Primärvården i Sverige har snabbdatoriserats under några få år. Någon initial problemanalys blev det aldrig tid för. Någon reell möjlighet för användarna – primärvårdens läkare – att deltaga i systemutvecklingen blev det heller inte.

Nu sitter vi här med burkarna. De innehåller i princip detsamma som pappersjournalerna, med skillnaden att möjligheten till snabb överblick försvunnit.
Pappersjournalerna hade vuxit fram under många år, med i sig ofullständiga system, men ändock försök att bringa reda – lab.lista för sig, gröna kanter på röntgensvaren, gula på PAD-svaren, bruna på fyslab osv.
I en svällande primärvårdsjournal på data blir letandet allt mera tidsödande allteftersom tiden går.
Att som ny primärvårdsläkare försöka sätta sig in i sjukhistorien hos låt oss säga en 80-åring som varit multisjuk i 20 år och åtminstone i Stockhomsområdet varit på flera sjukvårsinrättningar – ter sig näst intill ogörligt.
Vad var huvudanledningen till datoriseringen?
Vilka var problemen?
1. Pappersjournalerna var på drift – gick ej att finna. Detta må ha varit sant på sjukhus, men var det sant på en vårdcentral? Var finns fakta om detta?
2. "Onödig sjukvårdspersonal" skulle bort, undersköterskor och sjukvårdsbiträden som använde obefogad tid till letande efter papper. Läkarsekreterare som skulle "se sig om efter annat arbete" (Primärvårdsdivisionschef dec 1993). Det var med andra ord ett led i den offentliga sjukvårdens övergripande uppdrag att aktivt delta i "saneringen av statens finanser".
3. Husläkarsystemet förutsatte att husläkaren skulle kunna nås per telefon och omgående ha tillgång till journal för att ge rätt rådgivning. Detta förutsatte naturligtvis fungerande telefoni-system och en ständigt tillgänglig husläkare med lagom lista.

I primärvårdens datajournal lagras nu brödtext om våra sjuka. Primärvårdens åtaganden och uppdrag har ökat. Febriga småbarn söker gratis och som alla vet har förskolebarn i regel 6–8 luftvägsinfektioner per år. Våra förebyggande insatser ökar, läkemedel mot benskörhet, åderförkalkning, glömska o s v distribueras. Psyko-sociala anledningar till läkarbesök i primärvården ökar, liksom uppdrag att sköta delar av psykvården. Samtidigt skrivs multisjuka patienter ut från sjukhusen efter extremt korta vårdtider för eftervård i primärvårdens regi.
Allt detta skall dokumenteras. Det skall dokumenteras för att tåla en granskning av ansvarsnämnden och det skall dokumenteras för att vara användbart för kolleger i hän delse av primärvårdsläkarens frånfälle.
Denna mångfald i vården speglas i datorerna i form av stora ordmassor. 20–30 läkarbesök av olika dignitet allt från spolning av vaxpropp till akutbesök pga hjärtinfarkt rubriceras identiskt. Diagnoserna får inte plats på det s.k. journal-"torget." I BMS-journalen, som jag har erfarenhet av får "Sammanfattande anamnes" klickas fram separat. Lab.listan kan inte beskådas samtidigt med journalanteckning. Journalanteckningar kan inte bläddras samtidigt med medicinlistan.
Efter 4 år kan fortfarande inte elektronisk överföring av svar från laboratoriet ske. De skrivs in för hand på en lista som jämfört med pappersjournalens lista innehåller färre datumkolumner/synfält och saknar referensvärden, som får klickas fram separat och då skymmer lab.listan.

