Det finns många vägar att gå för att få tillgång till Medline. Vi kommer att använda oss av den avgiftsfria tjänsten PubMed, som står öppen för alla via Internet.
För att ta oss dit, måste vi skriva in den här synnerligen besvärliga adressen i adressfältet:
www4.ncbi.nlm.nih.gov/entrer – den tar oss till startsidan.
När man är framme bör man med en gång lägga den i sina Favoriter, så att man slipper skriva den krångliga adressen fler gånger, (se DL 7/2001).

Till vänster på startsidan finns en meny med blå bakgrund. Här kan man klicka på Entrez för att få läsa mer om hur den interna sökmotor som PubMed använder sig av arbetar. Vi kan få en översikt om hur databasen är uppbyggd genom att klicka på Overview, hjälp att hantera våra sökningar på ett effektivt sätt under rubriken Help, och svar på vanliga frågor (s.k. Frequently Asked Questions på Internetspråk) under rubriken FAQ.

PubMed har också en egen sökskola som nås om man klickar på rubriken Tutorial i vänstermenyn. Den är mycket instruktiv och lätt att följa, då man med olika animationer går igenom många av de finesser som PubMed ställer till förfogande. För att kunna använda sig av dessa sidor, krävs det att man har webbläsaren Internet Explorer, eller Netscape, båda i version 4 eller nyare. Man måste också ha programmet Macromedia Flash Player installerat på sin dator. En länk för att kostnadsfritt ladda ner det finns också här.

Enkel sökning
För att söka i databasen klickar man in sig i sökfältet som löper tvärs över sidan i dess överkant och skriver in det ord man vill söka på. Här skrev vi ordet cancer:

Se till att PubMed är markerat i rutan till vänster om sökfältet och klicka sedan på Go-kommandot direkt till höger. Nu söker sökmotorn i databasen och hittar alla platser där ordet cancer nämns. Vi får en resultatsida när det är klart.
Överst på denna sida hänger sökfältet med vår sökning kvar, och precis som i en vanlig sökmotor som t.ex. Google eller AltaVista, presenteras resultatet i form av klickbara länkar.
Mellan sökfältet och resultatet kommer en ny informationsruta där vi kan ställa in olika kriterier för hur resultatet av vår sökning ska hanteras. Här ser vi informationsrutan, samt länken till det första sökresultatet. Samma ruta finns även längst ned på sidan, efter de första 20 länkarna.

I den undre raden i den grå informationsrutan kan vi se att det finns 1444675 artiklar i Medline som ordet cancer förekommer i. Dessa presenteras med länkar, och länkarna presenteras 20 i taget.

Detta värde är inställt som standard, men det går bra att ändra på det. Ett klick på trekanten till höger om värdet 20, i nedre raden i informationsrutan öppnar en rullgardinsmeny med ett antal olika värden som man kan ställa in. Man kan välja det antal man önskar och markera det med ett klick.
Länken presenteras med författarna till artikeln som rubrik, och med en kort summering av innehållet. Det är rubriken som är klickbar, och det ser man genom att författarnamnen är understrukna och presenteras med den färg (normalt blå) som webbläsaren använder för hyperlänkar.
Dessa länkar presenteras i kronologisk ordning, med den av Medline senast indexerade artikeln överst. Det datum som presenteras under summeringen är det datum som artikeln ska publiceras, d.v.s. det datum då den tidning som innehåller artikeln kommer ut.
Det är inte ovanligt att man på detta sätt kan hitta material i Medline som ännu inte är publicerat. Så är fallet med vår sökning här ovan, den gjordes 21/10 och översta länken i vårt resultat leder till en artikel som ska publiceras den 1/11!

PMID-nummer
Vi klickar på första länken, och nu tar sökmotorn oss till en ny sida. Här finns ett s.k. abstract – en sammanfattning – av den artikel som Medline har indexerat. Ofta är det så långt vi kan komma när vi söker i Medline.
Efter denna sammanfattning, finner vi alltid den aktuella artikelns PMID-nummer.

Det är det här numret man ska använda om man vill beställa hela artikeln. Det enklaste, snabbaste och definitivt billigaste sättet att göra det på, är att man vänder sig till sitt universitetsbibliotek eller ett annat bibliotek. Kostnaden för detta varierar från landsting till landsting, många tar ingen avgift alls.
Oftast kan man ha artikeln på sin fax en dag efter att beställningen är gjord. Men en förutsättning är att man har detta PMID-nummer till hands när man gör beställningen.
Det går att beställa artikeln genom att klicka på Order i informationsrutan, och det är det enda sättet att göra det på om man inte är läkare. Men det är dyrt och tidsödande.
Ofta har den tidning som artikeln publiceras i en upplaga på Internet. I förekommande fall finns det då en länk i PubMed, placerad ovanför sammanfattningen, som för oss till den sida på Internet där vi kan läsa hela artikeln.

