Den 4–5 november var det dags för DLFs
fackliga seminarium.
I år hade man beslutat att återvända till en plats man tidigare använt
sig av – Steningeviks konferensanläggning, belägen en halvtimmes bilfärd
norr om Stockholm.
Mötet inleddes på torsdagseftermiddagen
med att ordförande Benny Ståhlberg hälsade välkommen, och presenterade
det stundande dygnets välmatade program. Direkt därefter var det dags
för deltagarna att bege sig ut i de s.k. bikuporna.
Diskussionsämnena man fick med sig handlade bl.a. om hur man ska
förhålla sig till problematiken kring sjukskrivningar och hur man
uppfattade att Protos-förslaget har fått genomslag bland medlemmarna ute
i landet.
Rapport om sjukskrivningar
Nästa morgon stod sjukskrivningsfrågan i fokus.
Under fullmäktigemötet i våras diskuterades ett förslag om att läkaren
skall göra den medicinska bedömningen, men efter tre månader överlåta
till andra (t.ex. försäkringskassan) att göra bedömning av graden av
arbetsoförmåga.
Fullmäktige beslöt den gången att inte anta förslaget. Många
distriktsläkare anser dock att de, av arbetsmiljöskäl, borde gjort det.
Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande, Göran Blennow,
Riksförsäkringsverket samt Katarina Arvidson från Socialstyrelsen gav en
aktuell rapport från sina verksamheter.
Tillsyn
Katarina Arvidson är projektledare för regeringsuppdraget ”Tillsyn av
sjukförsäkringsprocessen”.
– Det handlar om att bedriva tillsynsaktiviteter som, ur ett
patientperspektiv, förbättrar sjukskrivningsprocessen, berättade
Katarina.
För detta arbete har de tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer som
Katarina presenterade. Dessa fördelade sig mellan två huvudkategorier,
den första rörde organisationen. Här kunde man konstatera att
kontinuitet i läkarkontakten och tillgång till resurser var två
indikatorer.
Den andra kategorin handlade om det enskilda sjukfallet. Här var
bedömning av funktionsförmåga, behandlings- och Rehab-plan samt
samverkan inom vårdcentralen några av dessa kvalitetsindikatorer.
– Hur utför vi då det här, fortsatte Katarina och gav själv svaret på
sin fråga genom att berätta att de under 2004 besökt 200 vårdcentraler i
hela landet. Man har granskat journaler och genomfört gruppintervjuer
med läkare och verksamhetschef.
Handlingsplaner
Detta följs sedan upp med ett beslut till varje vårdcentral, och en
rapport till regeringen skall vara klar i februari 2005.
– Vi har inga färdiga resultat ännu, sa Katarina och tillade att en
tillsyn skall vara både stödjande och granskande.
Eva Nilsson Bågenholm begärde sedan ordet:
– En annan viktig del som Läkarförbundet jobbat med är att vi har tittat
på möjligheten med samverkan mellan sjukvården och socialförsäkringen,
sa Eva.
Hon fortsatte med att peka på det faktum att det idag finns en ansvarig
för sjukförsäkringen i varje landsting, och att 17 landsting i dagsläget
skrivit handlingsplaner.
Många inlägg
Därpå vidtog en intensiv debatt där många inlägg gjordes av deltagarna.
Här följer ett litet urval av dessa:
– Sjukskrivningen sker på löpande räkning, men den mikroskopiska del av
kostnaden för att bedöma densamma får inte ske på löpande räkning. Vi är
bra på att göra dessa bedömningar, men vi behöver tid för att göra dem!
– Det är problem förknippade med många kontakter med externa bedömare.
Vi ska inte ta på oss fler fall än vi klarar av.
– Sjukskrivning är ett sätt att försörja sig. Vi måste ändra på det!
– Sjukskrivning måste ses som en medicinsk behandling – den måste ha en
avgränsning. Då måste vi även ha en bortre parantes – som talar om när
det inte längre handlar om en medicinskt betingad behandling. Men denna
parentes kan inte sättas efter ett givet antal månader – var den hamnar
beror på den medicinska bedömningen.
– Är sjukskrivning en ekonomisk medborgarlön, eller är den inte det?
– Attityd och syn på sjukskrivning i samhället är en sak – vår
medicinska synpunkt är en annan sak!
– Sjukskrivning är inte ett medicinskt problem – det är en politisk
fråga!
Att engagemanget hos deltagarna var stort var det ingen som helst tvekan
om. Det här är frågor som alla känner starkt för och har åsikter kring.
Att debatten kommer att fortsätta råder det heller ingen som helst
tvekan om…
Nya arbetstidsregler
Därefter var det dags för Nils-Erik Solberg, jurist på
förhandlingsavdelningen på Läkarförbundet, att redogöra för den nya
arbetstidslagen.
Att det är nya regler som föreslås i arbetstidslagen, beror på att de
idag i Sverige inte stämmer överens med de direktiv som EU utfärdat i
samma fråga.
