Socialstyrelsen gav därför 1999 i uppdrag åt prof. Lars Borgqvist och allmänläkare Sven Engström vid allmänmedicinska institutionen, Hälsouniversitetet i Linköping att genomföra en sammanställning av vetenskaplig litteratur som belyser läkarverksamhetens effektivitet i primärvården både ur kostnads- och effektivitetssynpunkt. Man ville även ha belyst hur organisationen av primärvården påverkar effektiviteten.

Uppgiften var komplex bl.a. på grund av att tillgången på studier av detta slag inom det svenska och nordiska sjukvårdssystemet är begränsad. Man har därför inkluderat studier även från andra västländer, främst USA, där även andra än allmänmedicinare arbetar inom bassjukvården.

Borgqvist och Engström sammanställde resultatet av c:a 50 studier, som bedömdes hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, och kunde på basis av detta material dra anmärkningsvärda slutsatser.

Vi redovisar här i korthet frågeställningarna i arbetet kopplat till slutsatserna:

Finns det något samband mellan primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser och
a. befolkningens hälsotillstånd som den kan utläsas av folkhälsoparametrar?
b. totalkostnader inom sjukvårdssystemet?

Svar: Man har funnit stöd för att hävda att
a. En välfungerande primärvård är en av de faktorer, som bidrar till bättre folkhälsa, som den kan utläsas av olika folkhälsomått.
b. En välfungerande primärvård ger lägre konsumtion av både sluten och öppen vård, och därmed lägre totala sjukvårdskostnader.

Finns det något samband mellan sättet att organisera allmänläkarverksamheten (typ av ersättningssystem, förekomst av grindvaktsfunktion etc.) och dess effekter på befolkningens hälsa och totalkostnader inom sjukvårdssystemet?
Svar: Primärvårdens organisation har stor betydelse för i vilken grad man når dessa effekter. Kapitation som ersättningssystem, fritt läkarval, personlig läkarkontinuitet och välutrustade vårdcentraler har visat sig förstärka de positiva effekterna av primärvård.

Finns det skillnader i kvalitet och/eller kostnader för vården om man jämför primärvården med specialistvården?

Svar: Studier av de patientgrupper, som är gemensamma för primär- och organspecialistvård, såsom patienter med diabetes, högt blodtryck, akuta ländryggsbesvär, sköldkörtelsjukdomar och depression, visar så gott som undantagslöst på små skillnader i kvalitet och stora skillnader i kostnader till primärvårdens fördel.

Finns det skillnader mellan primärvården och specialistvården när det gäller förskrivning av läkemedel till personer med likartade tillstånd?
Svar: När det gäller läkemedelsförskrivning visar de få studier som finns att primärvårdsläkare både totalt och när det gäller jämförbara sjukdomstillstånd skriver ut billigare läkemedel, och att primärvårdsläkare i högre grad gör det enligt givna riktlinjer, nationella eller lokala.
Från DLFs styrelse vill vi gärna att dessa slutsatser om allmänmedicinens höga kvalitet och resurseffektivitet lyfts fram i olika sammanhang, de kan behövas i diskussioner med beslutsfattare inom både det administrativa och politiska ledet. Vi vill gärna uppmana intresserade kollegor att studera denna litteratursammanställning mer i detalj.
Skriften har titeln: Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården och kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, fax 08-7605895, e-post: sos.order@special.lagerhus.se

Artikelnummer 1999-03-019 ska anges vid beställning.

På DLFs kansli kan du också få tillgång till OH-material om det behövs i något sammanhang. Kontakta i så fall Anne-Marie Johansson, DLFs kansli, 08-790 33 91.