I vårt exempel är det tidningen Wiley Interscience som publicerat artikeln, och om man klickar på länken, kommer man att förflytta sig till deras hemsida och där kunna läsa den i sin helhet.
Det är viktigt att påpeka att en hel del av dessa tidningar kräver att man är prenumerant för att man ska kunna läsa deras Internetupplagor. Om så är fallet – och det är det i vårt exempel – kan man alltså inte logga in om man inte har det användarnamn och lösenord som medföljer prenumerationen. Däremot går det naturligtvis bra att via biblioteket beställa artikeln med hjälp av PMID-numret.
Olika tidningar har olika filosofi när det gäller fri tillgång till deras material på Internet. Värd att nämna är British Medical Journal, vars innehåll kan läsas av alla på nätet, utan att man är registrerad prenumerant. Här leder alltså länken vid sammanfattningen direkt till artikeln i sin helhet.

Söksträng
I vårt exempel sökte vi på ordet cancer och det gav nästan en och en halv miljon träffar. Det är naturligtvis fullkomligt ohanterligt som sökresultat, även om den kronologiska sorteringen – med den färskaste artikeln överst – ändå kan göra en sådan sökning intressant.
Om man har ett specialområde man är intresserad av, kan man ju lätt hålla sig uppdaterad på vad som är nytt genom en Medline-sökning i PubMed. Skriver man in sin sökning på cancer en gång i veckan t.ex., kommer man ju alltid att finna de senaste sammanfattningarna överst i sitt sökresultat.
Men genom att addera ord i sökfältet kan vi begränsa sökningen. Vi fortsätter med den vi började med och klickar in oss i sökfältet ånyo och skriver ordet pancreas efter ordet cancer.

Sedan klickar vi på Go-knappen för att göra om sökningen. (Vill man rensa sökfältet och skriva en helt ny söksträng, klickar man på Clear-knappen. Då rensas sökfältet helt från text.)
Nu får vi 37 252 träffar istället. Annars är allt som förut, vi erhåller en länklista till materialet i Medline och dessa länkar är sorterade i kronologisk ordning. För att ytterligare ringa in det man söker, så adderar man flera ord till sin sökning.
Vi lägger till ordet chemotherapy till de två redan existerande orden i sökfältet (tänk på att alltid använda engelska ord i alla sökningar) och sökresultatet blir då 4076 träffar.
Det går naturligtvis utmärkt att skriva in namnet på läkemedel och kombinera med de andra sökorden. Tänk då bara på att det alltid är bäst att skriva in det generiska namnet på substansen – detta för att samma substans kan förekomma under olika produktnamn, och att dessa också kan variera mellan olika länder. Vi skriver in ordet cyclosporin till de tre tidigare i sökfältet och det resulterar i 14 träffar.
Vi har alltså gått från knappt en och en halv miljon träffar till 14! Detta genom att skriva söksträngen cancer pancreas chemotherapy cyclosporin.

Booleanska operatorer
Man behöver inte skriva några tecken förutom mellanslag när man skriver in de ord som ska vara med i sökningen. Alla ord som förekommer i sökfältet är tvingande, d.v.s. de måste förekomma i samma artikel för att den ska räknas som en träff.
Tidigare var det så att man var tvungen att använda den s.k. Booleanska operatorn AND för att få ett sådant resultat, men det har man alltså tagit bort. (Dessa ord kallas så efter professor Boolean, som är dess upphovsman.) Däremot måste man använda professor Booleans andra ord för att strukturera sin sökning. Här följer de:

Operatorerna kan kombineras i en sökning. Söksträngen cancer OR chemotherapy NOT breast ger 107053 träffar, för att ta ett exempel.
Observera att dessa ord måste skrivas med versaler. De måste också stå mellan de två ord man vill applicera dem på. Ett mellanslag mellan sökord och operator är också nödvändigt.
Om man inte skriver dessa ord med versaler, kommer sökmotorn att leta efter dem i texten i stället och ge träff på dem. Man kan ju tänka sig hur många artiklar i Medline som innehåller något/några av orden and, or och not...

Tidningar och journaler
Ett annat sätt att avgränsa vår sökning på cancer och pancreas kan vara att kombinera den med en särskild tidning. Vi skriver cancer pancreas BMJ i sökfältet, och den sök­strängen genererar 31 träffar.