– Men det är viktigt att komma ihåg att i Sverige gäller svensk lag, den
står över alla andra direktiv, sa Nils-Erik.
De nya reglerna är tänkta att införas i juli 2005.
Man fastställer ett tak för den maximala veckoarbetstiden på 48 timmar
som ett genomsnitt på en fyramånadersperiod.
– Då ingår alla former av arbetstid, påpekade Nils-Erik.
– Övertid, mertid m.m. Beredskap ingår däremot inte.
Skillnaden mellan jourtid och beredskap definieras med utgångspunkt på
var man befinner sig. Jourtid är det när man befinner sig på
arbetsplatsen och väntar på att gå i arbete. Om man ligger där och
sover, spelar ingen roll. Ligger man och sover hemma, är det däremot
beredskap.
En av deltagarna undrade då hur det förhöll sig om man har så långt till
sin arbetsplats, att man av det skälet sover på arbetsplatsen.
– Det är fortfarande beredskap, eftersom det inte är arbetsgivaren som
sagt att du måste sova där, svarade Nils-Erik och tillade:
– Arbetad tid under beredskap är dock naturligtvis arbetstid.
Dygnsvila
Det är domar i EU som dragit denna gräns – d.v.s. att det beror på var
man befinner sig – som är avgörande för hur denna tid ska betraktas.
Nils-Erik påpekade också att både semester och sjukledighet är
arbetstid, men att kompledighet inte är det.
En annan nyhet är att en regel om dygnsvila införs. Enligt denna regel
har man rätt till 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod.
Rent teoretiskt innebär det att man kan få arbeta 26 timmar i sträck,
eftersom 24-timmarsperioden inte nödvändigtvis måste följa det normala
dygnet. Man kan tänka sig att man inleder en period med att vila i 11
timmar, därpå arbetar under 13 timmar (24-timmarsperiod 1) och därpå
inleder period 2 med att arbeta 13 timmar till för att sedan vara ledig
11.
Här finns ett problem: Om man lägger långa beredskapsperioder över
helger, vet man inte förrän efteråt om man får sin lagstadgade
dygnsvila.
– Man kan avvika från denna 11-timmarsregel, men då måste det ske i form
av kollektivavtal. Det innebär att vi på Läkarförbundet måste tänka till
över hur vi vill ha det, sa Nils-Erik.
Nya förändringar på gång
Han fortsatte med att understryka att det är viktigt att skilja på
rätten att gå hem och vila, och rätten till ersättning. Den senare har
ingenting med arbetstidslagen att göra.
– Lagen säger inte att man behöver ha något betalt alls, spetsade han
till det för att göra detta tydligt.
En diskussion om helgarbete uppstod. Lagen säger ingenting om
förläggningen av arbetstiden – den säger heller ingenting om söndagar.
Avslutningsvis påpekade också Nils-Erik att det pågår förändringar i
EU-direktiven. Den rör sig i en riktning mot de nuvarande svenska
reglerna.
– Troligen kommer det att mynna ut i att man tar bort regeln om att
jourtid = arbetad tid. Passiv jourtid kommer i så fall inte att utgöra
arbetstid. Det är viktigt att komma ihåg att dessa regler inte bara
berör sjukvårdspersonal. Det handlar om personal på kärnkraftverk,
personal i räddningstjänsten och många fler grupper, avslutade
Nils-Erik.
Hantera kontakter
Efter lunch var rubriken Etiska regler vid läkares kontakter med
läkemedelsindustrin.
Sveriges Läkarförbund har gett ut ett dokument som är tänkt att tjäna
som en etisk vägledning. Maria Dalemar, vice ordförande i DLF,
redogjorde för bakgrunden till detta dokument.
– Alla måste kunna se att det vi gör, det gör vi oberoende, sa Maria.
– Eftersom vi alla vet att vi blir påverkade av reklam m.m. är det
viktigt att vi diskuterar detta.
Maria fortsatte med att konstatera att det ofta är svårt med
gränsdragningarna. Vad är otillbörligt och vad är inte det?
– Man måste ställa sig frågan: Kan jag stå för den kontakt jag har inför
patienten, fortsatte Maria, och påpekade också att det i detta
sammanhang inte spelar någon roll om de äger rum på arbetstid eller på
fritiden.
Dokumentet delades ut på seminariet, och det kan laddas hem från
Läkarförbundets hemsida.
– Vi har kommit en bit på väg, och det är jättebra, sa Eva Nilsson
Bågenholm.
– Det har blivit en debatt i kåren, där ståndpunkterna är väldigt
varierande. Dessa varierar från en naiv omedvetenhet till ett rabiat
motstånd till alla kontakter.
Eva avslutade med att det är nödvändigt att hitta ett bra sätt att
hantera dessa kontakter. Både Maria och Eva tryckte på att det inte
handlar om att avbryta dem, utan ett bra sätt att just hantera dem.
