Styrelsen har i oktober haft sitt årliga internat under 5 sammanträdesdagar i följd.

Nationellt familjeläkarsystem (Protos)
Samarbetet med SACO Vård har kommit ytterligare ett stycke på väg. I november planeras en gemensam arbetsdag för finslipning av strategin. Det finns ett första utkast till ett samlat primärvårdskoncept. Viktiga delar behöver dock vidareutvecklas och andra delar kommer att revideras.
I samband med SKLs (Sveriges Kommuner och Landstings) temadag om primärvården i slutet av september knöts ytterligare kontakter med tunga politiker, vilket möjliggör fortsatt information riktad till beslutsfattare på hög nivå. Intresset för försöksverksamhet från enskilda landsting har ökat.
Vidare har överenskommits om en träff med Distriktssköterskeföreningen i slutet av november.
ST-läkarna är också en viktig grupp för marknadsföring av Protos’ förslag till Nationellt Familjeläkarsystem.

Allmänläkare som verksamhetschef
Allmänläkare som verksamhetschef var en huvudfråga vid styrelsens oktoberinternat.
Ledarskapets betydelse för verksamheten har under längre tid varit föremål för diskussion. Att vara ledare har tidigare varit självklart för läkarkåren. Läkare har den högsta medicinska kompetensen inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård är en mycket komplicerad och mångfacetterad verksamhet och läkarens kompetens har ett avgörande inflytande på såväl medicinska som ekonomiska beslut.
På många vårdcentraler och familjeläkarmottagningar är det idag andra än läkare som leder verksamheten. Det har blivit allt svårare att få läkare att ta på sig chefsuppdrag.
Distriktsläkarföreningens styrelse anser att det finns mycket att vinna på att specialister i allmänmedicin tar på sig chefsuppdrag.
Styrelsen har därför tagit fram ett dokument som belyser det man som enskild individ bör tänka på inför ett chefsuppdrag. I bilaga listas även de fördelar som finns för individen, professionen, samhället och patienterna med en allmänläkare som chef.
Dokumentet tas in i bikupediskussionen vid det fackliga seminariet i mitten av november. Det finns också i fullversion i denna tidning och är också tema i detta nummers ledare. Vidare är policydokumentet utskickat med det senaste Ombudsmannabrevet och inlagt på DLFs hemsida.
Ämnet kommer sannolikt också upp till diskussion vid nästa års ordförandekonferens och fullmäktigemöte.

Det framtida fackliga arbetet
I anslutning till motionen vid DLFs fullmäktige 2005 om det framtida fackliga arbetet och fackligt engagemang har DLFs styrelse nu genomfört en webbenkät till alla DLFs medlemmar med känd e-mailadress.
Materialet sammanställdes och granskades av styrelsen vid internatet i oktober. Det kommer att presenteras och diskuteras vid DLFs fackliga seminarium i mitten av november.
Inte oväntat var arbetsmiljöfrågorna det viktigaste och mest centrala för DLFs medlemmar. Därefter lönepolitiken och att Protos blir verklighet.
Det fackliga engagemanget bedömdes av mer än hälften av de svarande som otillräckligt. Det största problemet är bristen på tid.
Medlemmarna anger också i hög procent behovet av andra mötesformer. Man önskar mer direktkontakt och vill också ha möjlighet att få ut fackliga förtroendemän på arbetsplatserna.
Många ansåg att den fackliga kontakten och debatten kan öka med IT-tekniken och var positiva till ytterligare webbenkäter.

