Mer om
AVG Free Edition - Antivirusprogram

I den här andra och avslutande artikeln tittar vi vidare på den kostnadsfria versionen av antivirusprogrammet AVG.

Vi börjar med e-post. En stor del av de virus som sprids över Internet kommer fortfarande med e-post, även om det blivit allt vanligare att virus sprids på andra sätt.
En god grundregel är att man alltid skall vara vaksam när man får e-post med en bifogad fil. Om avsändaren är okänd, bör man vara mycket försiktig. Granska texten och rubriken för meddelandet – är det en allmänt hållen text som inte känns direkt riktad till mottagaren? I så fall avråder vi bestämt från att man öppnar den bifogade filen.
Det är just i den bifogade filen – som t.ex. kan vara en bild eller ett textdokument – som viruset, eller trojanen eller annan s.k. malware (skadlig programvara) kan vara gömd. I allmänhet är filen ofarlig fram till dess att man klickar på den.

Locka till att klicka
Därför försöker skaparna av ett virus ge filen ett namn som lockar till att man skall göra just det. I begynnelsen kunde det heta t.ex. ”You have just won a cruise in the Caribbean” eller något liknande. Vi garanterar dock att man inte vinner något i en tävling som man inte ställt upp i!
Det inser idag de flesta, och därför kom nya varianter. För några år sedan slogs ett antal miljoner datorer ut när ett e-postmeddelande dök upp i Inkorgen där rubriken var ”Here are the files you asked for”. Mängder med användare – som inte frågat efter några filer – klickade då för att se vad det var för filer som förmodades ha skickats fel…
Därefter kom ”I love you” – som åter fick miljoner användare att klicka på filen, och åter slogs miljontals datorer snabbt ut.
Ett virus som angriper datorn kan också ta sig in i adressboken i datorns e-postprogram och sedan skicka sig vidare till adresserna som finns där – utan att man själv märker att så sker! Därför ska man vara på sin vakt om man t.ex. får ett mail med bifogad fil från sin svenske kollega som är författat på engelska.
Så kontrollera rubriken och innehållet i texten. Virusen kan naturligtvis inte klara av att skriva som denne. Känner man igen kollegan/vännen i orden?
Om inte – avstå från att klicka på filen och ring istället och fråga om han/hon verkligen har skickat detta mail.

Förhandsgranskar
AVG förhandsgranskar alla filer som kommer bifogade till ett mail vid hämtningen från servern – alltså innan det har hamnat i Inkorgen. Skulle programmet finna att det är skadligt, så stoppar det filen direkt i Virus vault istället. Ett meddelande om att så sker kommer upp på skärmen.
Säkerheten fungerar även åt andra hållet – om man skickar en fil från sin dator via e-post så granskar även AVG den filen innan den släpper iväg den. Detta sker just av den anledningen att det finns virus som skickar sig själva vidare till kontakter i adressboken utan att man är medveten om det.

Kan man då vara fullständigt säker?
Svaret är att man tyvärr inte kan vara det. Som vi påpekade i förra numret så kan ett antivirusprogram endast ingripa mot filer som det har fått lära sig är skadliga.
Det kommer nya skadliga program hela tiden, och först när dessa identifierats av tillverkarna av antivirusprogrammen kan de skicka ut nya definitioner på vad som är skadlig programvara. Så sker när man uppdaterar sitt antivirusprogram, och det bör man alltså göra ofta.
När brevet ligger i Inkorgen kan man se att AVG granskat det. Programmet lägger till följande rader längst ned, under själva meddelandet:

Här står också vilket datum de senaste virusdefinitionerna kommer från – alltså hur länge sedan det var det uppdaterades. (14/10 2005 i exemplet här ovanför.) Den här informationen står i de brev man får i sin Inkorg – men även mottagaren av de brev man skickar får samma information – även om de inte har just AVG installerat på sin dator. Det innebär att de kan se att brevet är skickat från en dator som har ett uppdaterat antivirusprogram som granskat innehållet när det sändes.