Protospresentation till nye ministern
En rapport från gårdagens bikupor var nästa programpunkt. Det visade sig
att sjukskrivningarna var det helt dominerande ämnet i dessa. Det hade
också framkommit att Protos fortfarande kunde vara lite dåligt förankrat
på vissa håll i landet.
Benny tog därefter vid och lämnade en rapport om just Protos-arbetet.
Efter att ha redogjort för att Läkarförbundet nu stod bakom förslaget,
var nästa anhalt den nye ansvarige ministern – Ylva Johansson.
– Vi vet inte ännu var hon står, sade Benny.
Han kunde dock informera om att Protos-gruppen bokat en tid med henne
för att informera om förslaget. Dessutom skulle de tre ordförandena i
Läkarförbundet (där Benny är 2:e vice ordförande) även träffa ministern
för en presentation av Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program.
– Protos är en del av detta program, påpekade Benny.
Väntrumsversion
Sedan presenterades också en ”väntrumsversion” av förslaget. Tidigare
har en kort tvåsidig information tagits fram, framför allt för politiker
och tjänstemän. Nu är det dags att gå ut till befolkningen och
informera.
Det är en ensidig information av grundtankarna i förslaget till ett
nationellt reglerat familjeläkarsystem, och den ska tryckas upp och
spridas via lokalföreningarna i landet. (Läs denna version på sid 28 i
detta nr, reds anm.)
Dessutom redogjorde styrelsen att arbetet med en hemsida är i full gång.
Domänen www.protos.se är redan registrerad.
På denna hemsida kommer man att finna förslaget i sin helhet, men även
kortversionen och befolkningsversionen. Det är också tänkt att den då
och då ska uppdateras med nyheter om arbetet med Protos ute i landet.
Pris på Protos
Vad kostar Protos?
Sven-Axel Andersson i styrelsen har räknat på det. Med utgångspunkt från
kostnaderna för ett vanligt landsting år 2003 med ganska höga kostnader,
där man sorterat ut hemsjukvården och MVC m.m. har man sedan gjort en
beräkning i form av en simulering. Det visar sig att den landar på 1700
kronor per invånare och år.
– Siffran är nog troligen något för hög för hela riket, sade Sven-Axel.
Han påpekade också att man inte använt sig av några viktpoäng, eftersom
en viktning ju sker inom systemet.
Siffran är ungefär 50% av nuvarande nettokostnad för primärvården idag.
(Se även under Nytt från styrelsen i detta nr, reds anm.)
Checklista för chefer
En annan fråga som styrelsen arbetar med är allmänläkaren som
verksamhetschef. Styrelsen tycker det är viktigt att det är en läkare
som är verksamhetschef, men då krävs det resurser. Därför har styrelsen
gjort en checklista.
– Den är tänkt som en hjälp när man börjar, att sätta en sorts
tågordning förklarade Sven-Axel.
– Vi har valt att lyfta fram det som är positivt med att vara chef,
fortsatte han och uppmanade de församlade att se fördelarna. Han fick
stöd av Maria Dalemar.
– Jag tycker det är roligt att vara verksamhetschef, sa Maria.
– Det är viktigt med en chef som är både en bra ledare och som har den
högsta medicinska kompetensen. Men det är viktigt att trycka på att man
behöver tid till chefsjobbet.
– Vi träffar ofta politiker som tycker att det är bra om det är läkarna
som är chefer, fortsatte Sven-Axel.
– Men det är inte så många som söker…
Ansvar omöjligt att delegera
Sven-Axel talade sedan om organisationen med medicinskt ansvarig läkare.
– Det finns ingen sådan position. Den har ingen som helst juridisk
grund, avslöjade han.
– Det är verksamhetschefen som har det yttersta medicinska ansvaret, och
denne kan absolut inte delegera bort det!
Därför arbetar styrelsen för att få bort termen ”medicinskt ansvarig
läkare”, och istället använda begreppet ”medicinsk rådgivare”.
Från deltagarna kom påpekanden om att det är en komplex problematik med
fler faktorer. En sköterska har ett mycket större incitament att söka en
position som verksamhetschef om man ser till lön, status, möjlighet att
påverka etc.
Men Maria tyckte att det var viktigt att även läkarna själva som grupp
inser att det tar tid i anspråk om man som läkare också blir
verksamhetschef.
– Vi måste inse att de kollegor som blir chefer inte tar lika många
patienter och jourer, sa Maria.
Engagerad och bra diskussion
Därmed hade tiden flugit iväg. Efter att ha meddelat tid och datum för
vårens fullmäktige (15/4) i Stockholm, avslutade Benny med att tacka för
alla engagerade inlägg.
– Det var ett mycket bra seminarium, tyckte Benny efteråt.
– Det var stor diskussion, där alla varit engagerade och yttrat sig.
– Antagligen berodde det på att vi har haft ämnen som berört. Särskilt
vill jag lyfta fram sjukförsäkringsdebatten och ledarskapsfrågorna,
avslutade Benny.
Per Lundblad