Arbetsmiljö
Läkarförbundets arbetslivsgrupp ALG har gått ut med en enkät till läkarskyddsombuden. Det är viktigt att få information om hur skyddsombuden har det ute i verksamheten. Har de tillräckliga kunskaper och har de tillräcklig tid för sitt uppdrag. Hur är gensvaret från arbetsgivarna på förslag om förbättringar i läkarnas arbetsmiljö? Vad är erfarenheterna av Arbetsmiljöverkets ageranden? Dessa och andra frågor ingår och svaren kommer att vara mycket viktiga för arbetet med förbättring av läkarnas arbetsmiljö.
På årets riksstämma, närmare bestämt den 2 december klockan 08:30, kommer ALG att arrangera ett symposium om läkares psykiska hälsa.
DLFs styrelse väckte i våras frågan i ALG om stafettläkarnas arbetsmiljö. Stafettläkarna utnyttjas på en del arbetsplatser på ett sätt som inte är förenligt med gällande arbetsrättsliga lagar och föreskrifter.
Arbetslivsinstitutet har också observerat problemet.
ALG kan konstatera att den som hyr in arbetskraft har samma arbetsmiljöansvar för inhyrd arbetskraft som för fast anställda.
Sjukvårdshuvudmännen tenderar alltför ofta att tumma på arbetsvillkoren för de anställda för att upprätthålla en bra sjukvård och patientsäkerhet.
ALG kommer att uppmärksamma skyddsombuden på förhållandet.
En sannolikt mycket bra infallsvinkel på arbetsmiljön att diskutera med tillsynsmyndighet, såsom exempelvis Socialstyrelsen, är hur patientsäkerheten kan vinna på en förbättrad arbetsmiljö för läkare.
Samrådsmöten om detta har börjat dyka upp vilket är mycket positivt.
Tillsynsmyndigheterna har olika inriktning på sin verksamhet och olika lagstiftningar att tillämpa. En samordning av tillsynsinsatserna kan medföra avsevärda förbättringar för alla parter.

Förhandlingsfrågor
En analysgrupp skall granska avtalsrörelsen och titta på hela avtalsprocessen. Hur gick det exempelvis med beredskapsersättningen och varför? Arbetet blir sannolikt klart efter ytterligare några få möten i gruppen.

Utbildning och forskning
Provinsialläkarstiftelsen, där DLF är representerat, hade sitt senaste sammanträde i slutet av september. Se Rapport från Provinsialläkarstiftelsen på annan plats i tidningen.
Anmälan till kurserna sker via DLFs hemsida – www.svdlf.se – eller IPULS’ hemsida – www.ipuls.se
Anmälan sker endera elektroniskt eller genom att anmälningsblanketten printas ut från DLFs hemsida och skickas in till DLFs kansli.
Utbildnings- och forskningsdelegationen där DLF är representerat, arbetar på förbättrade villkor för forskande läkare. Cirka 17% av svenska läkarstudenter disputerar, men en önskvärd kvot vore 40–50%. En minskning har skett.
Propositionen ”Den kliniska forskningens villkor” har legat tyst.
Läkarförbundet och Läkaresällskapet har enats om en gemensam syn – det är viktigt att det inte blir fler utredningar för att kartlägga problem. Det är handling som behövs.
Det familjemedicinska institutet (Fammi) kommer att avvecklas genom ett politiskt beslut. DLF och SFAM kommer att samråda om vilka av Fammi’s arbetsuppgifter som respektive förening kan driva vidare.

Yrkesföreningsträff
Under hösten har återigen yrkesföreningarna träffats under en dag för att diskutera gemensamma problem. Inte oväntat var frågan om behovet av att öka antalet läkarchefer den största frågan och av gemensamt intresse. Ett annat gemensamt problem var fortbildningen. Efter det nya avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen har sannolikt fortbildningen minskat. Det är hög tid att utvärdera effekten av avtalet. Detta bör göras av parterna.
Sjukvårdspolitik
Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program kommer att vidareutvecklas. En förtroendemannagrupp har tillsatts under hösten med uppgift att fortsätta det sjukvårdspolitiska arbetet inom fem särskilda utvecklingsområden. DLF har en representant i gruppen. Att bidra till opinionsbildningen i de sjukvårdspolitiska frågorna är en viktig facklig uppgift.

Sjukskrivningsproblematiken
Ett annat policyprogram som tagits fram i samarbete med representanter för DLF är ”Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen”. Förbundets centralstyrelse har antagit programmet under hösten efter det att samliga delföreningar haft det på remiss. Cirka 5000 medlemmar har också fått ge sin syn på läkarens roll i sjukskrivningsprocessen via en webbpejling.
Programmet avses vara opinionsskapande och viktiga målgrupper är bland andra politiker, myndigheter och centrala aktörer inom sjukförsäkringsområdet likväl som Läkarförbundets egna medlemmar.

Medlemsstatistik
Läkarförbundets medlemsantal fortsätter att öka. Målet är en anslutningsgrad på 95%. Bland landstingsanställda läkare hade föregående år distriktsläkarna en anslutningsgrad på 94,6%. Norrlandslänen tillsammans med Blekinge låg i topp om man ser till alla kategorier. De yngsta läkarna och läkare med utländsk examen har lägst anslutningsgrad.
Intensifierade rekryteringsinsatser kommer att riktas mot dessa grupper

Kerstin Ermebrant