Uppdaterar sig självt
AVG Free Edition är inställt på att uppdatera sig självt med vissa intervaller. Det innebär att när man går ut på Internet så kommer programmet självt att kontakta sin databas för att kontrollera om några nya uppdateringar finns att hämta. Om så är fallet, hämtas dessa och vi får ett meddelande om det. Installationen av dessa sköts automatiskt (se DL 6/05).
I gratisversionen kan man inte påverka dessa intervaller – det är sådana funktioner man får om man istället köper betalversionen AVG Professional Edition. Men det är enkelt att när som helst själv söka efter nya uppdateringar:
Se till datorn är uppkopplad mot Internet och klicka på knappen Check for updates i Control Center – så sköter resten sig självt. (Läs mer om detta i DL 6/05.)

Så om man nu fått ett brev med bifogad fil i sin Inkorg och som man är misstänksam mot, så ska man naturligtvis söka efter uppdateringar direkt innan man öppnar det. Det finns dock en hake kvar: Om det är så att filen utgör ett hot och man är en av de första som får den, så kan det ju vara så att datorns antivirusprogramstillverkare helt enkelt inte hunnit identifiera det ännu – och därmed inte heller skickat ut en ny uppdatering.
Vill man vara riktigt på den säkra sidan kan det alltså vara en god strategi att låta brevet ligga kvar i Inkorgen ett par dagar utan att man klickar upp filen. När ett par dagar passerat, söker man efter nya uppdateringar och hämtar i förekommande fall dessa.
Först därefter klickar vi på filen. Följer man denna procedur kan man känna sig tämligen trygg.

Konfigurera e-postinställningar
Man kan konfigurera vissa av sina inställningar för hur AVG ska hantera e-post. Det går till så här:

Öppna Control Center och sök rätt på rutan E-mail Scanner. Dubbelklicka var som helst på denna ruta. En ny ruta öppnar sig då.

I mitten av den finner vi rubriken Options. Klicka sedan på knappen Configure. Nu kommer vi till en ny ruta som är indelad i fyra avdelningar. Här ser vi hur den andra av dessa ser ut:

Med ett musklick kan man bocka för, eller bocka bort, beroende på hur man vill ha sina inställningar.
Om man t.ex. inte vill att mottagaren ska kunna läsa att AVG granskat brevet, tar man bort bocken framför Certify mail i högerspalten. Om man vill att AVG endast ska granska brev med bifogade filer klickar man i en bock framför With attachments only. (Vänster spalt för inkommande mail och höger för utgående). Vi rekommenderar dock de inställningar vi ser här ovanför.
Vi rekommenderar inte att man ändrar inställningarna i de andra tre delarna av rutan, men skulle man ändå råka göra det så kan man klicka på knappen Default längst ned. Då återställs alla inställningar till dem som tillverkaren rekommenderar – alltså så som de var när man installerade programmet.


Virus vault
De virus som AVG påträffar – oavsett om de kommer via e-post, någon hemsida man besöker eller via diskett, CD eller DVD – kommer att hamna i programmets Virus Vault. Det betyder att det är satta i karantän – d.v.s. det skadliga programmet är inaktiverat och kan inte längre sprida sig eller skada datorn.
Om man klickar på Program längst till vänster i menylisten i Control Center, och sedan på Launch Virus Vault kan vi se vad det är som ligger där. Det är helt ofarligt att göra det, och kommer inte att aktivera något som finns där.
Så här kan det se ut:

Här finns en fil som AVG har placerat i ”valvet”. Vi kan få en hel del intressant information om vad det är för någonting om vi tittar närmare på den här raden:

Under Virus name kan vi läsa att filen heter Trojan horse Downloader.lstbar.5.K. Vi kan även läsa viket datum den upptäcktes på datorn, hur stor filen är och under Filename vad själva filnamnet på trojanen är.
Den här heter msohrg.exe och det är bra att känna till om man vill veta mer om vad det är som har försökt smitta datorn. Vi kan säga redan i det här läget att en Trojan horse är – som namnet antyder – ett program som tar sig in i datorn utan vår vetskap för att i lönndom utföra något som vi naturligtvis inte heller är medvetna om.