Det är kanske en utopi att det går att åstadkomma en datoriserad primärvårdsjournal som är lika bra eller bättre än en pappersjournal, med dess möjligheter till bläddrande, ögnande, utplockande av olika dokument parallellt, med andra ord, en snabb överblick av det hela.
Primärvårdens uppdrag är så oändligt mångfacetterat, innehållsrikt och varierat ett datamodulerna inte förslår. Det är redan idag så att många kollegor använder mera tid till data-vård än till patientvård. Det krävs mycken tid och tankemöda för att få dokumentationen någorlunda överblickbar.
Vi använder med andra ord datorn till att lagra det som tidigare fanns i pappersjournalen, men mindre överblickbart och mera tidskrävande. Den besparing av läkarsekreterartjänster som förebådades har uteblivit. I stället har läkarsekreterare fått ägna många timmar till att skriva in remissvar från olika sjukvårdsinstanser – ordmassor som redan en gång skrivits in av läkarsekreterare i datasystem, men som på grund av inkompatibilitet nu sändes per post, åtminstone är det så i Stockholm.

Återgång till pappersjournal för den löpande "brödtexten". Primärvårdens multisjuka över tid (kan handla om ett tiotal sjukdomstillstånd över en tidsrymd av 20–30 år) genererar många och disparata anteckningar som lämpar sig att skriva på papper. Andra dokument såsom parkeringsintyg, sjukintyg, försäkringskassekorrespondens, papper till försäkringsbolag, brev från patienten, långa EKG-remsor etc. lagras bäst i pappersjournal.
Datorerna övergår till att vara KOMMUNIKATIONSINSTRUMENT, i likhet med telefonerna.
1. Kommunikation med apotek. Läkemedelslistorna i datorn är en reell förbättring och utskrivning av läkemedel länkat till apoteket ger möjlighet till bättre överblick över förskrivningar. Recepten bör helst lagras även på apoteken.
2. Kommunikation med patientens eget smart-card. Det måste bli möjligt att skapa ett kort som patienten själv äger. På detta bör endast absolut viktiga medicinska data samlas: datum för läkarbesök, diagnos, åtgärd, förskrivning, cave. Detta kort bör fyllas på men någon rad vid varje läkarbesök och förvaras väl av patienten samt kunna läsas av på alla sjukvårdsinrättningar.
3. Kommunikation med övriga vårdgivare.
Vi har i Stockholms Läns Landsting med dess mångfald av vårdgivare bara på vår lilla vårdcentral i Sollentuna 98 remissadresser med vilka vi samarbetar.
Att få en direktkontakt med dessa via datorn skulle ge ett medicinskt uppsving som våra kollegor inom primärvården inte vågar ens drömma om:
Remisser och remissvar via datorn, inkluderandes utrednings- och behandlingsdiskussioner – såsom nu sker, men via postgången.
Möjlighet att på dataskärmen få se röntgenbilder med utlåtanden. Möjlighet att via dataskärmen få se bilder från t ex gastroskopier, artroskopier, rectoskopier och andra utredningar som vi i primärvården ber om och så småningom får en skriftlig beskrivning av.
Således drömmer jag om följande:
1. Den normala dokumentationen av ett läkarbesök i primärvården med dess oerhört varierande och mångfacetterade uppdrag bör ske på papper att förvaras på vårdcentralen. Datasystem som täcker alla primärvårdens dokumentationsbehov och samtidigt ger möjlighet till säker och snabb överblick är en utopi.
2. Essensen av ett läkarbesök, datum, diagnos, åtgärd lagras på patientens eget datakort, möjligt att avläsa på samtliga sjukvårdsinrättningar och därmed också innehållande en mycket kortfattad sammanställning av medicinska väsentligheter.
3. Datorerna övergår från att vara allomfattande anteckningsbok till att bli kommunikationsmedlet: till patientens kort, till apotek för finslipning av medicinförskrivning, till remissinstanser för levande dialog med dessa, till överföring av medicinskt åskådningsmaterial såsom röntgenbilder, gastroskopibilder, hudbilder osv.
Ytterligare synpunkter på temat hur backa ut ur återvändsgränden emottages tacksamt.