PROTOS-gruppens förslag till Nationellt Familjeläkarsystem har nu tryckts i stor upplaga och bifogas detta nummer av tidningen.

Gruppen arbetar vidare med framtida kontakter. Målgruppen är närmast riksdagspartiernas ledamöter i socialutskottet och kontakt har redan etablerats med några av dem. Representanter för samtliga riksdagspartier kommer därvid att få mer ingående information om förslaget. Gruppen har identifierat lämpliga sådana kontakter i Socialutskottet.

Vidare har styrelsen beslutat att med hjälp av kunnig journalist framställa en kortfattad och lättläst sammanfattning av PROTOS-förslaget. Denna "populärversion" avses användas vid kontakter med omvärlden – exempelvis med patientorganisationer och huvudmännens representanter.

Förhoppningsvis kommer DLFs lokala representanter ha stor nytta av en sådan version i diskussioner med uppdragsgivarna hemmavid.

I slutet av oktober träffade representanter för PROTOS-gruppen Landstingsförbundet. Förutom genomgång av förslaget till Nationellt Familjeläkarsystem diskuterades möjligheten till försöksverksamhet i något eller några landsting.

Tillsammans med Familjemedicinska institutet (Fammi) har man också diskuterat olika strategier för att öka kännedomen om PROTOS-förslaget bland allmänläkarna själva.

Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) hade i november sitt fullmäktige varvid samarbetet kring PROTOS lovordades.

Styrelsen sammanställde vid sitt sista möte inkomna svar på den enkät som gick ut före sommaren till landstingsstyrelser/motsvarande angående det lokala arbetet med Nationella handlingsplanen. Enkäten bevakades för respektive landsting av DLFs lokalavdelningar. Av 26 enkäter inkom tretton svar, varav tio var möjliga att värdera. Något landsting hade enbart hänvisat till Socialstyrelsens uppföljning och ett annat hade svarat med omfattande och detaljerad statistik, omöjlig att utvärdera.

Endast fyra landsting har angivit mål för antalet specialister i allmänmedicin. Prognosen beträffande allmänmedicinska ST-tjänster presenteras ofullständigt i de flesta svar och långsiktig planering saknas generellt. Andelen ST i allmänmedicin synes inte svara upp mot vad som behövs för genomförande av den nationella handlingsplanen.

Befolkningens möjlighet till fast läkarkontakt med specialist i allmänmedicin i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har inte kunnat anges fullt ut av något landsting. Flera har beskrivit siffror för listning till vårdcentral utan kommentarer om fast läkarkontakt. Det finns besynnerliga tolkningar av begreppet "aktivt avstått från fast läkarkontakt". En del landsting anser att alla som inte listats aktivt, har avstått aktivt.

Konkreta mål och åtgärder för allmänläkarnas arbetsmiljö finns i svaren endast från Blekinge. Blekinge har även beträffande övriga svar framstått som ett lysande undantag och styrelsen planerar att via vår tidningsskribent kontakta dem för ett reportage till tidningen.

Sammanfattningsvis är det anmärkningsvärt att många av våra uppdragsgivare inte kan besvara enkla centrala frågor kring antalet allmänläkare, långsiktig planering och rekrytering, ekonomi och arbetsmiljöinsatser.

Fullständig sammanställning av en­kätsvaren presenteras i denna tidning på sidan 26 och på DLFs hemsida.

Det årliga fackliga seminariet, från vilket det i denna tidning finns ett stort reportage, var såsom tidigare mycket uppskattat.

Mycket intensiv var diskussionen i de inledande bikuporna där man bland annat dryftade lönesituationen, besparingsproblematiken, arbetsmiljön, tvångskommendering till annan vårdcentral, hur man bäst tar till vara den avtalsreglerade fackliga tiden, hyrläkarstoppet och mycket mera.

Några lokalavdelningar hade inte haft möjlighet att sända någon representant. Det är styrelsens förhoppning att våra lokalavdelningar kan fortleva ute i verksamheten, då den specifika kunskapen om DLFs fackliga frågor finns i just lokalavdelningarna. Dessa kunskaper behövs i Läkarförbundets lokalföreningar som är den etablerade arbetstagarparten. De nyckelpersoner som sitter i både DLFs lokalavdelning och i läkarföreningen har en unik position för DLFs fackliga arbete.

I samband med att Arbetsmiljöinspektionen gjort nedslag på flera håll i primärvården har arbetsmiljökurser erbjudits och genomförts. Det har visat sig att på flera håll har man inte haft klart för sig att det är lagstiftning som gäller för arbetsmiljö, utan trott att det handlat om avtal. Kunskaperna om sanktioner för brott mot denna lagstiftning har ökat. Få tycks ha klart för sig att arbetsmiljöbrott kan ge arbetsgivaren straffrättsligt ansvar, vanligtvis böter, men vid grova arbetsmiljöbrott kan fängelse utdömas. Det finns flera fall med godkänd arbetsskada hos läkare vid överstress – bland andra hjärtinfarkt med hjärtstillestånd utan påvisad kärlsjukdom.

Vid det lokalföreningsrepresentantskap som planeras i februari 2004 kommer arbetstidsfrågorna upp till en genomgripande diskussion, då sannolikt arbetstidspropositionen kommit. Förhoppningsvis kan då DLF vara väl representerat.

Till det fackliga seminariet hade styrelsen tagit fram ett förslag till DLFs synpunkter och ställningstagande beträffande begreppet närsjukvård. Begreppet närsjukvård cirkulerar utan egentlig definition. Uppdragsgivarna tycks tro att fortsatta organisationsförändringar kan lösa de grundläggande felen i svensk sjukvård – resursbrist i familjeläkarverksamheten i förhållande till vad Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver, bristande politiskt ledarskap och inte minst att invånarna inte har tillgång till fast kontakt med familjeläkare.

Det fackliga seminariets deltagare var mycket positiva till förslaget. Detta har nu finslipats efter synpunkterna vid seminariet och publiceras i detta nummer av tidningen Distriktsläkaren.

DLFs styrelse arbetar med ett dokument med sina synpunkter på sjukskrivningsproblematiken. Dokumentet planeras färdigställas i december och presenteras i tidningen Distriktsläkaren i januari.