Enkäten har skickats till landstings­styrelse/motsvarande med begäran om svar före 30/9 2003. Totalt 26 enkäter har skickats ut. Sammanlagt har tretton svar inkommit fram till början av november 2003. Följande tio har varit möjliga att värdera: Blekinge, Bohuslän, Göteborg, Halland, Mellersta Skåne, Nordöstra Skåne, Norrbotten, Uppsala, Älvsborg södra och Örebro.

Tre svar ingår ej i sammanställningen. Västerbotten som endast har svarat i allmänna ordalag angående hur man hittills använt de medel som varit kopplade till prioriterade områden enligt NHP, Region Skåne som svarat med en stor mängd detaljerad statistik som ej kan värderas i förhållande till enkätens frågor och Dalarna som enbart hänvisat till Socialstyrelsens uppföljning.

Enkätens frågor framgår av kursiverad text.

1. Riksdagen har fattat beslut om en specialist i allmänmedicin på 1500 invånare. Ange hur många faktiskt patientarbetande familjeläkare inklusive de som arbetar med vårdavtal omräknat till heltid det fanns i X landsting. Läkare som arbetar på nationella taxan skall ej tas med.

Blekinge och Örebro har i princip fullt ut besvarat frågan och med en plan för ett ökat antal allmänläkare. Fyra landsting har svarat delvis och då vanligen i form av antalet allmänläkare utan hänsyn till tjänstgöringsgrad eller andra arbetsuppgifter. Resterande landsting har ej besvarat frågan.

2. Finns det några mål om att öka antalet specialister i allmänmedicin de närmaste åren?

Fyra landsting har mål för antalet allmänläkare och då oftast 1/1500. Övriga sex landsting har ej svarat.

3. Hur många invånare fanns det i X landsting år 2002 och prognos för åren fram till 2008.

Anmärkningsvärt är att endast tre landsting har besvarat frågan och då endast med uppskattat antal invånare för något/några enstaka år.

4. Hur många ST-läkare i allmänmedicin fanns det i X landsting år 2002 och prognos fram till 2008?

Nio landsting har svarat ofullständigt och i en enkät finns inget svar alls. Den genomgående svagheten är att man angivit antal ST-läkare i allmänmedicin för år 2003 men endast undantagsvis för kommande år, vilket pekar på brister i den långsiktiga planeringen.

5. Hur stor del av totalantalet ST-tjänster utgör ST-tjänsterna i allmänmedicin i ert landsting år 2003?

Åtta av tio landsting har angett siffra för detta med en variation från knappt 10% (Göteborg) till 60% (Uppsala). Siffran för Uppsala är mycket hög, rätt? Övriga ligger kring 20% och detta är en för låg siffra om ambitionerna i nationella handlingsplanen skall uppfyllas. Vi ser inget trendbrott till en ökad satsning på ST i allmänmedicin.

6. Hur stor andel av befolkningen har valt eller tilldelats en fast läkarkontakt inom primärvården?

Inget landsting har fullt ut besvarat frågan. Ett flertal beskriver siffror för listning till vårdcentral utan kommentar om fast läkarkontakt. Det framkommer besynnerliga tolkningar av begreppet "aktivt avstått från fast läkarkontakt", en del har ansett att alla som inte listats aktivt har aktivt avstått. Ett landsting svarar att 67% har valt fast läkarkontakt aktivt men samtidigt har 50% aktivt avstått!!

7. Har X landstinget något mål för de faktiska väntetiderna för läkarbesök hos familjeläkarna?

Nio landsting har svarat ja på frågan och samtliga hänvisar till de nationellt diskuterade väntetiderna med besök samma dag för akut sjuka och inom en vecka för övriga.

8. Följer X landsting upp väntetiderna för läkarbesök? Om ja, hur stor andel av läkarbesöken sker inom 7 dagar?

Majoriteten följer upp väntetider för besök till allmänläkare, via egna uppföljningar, Vårdbarometern eller Väntetidsprojektet. De flesta anger att 70–80% av läkarbesöken sker inom en vecka. Uppföljningen tycks vara en del som landstingen har kontroll på och kan redovisa.

9. Görs det regelbundna uppföljningar av hur befolkningen uppfattar primärvården avseende telefonframkomlighet, väntetider, bemötande m.m.? Om så är fallet – kan vi få ta del av resultaten?

Svaren på denna ger ingen tydlig bild av hur uppföljningen sker eller resultaten, ofta hänvisas till Vårdbarometern i allmänna ordalag.

10. Vilka konkreta mål och åtgärder i X landsting finns det angående familjeläkarens arbetsmiljö?

Blekinge är enda landsting som svarat mera fullständigt på frågan och man bilägger ett program om 100 steg till 100. Sex landsting har inte ens svarat eller försökt svara och resterande har ofta svarat på något helt annat.

11. I de lokala handlingsplanerna hänvisas ibland till andra dokument som rör arbetsmiljö. Vilka är dessa?

Fyra landsting har angett konkreta dokument och planer och som vanligen berör personalen i stort. Vi har dock inte kunnat kontrollera innehållet i dessa dokument. Övriga har inte svarat.

12. Kan målen om tillgänglighet i primärvården förenas med en god arbetsmiljö?

Fem landsting har angett att målen kan förens men bara om antalet allmänläkare ökar. Ett av dessa landsting menar att ökad satsning på andra grupper än läkare skall ge bättre arbetsmiljö för läkarna! Fem landsting har ej svarat.

13. Finns FoU enhet för Primärvården i ert landsting?

Av svaren att döma tycks det finnas FoU-enhet i samtliga landsting som svarat. Svaren från Västra Götalandsregionen är svårtolkade. I något svar anges att det inte finns någon enhet för regionen men i andra svar framgår att det tycks finnas enheter inom olika nämndområden. Samma otydlighet tycks gälla för Region Skåne.

14. Satsar man inom ert landsting på fortsatt utveckling av primärvårdens FoU-verksamhet enligt intentionerna i nationella handlingsplanen?

Åtta landsting har svarat och av dessa har sex angett fortsatta utvecklingsplaner för primärvårdens FoU-verksamhet.

15. Är den lokala läkarföreningen/lokala DLF delaktig i arbetet med handlingsplanen?

Alla har svarat och i Blekinge och Örebro tycks det ha varit ett mera aktivt deltagande i arbetet, delvis också i Uppsala. I övriga fall har det endast varit ett deltagande för att uppfylla informations- och förhandlingsplikt enl. MBL. Någon vet ej om läkarföreningen/DLF varit delaktig i arbetet.

16. Ekonomiutveckling.

Liksom i Läkarförbundets uppföljning är informationen begränsad och säger inget om planerna för kommande år. De som svarat har angett siffror för åren 2001–2003, en del landsting har inte angett några siffror överhuvud taget.

Blekinge framstår som ett lysande undantag med fullödiga svar på enkäten och man har kontroll på dagsläget och en god planering för framtiden. Det är anmärkningsvärt att många landsting inte kan besvara centrala frågeställningar angående antalet allmänläkare, utbildnings- och rekryteringsplaner, arbetsmiljöinsatser, ekonomi etc.