Tänk er en fullt utrustad vårdcentral med ett litet apotek, inbyggd i en långtradare. Så har man i alla fall tänkt i Jämtlands län. Den rullande vårdcentralen – en verklighet i t.ex. USA idag – är ett av inslagen i det s.k. Karolinaprojektet, ett omställningsprojekt för landstinget i Jämtland.

I Jämtlands län finns det inga vårdcentraler. Här kallar man dem istället för hälsocentraler.
– Det namnet rymmer mer av det totala omfånget av vår verksamhet, anser Morten Melsvik, verksamhetschef för primärvården i Östersunds kommun och Strömsunds kommun.

Rekryterad officer
Morten kommer ursprungligen från Norge. Under 20 år arbetade han som officer i den norska armén. 1996 kom han till Östersund för att gå en ettårig utbildning som arrangerades av den svenska Försvarshögskolan i ett norsk-svenskt samarbetsprojekt.
Under det året mötte Morten kärleken i den svenska staden. Resultatet blev att han for tillbaka till Norge och armén, men tog tjänstledigt och återvände till Östersund ett par år senare.
Första jobbet var som sektionschef i landstingets serviceförvaltning. Där arbetade Morten i knappt ett år. Sedan blev han chef för primärvården i Härjedalen, och det innebar ett dagligt pendlande till Sveg – en resa på 38 mil tur och retur.
När så Morten blev far till ett par tvillingar blev det omöjligt att fortsätta detta resande. Efter att ha varit pappaledig ett år, tillträdde han den post som verksamhetschef i Östersund han har idag.

Namnsdag
Ett förändringsarbete som kallas Karolinaprojektet pågår i länet. Vi har kommit för att få reda på mer om vad det innebär, och vår första fråga till Morten blir varför det heter just så.
– Det beror på att direktivet för landstingets omställningsprojekt blev fastställt på Karolinas namnsdag, svarar Morten.
Vi ber honom att förklara lite mer i detalj vad som ligger bakom detta projekt, vilka tankar man har och vad man hoppas att uppnå. Morten börjar med att ge oss bakgrunden och förutsättningarna.
– Karolinaprojektet innebär en total översyn av hela landstingets verksamhet.
– Två av de faktorer som ligger bakom denna översyn är ekonomi och utveckling. Denna utveckling är både medicinsk och teknisk, förklarar han och fortsätter:
– Den demografiska utvecklingen i länet är en tredje faktor.

Processorienterad vårdkedja
I november skall politikerna ta ställning till ett förslag från landstingsdirektören.
Om man går på detta förslag – och det finns nog ganska stort fog att anta att man troligen kommer att göra det – så förändrar man ledningsstrukturen för länet. De åtta verksamhetsområden inom primärvården som finns idag kommer att bli fyra, för att ta ett exempel.
Ett annat exempel är att posten som förvaltningschef för primärvården i hela Jämtlands län försvinner helt.
– Vi ska framgent arbeta i ett process­orienterat arbetssätt, säger Morten.
– Vi vill i länet bland annat skapa vårdkedjor som är så utvecklade att det inte spelar någon roll för medborgarna vem som är huvudman för de olika delarna i processen. Vår tanke är att i större grad ställa medborgaren i centrum.

Primärvården gränssnitt
Enligt Morten söker man ett utökat samarbete mellan landstinget och kommunerna.
– Allt i Karolinaprojektet hänger ihop – ledningsstrukturer, resursfördelning och samverkansformer.
– I dagsläget är vi inne i fasen att vi kartlägger och designar de processer som vi skall arbeta med framöver. Det arbetet pågår för fullt, och vi ser resultat av det redan idag.
– Eftersom primärvården utgör gränssnittet mot befolkningen, kommer vi som arbetar där att ingå i de flesta av dessa processer.

Vårdcentral på hjul
En av de tankar man har när det gäller primärvården handlar om att inrätta mobila vårdcentraler – eller som man säger på jämtländska: Mobila hälsocentraler.
I det beslut som skall fattas i november ingår en försöksverksamhet med en sådan under en treårsperiod i Strömsunds kommun. Där bor drygt 13000 personer.
– Det är de geografiska, demografiska och ekonomiska förutsättningarna som gör att vi vill testa det just där, säger Morten.
Tanken med en hälsocentral på hjul som förflyttar sig nattetid mellan de olika platser den ska stå parkerad på under dagtid, är onekligen ett nytt grepp i svensk primärvård.
Just flyttbarheten gör att det är ganska enkelt att föreställa sig att tanken är lockande i ett till ytan stort, men glest befolkat, område. Där har vi de geografiska förutsättningarna. Hur är det då med de demografiska?
– Vi har en nedgång i invånarantalet, och relativt sett en äldre befolkning som i framtiden kommer att få allt svårare att företa långa resor till en fast hälsocentral, svarar Morten.

