| Allmänläkare som
verksamhetschef Är det något
som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till
andra?
Ledarskapets betydelse för verksamheten
har varit föremål för mycket diskussion de senaste åren. Att vara ledare
har under mycket lång tid varit självklart för läkarkåren. Läkare med
den högsta medicinska kompetensen har ett avgörande inflytande på
medicinska/ekonomiska beslut och har genom sin kompetens en unik
möjlighet att ha överblick över hela verksamheten.
På många vårdcentraler/familjeläkarmottagningar är det idag andra än
läkare som leder verksamheten. Det finns flera orsaker till detta.
Ledarskapet kan ibland upplevas som otacksamt och påfrestande, statusen
kring uppdraget har minimerats, lönepåslaget är oftast marginellt och
med det personliga ansvaret för den egna befolkningen kan det vara svårt
att ge ledarskapet den tid som behövs.
Distriktsläkarföreningens styrelse anser det självklart att vi
allmänläkare skall ta på oss detta uppdrag. Vi skall verka för att
allmänläkare vill ta på sig såväl chefskapet som är en position och
ledarskapet som är en relation. En läkare med goda ledaregenskaper har
stora förutsättningar att lyckas med detta om det finns praktiska
förutsättningar för att ta på sig chefs- och ledarskapet. Ett bra
ledarskap förutsätter ett gott medarbetarskap.
Vårt mål är att fler enheter skall ha allmänläkare som chefer för att få
en effektiv och högkvalitativ verksamhet.
För att detta skall bli verklighet måste intresset för ledarskapsfrågor
väckas redan under grundutbildningen och ledarskapsfrågor skall ingå i
AT- och ST-utbildningen.
Med detta dokument vill vi belysa det du som enskild individ bör tänka
på inför ett ev. chefsuppdrag.
I Bilagan på (som du kan läsa här i
PDF) belyser vi de fördelar som finns för individen,
professionen, samhället och patienterna om vi allmänläkare är beredda
att ta på oss detta uppdrag.
Vilken är min roll?
Vilka förutsättningar finns?
Fundera över vilken arbetsplats som är aktuell för uppdraget. Skall du
gå upp som chef på din nuvarande arbetsplats eller flytta till en annan
enhet? Att bli chef på sin egen arbetsplats kan vara svårare framförallt
om det finns olösta konflikter. Det är då svårt att frigöra sig från det
ställningstagande du tidigare gjort när du nu som chef måste ta ansvar
för helheten. Vid andra tillfällen kan det vara en bra lösning att ta
över en verksamhet där du är väl förtrogen med befintliga rutiner och
snabbt kan bedöma vad som skall prioriteras. I ett framtida nationellt
familjeläkarsystem är sannolikt det naturligaste att chefrekryteringen
sker inom den egna enheten.
Innan du tar på dig ett uppdrag måste såväl ansvar som befogenheter vara
definierat och rimligt. Resurserna måste vara i nivå med uppdragets
omfattning.
Som chef har du en lojalitet mot såväl medarbetarna som huvudmannen.
Du kommer sannolikt att hamna i situationer då du får uppdrag att
genomföra som inte helt stämmer överens med din egen övertygelse om vad
som är bäst i den aktuella frågan. Du måste då överväga om du är beredd
att fortsättningsvis ta ansvar för verksamheten.
Hur länge skall jag vara chef
och vilken tid krävs?
Sträva efter att få möjlighet till ett första avstämningsår. Både du och
uppdragsgivaren har då möjlighet att reflektera över situationen när ett
år har gått. Var det som du tänkte? Om inte, vad går att förändra? Vad
har uppdragsgivaren och facken för synpunkter.
Om det inte fungerar är det helt odramatiskt att i ett sådant läge
avsluta uppdraget.
Vid fortsatt chefsförordnande ger en tidsbegränsning (dock inte kortare
än 3 år) möjlighet till återkommande avstämningar. Det skall vara fullt
möjligt att återvända som kliniker fullt ut efter ett chefsuppdrag. Har
du behov av reaktivering på grund av ingen eller liten patientkontakt
under chefskapet skall du få möjlighet till det.
