och deras intresseorganisationer.
• Ansvaret för genomförandet vilar på samtliga parter, centralt och lokalt.

Medel att nå målet delades upp i olika områden vilken var och en fick en ordentlig belysning av förbundets ordförande. Här räknas de olika områden upp som berördes.
• Löner.
• Arbetsvillkor.
• Grundutbildning och forskning.
• Specialistutbildning och allmäntjänstgöring.
• Fortbildning.
• Rekrytering av unga sjukhusspecialister.
• Mångfald inom primärvården.
• Nationell handlingsplan.

BG underströk att vi måste använda oss av en rad olika åtgärder för att få en nödvändig återväxt. Det finns alltså inte någon enskild insats som räcker för att nå målet. Vi måste alla ha detta breda synsätt i vårt handlande. Att utveckla punkterna var och en för sig skulle sträcka sig för långt i detta referat. Alla representanter från lokalavdelningarna har med sig sina intryck hem till lokalavdelningarna.

En stund av kvällen ägnades sedan åt att tydliggöra politikernas ansvar för mål, medel, prioriteringar samt att sätta kvalitetsmått och följa kvalitén i vården, dvs. VAD-frågor. Verksamhetens ansvar måste vara HUR-frågorna. Vi måste med vår medicinska kompetens bli tillfrågade och hjälpa till med beställningarna. Det allvarliga idag är att det inte är en tydlig uppdelning av frågorna. Politikerna går ofta in i HUR-frågorna och lämnar VAD-frågorna utan att ge några tydliga beställningar.

Avslutningsvis önskade BG få fram "De goda exemplen" där vi kan hitta de goda föredömena, "gröna öarna" med välfungerande primärvård. Att analysera och informera om dessa är ett arbete som måste utföras av DLF och SFAM via respektives kontakter och nätverk. Vidare önskade BG att det fortsatta arbetet med projektet "Framtidens läkare" skall engagera alla DLFs lokalavdelningar.

I anslutning till föredraget ställdes en rad frågor och debatten var stundtals mycket livlig. En gemensam känsla från åhörarplats var glädjen över att få ett så klart målinriktat budskap från förbundets ordförande.

Efter detta åt vi en gemensam middag med många intressanta diskussioner kring borden.

Hela fredag förmiddag ägnades åt vår arbetsmiljö. Ragnar Kristensson på förhandlingsavdelningen presenterade inledningsvis sig själv. Han har en för oss mycket intressant bakgrund som jurist och tidigare verksam vid Yrkesinspektionen under en lång rad av år innan han började arbeta på förbundet. Han har med sig ett mycket värdefullt kunnande kring arbetsmiljöfrågor. Han redogjorde för Yrkesinspektionens arbetsuppgifter och underströk att man alltid kan ringa dit och fråga hur man bör gå vidare i ett ärende. Man kan ringa dit under absolut sekretess. Arbetet med arbetsmiljöfrågor berör samtidigt en rad andra lagstiftningsområden såsom lagen om anställningsskydd, lagen om arbetsskadeförsäkring, hälso- och sjukvårdslagen, hälsoskyddslagen, lagen om medbestämmande, miljöskyddslagen och socialtjänstlagen.

Avgränsningen för Yrkesinspektionen är att den inte bedömer vård- och behandlingsinsatser och bedömer inte heller olika pedagogiska metoder.

Dess uppgift är att se till att arbetet sker på ett tryggt och säkert sätt såväl psykiskt som fysiskt.

Härefter arbetade vi med problemlösningar i grupper vilket fick oss att tänka till ordentligt. Vid den efterföljande genomgången framkom det med all önskvärd tydlighet hur många olika aspekter som måste beaktas ur arbetsmiljösynpunkt. Ragnar poängterade vikten av att ha utarbetade rutiner för hur man skall agera i olika svåra situationer, t ex hot och våld på arbetsplatsen, vid anmälan till HSAN m m.

Efter detta genomgicks rollfördelningen avseende ansvaret för arbetsmiljön.
• Arbetsgivaren har huvudansvaret.
• Skyddsombudet skall bevaka och driva på. Skyddsombudet företräder arbetstagaren i arbetsmiljöfrågor.
• Företagshälsovården skall förse arbetsgivaren med kunskap och råd.
• Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter och använda skyddsanordningar. Denne skall rapportera brister och risker samt lämna förslag till åtgärder.

Vi uppmanades att läsa skrifter från Arbetarskyddsstyrelsen som innehåller tvingade föreskrifter på en rad olika områden, bl.a. internkontroll, kränkande särbehandling, hot och våld m m.

Timmarna på fredag förmiddag gav oss en rad konkreta råd om hur vi finner vägar till handlingsplaner i arbetsmiljöfrågorna.

Efter detta redogjorde Susanne Asplund Johansson om ett nyligen framtaget handlingsprogram om "Invandrande läkares arbetsmarknad". Detta handlingsprogram är alldeles nyligen klart. Det kommer lite senare ut i tryckt form. För närvarande finns det att läsa på nätet, via förbundets hemsida, vilken går att nå från DLFs hemsida. Programmet behandlar framförallt den långa vägen för läkare med examen från icke EU/EES-land att erhålla svensk legitimation och specialistkompetens.

Hela eftermiddagen ägnades åt diskussioner i smågrupper kring olika angelägna ämnen enligt tidigare insända förslag. Vid den avslutande redovisningen från grupperna visade det sig att det ämne som diskuterats mest intensivt i alla grupper var frågan om avgränsning i uppdraget. Här framfördes en rad olika tankar och modeller. Någon total enighet om hur vi skall arbeta vidare med detta kom vi inte fram till men sedan fullmäktige 1999 har styrelsen ett uppdrag att arbeta fram ett underlag som kan ligga till grund för avtal kring avgränsning i uppdraget. Detta kommer att redovisas under fullmäktige i april 2000.

Så var detta 1900-talets sista fackliga seminarium avslutat. Alla reste därefter hem via den intensiva Stockholmstrafiken till sin vardag med nya intryck och strategier för fortsatt arbete.

Styrelsen bedömer för sin del att detta är en mycket viktig kontakt med lokalavdelningarna. Vi konstaterar att några tyvärr inte haft möjlighet att prioritera detta möte. Vi hoppas att vi utifrån vårt faddersystem skall kunna vara en resurs för Er i lokalavdelningarna. Vi kommer gärna till Er om ni så önskar för att delta i någon aktivitet på det lokala planet.