Nationellt familjeläkarsystem
Väntrumsupplagan av informationsbladet till befolkningen om Protos är tryckt och med hjälp av de lokala läkarföreningarna sprids den till olika läkarmottagningar. Samtidigt finns den på Protos’ hemsida www.protos.se. Där finns också hela förslaget och den förkortade sammanfattningen. Sistnämnda är avsedd för information till bland andra politiker och tjänstemän inom landsting och andra uppdragsgivare.
Protos’ hemsida kommer i inledningsskedet att omfatta grundinformation. Den vänder sig i första hand till medborgarna – inbegripet politiker och andra aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare kan den användas för vidgad information till Läkarförbundets medlemmar och på sikt även bli interaktiv. På startsidan finns från början länkar till Protos-gruppens föreningars hemsidor.
I det fortsatta arbetet med Nationellt familjeläkarsystem överväger gruppen en förnyad kontakt med Landstingsförbundet.
DLFs styrelse har svarat på den viktiga remissen ”Sammanhållen hemvård” (SOU 2003:91). Svaret finns i sin helhet på annan plats i denna tidning. I detta understryks fördelarna med Nationellt Familjeläkarsystem när det gäller att garantera regelbunden tillsyn av äldreboenden.

Kostnad för Nationellt familjeläkarsystem
Gruppen har gjort beräkningar av vad ett infört Nationellt familjeläkarsystem kommer att kosta ekonomiskt. Beräkningarna baseras på fast bemanning och omfattar de komponenter som ingår i Protos’ förslag. Resultatet pekar på en årskostnad i 2003 års siffror på 1700 kronor per invånare. Detta motsvarar omkring 50% av primärvårdskostnaden. Ett fullt utbyggt familjeläkarsystem förväntas klara över 90% av invånarnas medicinska problem.
I en färsk Sifounderssökning har det framkommit att 70% av invånarna i Sverige anser att det är viktigare att sjukvården är lika för alla än att dess kvalitet avgörs lokalt av det kommunala självstyret. Ett Nationellt familjeläkarsystem kommer att ge vård på lika villkor.

Ny stafettläkarenkät
DLFs styrelse har beslutat att en ny stafettläkarenkät skall göras. En sådan genomfördes 2002 och kartlade omfattningen av stafettläkararbete, under vilka former arbetet skett, orsaken till detsamma och planer beträffande fortsatt sådant arbete. I svaren på den förra enkäten fanns bland annat en skarp kritik av distriktsläkarnas arbetsmiljö i den anställning som förevarit när beslutet togs att övergå till att bli stafettläkare.

Läkarförbundets ekonomi och Läkartidningen
Under mycket lång tid har Läkartidningen gett ett stort ekonomiskt överskott till Läkarförbundets fackliga verksamhet. Med tiden har annonsmarknaden krympt för Läkartidningen liksom för många andra tidningar. Den elektroniska informationen utvecklas mycket snabbt och Läkartidningens tillskott till förbundets kärnverksamhet kan inte påräknas i samma grad framöver. Medlemsavgifterna till förbundet finansierar omkring 65% av den fackliga verksamheten. Läkarförbundets medlemsavgift är inte hög jämfört med andra fackföreningars och frågan om en höjning av medlemsavgiften kan behöva aktualiseras vid förbundets nästa fullmäktige.
Samtidigt diskuteras om samtliga yrkesverksamma medlemmar i framtiden skall erhålla Läkartidningen som en service inom medlemsavgiften.
En förfrågan har gått ut till ordföranden i lokalföreningar och yrkesföreningar med begäran om diskussion på hemmaplan.
DLFs styrelse är positiv till att Läkartidningen ingår i en höjd medlemsavgift framledes.