Själva tidsåtgången för chefskapet varierar från enhet till enhet och
från period till period. Det viktiga är att du som chef måste ha mandat
att själv göra en rimlig bedömning av den faktiska tidsåtgången. Tänk på
att det inte enbart är det dagliga ledarskapet som kräver tid utan det
är nödvändigt att avsätta tid för reflektion och strategiskt tänkande.
Vid större enheter kan det uppdraget innebära heltid för
ledningsfunktionen. Många allmänläkare önskar fortsätta att arbeta som
kliniker och bör kunna göra detta om chefsuppdraget ändå hinns med. Det
är viktigt att poängtera att ett bra chefskap inte nödvändigtvis
förutsätter kliniskt arbete.
Vilken utbildning krävs?
Vilket stöd i ledarrollen behöver jag?
För att ta på sig chefs- och ledarskapsuppdrag måste du ha kunskap om
din egen personlighet, styrkor och svagheter. Du bör ha intresse av
personalfrågor och kunna hantera dem framförallt på relationsplanet. Du
måste själv bedöma vilken formell utbildning som du behöver beroende på
din egen kompetens och övrigt ledningsstöd. Se till att få
utbildningsbehovet inskrivet i kontraktet. Viss utbildning behöver
sannolikt genomföras innan du tillträder andra delar är ett fortlöpande
behov.
Chefspositionen är ensam och det är därför viktigt att ha en
stödfunktion i form av mentor eller liknande, framförallt avseende
ledarskapsfrågor. Chefsfrågorna kräver ofta någon att bolla rena
faktafrågor med. Det kan vara samma person, men kan också vara olika
personer, det viktiga är att komma ihåg att du skall ha tillgång till
stöd i såväl chefs- som ledarskapsfrågor.
Vidare ser vi medlemskapet i Läkarförbundet och distriktsläkarföreningen
som en annan stödfunktion för dig som individ.
Vilken ersättning är rimlig?
Innan du tar på dig uppdraget skall förstås ersättningen för uppdraget
vara fastlagd. Ersättningen för uppdraget måste vara rejält för att
ersätta det ansvar som axlas. Idag är uppdragstilläggen oftast för låga
i förhållande till att ha helhetsansvaret för verksamheten.
Distriktsläkarföreningens styrelse anser att nivån på tillägget bör vara
ca 50% av basbeloppet/månad beroende på enhetens storlek.
I kontraktet skall det finnas en överenskommelse om vilken andel av
uppdragstillägget som får behållas efter ett visst antal års chefskap.
Viktiga områden där rutiner måste finnas!
När du som verksamhetschef skall gå igenom hela verksamheten och se till
att det finns välfungerande rutiner för en rad olika delar kan det vara
en hjälp i prioriteringen att först titta på dessa områden. Det går inte
att i det enskilda fallet säga att en rutin är viktigare än en annan men
denna lista är exempel på områden som är frekvent förekommande och där
det lätt kan uppstå bekymmer om det ej finns fungerande rutiner.
• Konstaterande av dödsfall och rutiner för klinisk obduktion.
• Rutiner kring utlämnande av allmän handling, offentlig och hemlig.
• Delegeringar av medicinska arbetsuppgifter.
• Kvalitetssystem – avvikelsehantering.
• Remisshantering, bevakning provsvar etc.
• Läkemedelshantering.
• Systematiskt arbetsmiljöarbete.
• Anpassning och rehabilitering av personal
• Handledning och planering av AT- och ST-läkartjänstgöring.
• Introduktion av nyanställd och vikarie samt inhyrd personal.
Var kan jag hitta nödvändig information?
Som chef måste du vara insatt i lagar och författningar.
För att underlätta detta arbete har vi samlat ett antal länkar till
olika myndigheter/motsvarande där det finns viktig information att
hämta.
Dessa länkar går också att nå direkt via vår egen hemsida www.svdlf.se
Styrelsen
|