Läs mer om viruset
Det finns många sätt att ta reda på mer om den här filen. AVG har själva en bra databas där man kan söka. Men ett av de enklaste sätten är att helt enkelt gå till en sökmotor och göra en sökning på detta filnamn.
Vi går till Google (www.google.com) och skriver följande sökning:

Skriv in filnamnet i sökfältet och se till att alternativet Sök hela webben är markerat och klicka därefter på knappen Google-sökning. Som vanligt kommer vi till en sida där vi får tio länkar till sidor som innehåller just detta ord. Så här ser början av sidan ut:
Alla dess sidor kommer att innehålla information om denna fil.
Vi väljer att klicka på den andra länken, eftersom vi redan här kan se att det namn vi söker nämns i den korta sammanfattning som ligger under länken.
Länken för oss till en ny sida – SOPHOS hemsida – och där kan vi läsa mer om vad det är för fil som AVG har stoppat från att ta sig in i vår dator. Vi ser en del av sidan här:

Det finns fyra flikar att klicka på. Den första heter Summary, och det är den som är aktiv när vi besöker sidan. Här kan vi läsa att det mycket riktigt är en trojan, att den drabbar Windows-datorer och att dess syfte är att hämta hem ytterligare skadlig programvara (malware) och installera på datorn. Klickar vi på fliken Description får vi veta lite mer om trojanen, och under fliken Recovery kan vi läsa hur man ska göra för att bli av med den. Det behöver lyckligtvis inte vi bry oss om, eftersom AVG redan har tagit hand om den.
För den som är mycket intresserad och tekniskt insatt finns fliken Advanced, där vi kan läsa ännu mer om filen.
Vi behöver inte ha kvar filen i Virus Vault när vi tagit reda på det vi vill veta om den. Markera den, och klicka sedan på Action i menylisten. Välj sedan alternativet Delete File(s) i rullmenyn och klicka på det. Då försvinner den helt och hållet från datorn.

Inställningar för Virus Vault

Vi kan även konfigurera inställningarna för Virus Vault. Klicka på Service i menylisten och sedan på Program Settings i rullmenyn. Denna ruta kommer då upp på skärmen: (Vi ser den övre delen).

Limit the size of Virus Vault är förbockat som standard och vi kan ställa in med ett skjutreglage hur stor procent av hårddisken som får lov att tas upp av innehållet i valvet. Standardvärdet det står på är 20%.
Om vi klickar i en bock i rutan framför Automatic file deletion kan vi aktivera en funktion som gör att valvet tömmer sig självt.
Nu kan vi ställa in om vi vill att filerna ska tas bort från valvet efter en viss tidsrymd. Vi kan även bestämma hur många filer som maximalt får finnas i valvet.

Det går bra att skriva 0 i översta rutan och 1 i den nedre, och då kommer inga filer att sparas där. I stället tas de bort direkt. Nackdelen är förstås att vi då inte i efterhand kan se vad det var som försökte ta sig in i datorn.
Även här finns en Default-knapp längst ned i rutan som återställer alla värden till så som de var när vi ursprungligen installerade programmet.
Skillnader mellan betal- och gratisversion
På AVGs hemsida www.grisoft.com kan man läsa om de begränsningar som gratisversionen har jämfört med betalversionen. En sådan är att det inte går att installera det på en server, och att man inte heller kan skanna hårddiskar på andra datorer i ett nätverk.
De schemalagda automatiska uppdateringarna och virusgenomsökningarna kan inte heller styras som man vill (det går naturligtvis bra att genomföra dem närhelst man önskar manuellt) och de uppdateringar man hämtar går enligt företaget genom en långsammare server. Deras snabbaste server är reserverad för kunder som köpt betalversionen.
Det sistnämnda är något som vi under ett par års tid inte störts av. Uppdateringarna har alltid kunnat hämtats snabbt, och det har inte varit något problem med hastigheten i överföringen.
Gratisversionen är dock bara tillåten att använda för enskilt privat bruk, och man ger heller ingen teknisk support för den.
På hemsidan finns en länk där man kan ladda hem en pdf-fil som direkt jämför betalversionen med gratisversionen på punkt efter punkt.

Men – som vi tidigare hävdat – så anser vi att gratisversionen duger bra och den ger ett gott skydd åt den dator den bevakar. En förutsättning är naturligtvis att programmet uppdateras regelbundet – men det gäller alla antivirusprogram.

Per Lundblad