Vi finner alltså 31 olika artiklar i Medline som innehåller orden cancer och pancreas och som har det gemensamt att de publicerats i British Medical Journal. BMJ är den förkortning man kan använda för tidningen, om man avser den edition som ägnar sig åt klinisk forskning.
Skriver man istället in en söksträng med alla orden cancer pancreas british medical journal i sökfältet får vi fler träffar, närmare bestämt 126 stycken.
Det här beror på att när vi skriver vår söksträng på det här sättet, letar sökmotorn efter alla dokument som innehåller de här orden, men vi har också sagt att inget av dem behöver stå bredvid varandra – som vi ju vill med british medical journal. Därför får vi fler träffar.
Precis som i Google och andra sökmotorer, kan vi sätta citattecken, "british medical journal" som flankerar de ord vi vill ska stå tillsammans. En sådan söksträng ger 59 träffar. Att det är fler än i den första beror på att det finns tre olika upplagor av den här tidningen som Medline indexerar.
Om man nu inte vet vilken förkortning man ska använda för att begränsa sökningen till den tidning man är intresserad av, kan man få hjälp med det på PubMeds startsida.

Mitt på sidan finns en länk kallad Journals Database som leder till en särskild underavdelning vi kan söka i. Här skriver vi in namnet på den tidskrift vi är intresserad av och klickar sedan som vanligt på Go.

Vi får tre träffar. Det här är den första, och vi ser den förkortning Medline använder efter rubriken MEDLINE Abbr: Där står det BMJ, och på så vis får vi reda på att det är den vi ska använda.
Om vi tittar på det ursprungliga sökresultat som söksträngen cancer pancreas BMJ gav, så ser de två översta träffarna ut så här:

För att titta på sammanfattningen av någon av dessa, klickar vi alltså på det blå, understrukna författarnamnet. Vi klickar på den översta. På den sida med sammanfattningen som vi då kommer till, finns en länk som ser ut så här:

Vi klickar på den. Ett nytt fönster öppnar sig då i vår webbläsare, och vi hamnar på BMJs egen webbplats. BMJ har, som tidigare nämnts, en egen hemsida på nätet som man inte behöver vara registrerad prenumerant för att kunna ta del av innehållet på.
Där kan vi läsa artikeln i sin helhet, komplett med bilder, diagram och andra grafiska illustrationer. Vi kan dessutom skicka in egna kommentarer och diskutera innehållet.
Det är viktigt att komma ihåg att vi har lämnat PubMed/Medline när vi gör detta, och det är därför som ett nytt fönster öppnas i webbläsaren. För att sedan komma tillbaka, stänger vi bara det nya fönstret med krysset till höger längst upp i den blå dokumentlisten. Under ligger det gamla fönstret – med sammanfattningen – kvar.

Sök på författare
Det går även utmärkt att söka på en eller flera författare. Skriv då in efternamnet först, med inledande stor bokstav. Därefter ett mellanslag och så en eller flera initialer, även de med stor bokstav.
Tänk på att Å, Ä och Ö inte är så bra att använda i en engelskspråkig databas. Ersätt dem med A och O istället.
En korrekt skriven sökning på DLFs ordförande ser alltså ut så här: Stahlberg B skrivs in i sökfältet. Resultatet när vi testade blev detta:

Den översta träffen är en artikel publicerad i Läkartidningen i juni i år. Någon sammanfattning finns inte – det kan vi se på meningen No abstract available som står på tredje raden. Detta är oftast fallet med artiklar som inte är skrivna på engelska. För att läsa den måste vi alltså använda dess PMID-nummer och beställa den från biblioteket.
En finess är dock att vi kan klicka på länken Related articles som vi finner långt till höger, på samma rad som författarnamnet står. Gör vi det kommer vi att presenteras med en ny länklista, där denna länk står kvar överst. Under den presenteras ett antal länkar till artiklar som tar upp samma ämne – i just det här fallet hittades 102 stycken. Här ser vi de två översta:

Tillförlitlig information
Naturligtvis kan man kombinera olika kriterier – sjukdomar, preparat, tidningar och författare i en söksträng. Det är oftast sådana kombinationer som gör det möjligt att vaska fram just det man är intresserad av ur det omfattande materialet.
Det är viktigt att känna till att det material som finns i Medline inte kan sökas av andra sökmotorer. Det beror på att dessa av säkerhetsskäl inte släpps in där.
Naturligtvis kan man söka och finna vissa artiklar via en vanlig sökmotor på webben, men då beror det på att materialet också är publicerat på någon annan plats på Internet – som t.ex. artikeln från BMJ – och att det alltså inte bara finns i Medline.
Dessa högt ställda säkerhetskrav tvingar oss till PubMed. Men de innebär samtidigt att vi också kan ha en hög tillit till den information vi finner här.
Det är inte särskilt krångligt att söka via PubMed, och det finns en hel del funktioner kvar att berätta om som gör det både hanterligt och stimulerande att göra det. Dessa återkommer vi till i nästa nummer – men lägg adressen www4.ncbi.nlm.nih.gov/entrez  i Favoritmenyn redan nu!

Per Lundblad