Hälsocentraler stänger
Doktorn kommer alltså till patienterna istället för tvärtom med den här modellen. Blir det verkligen bättre ekonomi av det?
– Samma förslag innebär även att man lägger ned två hälsocentraler. De försvinner dock inte helt – men vi strukturerar om dem till distriktssköterskemottagningar.
– Att man gör så beror på att landstinget helt enkelt inte har råd att behålla sin nuvarande struktur, förklarar Morten.
I den försöksverksamhet man vill inleda, skall den ambulerande hälsocentralen till att börja med ha tre olika dockningsstationer på sin rutt. Två av dessa blir alltså på de platser där den fasta hälsocentralen försvinner – men det tillkommer alltså ytterligare en där det inte finns någonting alls idag, påpekar Morten.

Positiva distriktsläkare
Naturligtvis finns det en viss skepsis bland befolkningen mot detta förslag, medger Morten.
– Det har manifesterat sig i protestlistor, tidningsartiklar och insändare.
– Men det intressanta är dock att de ordinarie distriktsläkarna i Strömsund tror på idén och står bakom den, fortsätter han.
– De har självklart varit med och skrivit den projektplan som gått till landstingsdirektören.

En dag i veckan
I denna mobila hälsocentral skall det finnas en doktor, en distriktssköterska och en undersköterska samt farmaceut. (Det skall även finnas ett litet apotek i den mobila hälsocentralen.) Samtliga är där på heltid, men det skall vara olika personer beroende på bilens destinationsort.
Morten ritar upp hur organisationen är tänkt att fungera. Han utgår från en hälsocentral med fem doktorer som har var sitt patientupptagningsområde.
Bilen kretsar i periferin runt dessa doktorers fasta hälsocentral, och hamnar vid varje ny dockningsstation i ett nytt upptagningsområde.
Varje dag beger sig den doktor som har sina patienter där bilen befinner sig till den platsen – istället för till den vanliga hälsocentralen.
Så alla de olika personalkategorierna arbetar tre till fyra dagar i veckan på sin vanliga arbetsplats och tillbringar den femte vid dockningsstationen på den mobila hälsocentralen.

Fullt utrustad
Det innebär att det inte blir jättelånga extra resvägar för personalen – som mest fyra, fem mil tror Morten. Det här sättet att lägga upp rutinerna bidrar också till att säkra kontinuiteten för patienterna.
– Frågan om hur vi kommer att beräkna arbetstiden kommer att lösa sig, det är jag övertygad om. Det är inget som jag ser som ett stort problem, utan vi kommer att komma överens.
På grund av de olika yrkeskategorier som skall tjänstgöra, är alla tre fackföreningarna inkopplade – Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal.
– De har varit involverade hela vägen i Karolinaprojektet, säger Morten.
Det skall inte bli någon andra klassens vård i denna ambulerande hälsocentral.
– I vår projektering beskriver vi de funktioner och den utrustning vi anser måste finnas i en mobil hälsocentral. Vi förutsätter att den blir fullfjädrad rent utrustningsmässigt.
– Sedan får uppdraget att skapa en sådan hälsocentral gå ut i en helt vanlig upphandling. Någon sådan har ju naturligtvis inte skett ännu, eftersom det formella beslutet att genomföra denna testperiod på tre år eventuellt fattas i november av landstingsfullmäktige.

Arbetsmiljö
Morten är också väl medveten om att det finns andra faktorer att ta hänsyn till när man planerar för denna verksamhet. Arbetsmiljön är en sådan.
– Den får kopplas till de tekniska kravspecifikationer som får göras i samband med upphandlingen. Vi kommer att samverka med Arbetsmiljöverket, men även med Smittskyddsenheten på Östersunds lasarett och de berörda fackföreningarna.
– Vi upplever att det finns ett intresse av att vara med att utveckla projektet från dessa grupper. Det tror jag beror på att det handlar om att skapa förutsättningar för att säkra primärvård till befolkningen i de glesare delarna av länet.

Följs med intresse
Vad ser då Morten för risker med den ambulerande verksamheten? Frågan får honom att tänka efter en stund.
– Det är viktigt att det – framför allt i initialskedet – är ordinarie doktorer, inte stafettläkare, som bemannar den mobila hälsocentralen, svarar han.
– Dessutom måste vi lösa frågorna om arbetsmiljö och smittskydd. Kan vi klara det, tror jag att hela projektet kan bli mycket bra.
– Det finns ett stort intresse från andra delar av Sverige – även utanför Norrland – av att följa vårt arbete med ambulerande hälsocentraler, avslutar Morten Melsvik och säger att han hoppas att den ska rulla någon gång under mitten av 2005.
Om så blir fallet, kommer även Distriktsläkaren att följa utvecklingen med intresse och med största säkerhet även att återvända till Jämtland för att hälsa på!

Per Lundblad

Fotnot 1
Vill man läsa mer om Karolinaprojektet på Internet kan man gå till www.jll.se och klicka på länken Karolina – länken till framtiden. Där finns bl.a. ett antal rapporter från fokusgrupperna och synpunkter på desamma. De hämtas i PDF-format.

Fotnot 2
Vill man titta runt i en mobil vårdcentral som den kan tänkas komma att se ut – gå till www.vardmobilen.se på Internet.