Sjukskrivningarna
Det har väckt en viss uppståndelse att en av landets försäkringskassor återigen gått in till Socialdepartementet med en ansökan om en ny modell för att hantera sjukintyg. Kassan avser därvid att samarbeta med ett par vårdcentraler i området. Läkarna skulle då som vanligt göra en medicinsk bedömning av patienten, men inte uttala sig om arbetsförmågan. Arbetsförmågan skulle istället bedömas av vissa kvalificerade handläggare på Försäkringskassan.
Läkarförbundet har ställt sig avvisande till förslaget mot bakgrund att medicinsk kompetens saknas hos försäkringskassornas handläggare.
Sjukskrivningsproblematiken diskuterades ingående vid DLFs fackliga seminarium, som finns som reportage i annan del av tidningen.
Sjukskrivningarna är ett arbetsmiljöproblem för allmänläkarna på grund av nedskärningarna i primärvården och därmed tidsbristen. Trenden över landet att nedmontera primärvården och stänga vårdcentraler motverkar möjligheten till de patient – läkarmöten som behövs för att analysera helhetsbilden bakom en sjukskrivning. I grunden är ju allmänläkaren den som bäst känner patientens hela livssituation, förutsatt att kontinuitet och tid för konsultationen finns. Det är inte rimligt att patienter om och om igen återkommer för nya medicinska underlag när inte arbetsgivarna genomfört sina lagstadgade rehabiliteringsutredningar eller Försäkringskassan inte har färdigställt en rehabiliteringsplan för dem som är arbetslösa och sjukskrivna.
I ett avgränsat uppdrag enligt Nationellt Familjeläkarsystem, baserat på kvalificerade resursbehovsanalyser kommer möjligheten att bedöma patientens hela situation bakom en sjukskrivningsbegäran att tillgodoses.
DLFs styrelse har representation i den arbetsgrupp som Läkarförbundet tillsatt med uppdrag att arbeta vidare med hur läkarna bäst kan bidraga till en minskning av sjukskrivningarna.

Allmänläkare som verksamhetschef
DLFs styrelse anser det angeläget att specialisterna i allmänmedicin tar på sig chefskap och ledarroll. En hög medicinsk kompetens innebär inflytande på medicinska och ekonomiska beslut med positiv effekt på verksamheten.
Styrelsen arbetar vidare med att utveckla strategier för att specialister i allmänmedicin skall bli positiva till och orka med att ta på sig chefsuppdrag.
Vidare kommer styrelsen att klargöra för beslutsfattare på olika nivåer om vikten av att erbjuda lämpliga allmänläkare ett klart definierat uppdrag som ledare med tillgång till den tid som ledarskapet faktiskt kräver.
DLFs styrelse har arbetat fram ett förslag till checklista för verksamhetschef och vad ett chefskontrakt bör innehålla och kommer att presentera detta på lämpligt sätt.
MLA – medicinskt ledningsansvarig
Läkare som medicinsk rådgivare har på många håll beteckningen medicinskt ledningsansvarig. Denna benämning är felaktig. Medicinsk rådgivare är ingen ansvarsnivå utan ett uppdrag från verksamhetschefen att fullgöra vissa specificerade uppgifter. Ansvaret ligger alltid kvar hos verksamhetschefen.
En mall för hur uppdrag som medicinsk rådgivare kan se ut finns på DLFs hemsida.

Arbetsmiljö
Från 1juli 2005 kommer vissa av reglerna i EUs arbetstidsdirektiv vara införlivade i den svenska arbetstidslagen. Sverige har under lång tid avstått från att införa reglerna i direktivet och stämningsansökan till EU-domstolen mot Sverige har övervägts. Det blir för läkarna flera viktiga förändringar. En sådan är krav på maximal veckoarbetstid på 48 timmar som ett genomsnitt under en fyramånadersperiod. I tiden inräknas ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. Beredskap inräknas inte. Av ledigheter ingår i beräkningens endast semester och sjukfrånvaro.
Vidare införs en regel där alla arbetstagare ges rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje period om 24 timmar. Således tydliggörs att perioderna måste fastställas i förväg och därefter tillämpas konsekvent. Jourtjänstgöring bryter dygnsvilan och vid beredskap bryts den när läkaren går i arbete.
Kollektivavtal kan ge avsteg. När det gäller regeln om maximal veckoarbetstid får beräkningsperioden förlängas till maximalt 12 månader. Beträffande dygnsvilan kan den kortas om arbetstagaren ges motsvarande ledighet direkt efter arbetspassets slut.
De nya reglerna kommer att påverka läkarnas arbetsmiljö och kommer att vara komponenter i den stundande avtalsrörelsen.

Kerstin Ermebrant