I juni i år överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet med förslag om hur EGs arbetstidsdirektiv skall införas i svensk lagstiftning. Under hösten förväntas att det kommer en proposition i frågan. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005, men om arbetsgivaren då är bunden av kollektivavtal skjuts tillämpningens ikraftträdande till den 1 januari 2007. Denna övergångstid avser i huvudsak vissa avtal som finns angående nattarbete och hur den arbetstiden beräknas och förläggs.
Från Landstingsförbundet har det framförts att svensk hälso- och sjukvård inte klarar att anpassa sig till det som redan gäller, nämligen den skyddslagstiftning för anställda som finns i EGs arbetstidsdirektiv. Läkare måste ha rätt till samma skydd som andra arbetstagare!
Vad är det nya i lagstiftningen? I denna artikel ges kort information om nyheterna. Lagrådets granskning förväntas inte innebära några väsentliga ändringar.

I Arbetstidslagen (ATL) införs en regel om maximal veckoarbetstid på 48 timmar som ett genomsnitt under fyra månader. Beräkningsperioden är dipositiv och kan genom kollektivavtal förlängas upp till 12 månader. I veckoarbetstiden inräknas ordinarie arbetstid, övertid och jourtid medan beredskapstid inte ingår. Ordinarie veckoarbetstid är oförändrat 40 timmar. De enda ledigheter som skall tas med vid beräkning av veckoarbetstiden är semester och sjukfrånvaro. Kompensationsledighet räknas alltså inte som arbetad tid vilket gör att 48-timmarsregeln sannolikt inte medför något problem för läkarna om arbete under jour och beredskap tas ut som ledighet.
Regeringen har valt att helt och hållet gå på EG-domstolens tolkning när det gäller att betrakta jourtid som arbetad tid. Detta innebär att jourtid, d.v.s. bundenhet till arbetsplatsen utan att läkaren utför arbete, skall räknas in i de 48 timmarna. Aktivt arbete under jour och beredskap är alltid arbetad tid som inräknas under nämnda 48-timmars regel. Därutöver är aktivt arbete under jourtid övertid och då skall bestämmelserna om maximal övertid samtidigt beaktas. Den delen i ATL är oförändrad med maximalt 200 timmar/år. Den reglering som finns i ATL om jourtid finns kvar, jourtid får inte tas ut med mer än 48 tim/4 veckor (alt. 50 tim per månad). Eventuellt kan detta ha betydelse för jourlinjer där man har jour med liten andel aktiv tid.
En bestämmelse om 11 timmars sammanhängande dygnsvila införs. ”Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Undantag får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.”

Tolkningen är att en sådan kompensationsledighet måste förläggas i direkt anslutning till att arbetspasset avslutas, även om detta inte direkt står i lagen eller i remissen. Om så inte görs får ju knappast skrivningen om ”sammanhängande ledighet” någon reell betydelse. Vikten och uttolkningen av ”sammanhängande” finns bl.a. i EU-domstolens utslag i Jaeger-domen där man konstaterar ”För att en förkortning av den dagliga viloperioden om elva timmars sammanhängande ledighet, som sker i samband med att jourtjänstgöring fullgörs efter den normala arbetstiden, skall kunna omfattas av undantagsbestämmelserna i artikel 17.2.1 c i direktivet, förutsätts att de berörda arbetstagarna beviljas motsvarande kompensationsledighet, vilken skall följa omedelbart efter respektive arbetsperiod”.
I dagsläget finns det ingen möjlighet att närmare precisera hur stor kompensationsledighet som skall beviljas om dygnsvilan blir kortare än 11 timmar. Detsamma gäller frågan hur stor inskränkning som tillfälligt kan göras av dygnsvilan utan att ledigheten måste förläggas direkt efter arbetspassets slut.
I remissen påpekas att det inte finns anledning att i ATL ange mellan vilka klockslag dygnet skall räknas utan detta kan variera mellan olika arbetsplatser. Dock påpekas att perioderna skall fastställas i förväg och tillämpas konsekvent men att ändring kan ske över tiden.
Jourtjänstgöring bryter per definition alltid dygnsvilan medan detta inte gäller för beredskap. Om man däremot går i arbete under ett beredskapspass så bryts dygnsvilan.
En ändring som för närvarande inte får någon betydelse för läkare är det som förslås om nattarbete, ”Arbetstiden för nattarbete får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader”. Vid den beräkningen skall ett dygn räknas bort för varje 7 dagars period. Nattarbete avser den som gör minst 3 arbetstimmar under natt eller minst 1/3 av sin årsarbetstid under natt. Natt definieras som tiden mellan kl. 22.00–06.00.
Angående veckovilan föreslås att tillfälliga undantag endast får göras om arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

I lagen införs vidare bestämmelser om så kallad EU-spärr för kollektivavtal, d.v.s. det framgår när avvikelser genom kollektivavtal inte får innebära mindre förmånliga villkor för arbetstagaren än vad arbetstidsdirektivet föreskriver. Detta gäller 48-timmars regeln, dygnsvilan, arbetstiden för nattarbetande, veckovila och raster.
Med beaktande av de begränsningar som anges i föregående stycke får avvikelser från lagen träffas genom kollektivavtal inom följande områden:
• ordinarie arbetstid och jourtid,
• vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid respektive jourtid,
• övertid, nödfallsövertid, mertid vid deltidsanställning, och beräkningsperiod för 48-timmarsregeln,
• besked om arbetstidens förläggning
• 11 timmars sammanhängande dygnsvila och arbetstiden för nattarbetande,
• veckovila,
• raster och måltidsuppehåll.

Förberedelserna inför avtalsrörelsen 2005 pågår inom Läkarförbundet och vi kan förvänta oss att arbetstidsfrågorna blir en central del i avtalsarbetet. Vilka avvikelser som kan tänkas ske, för oss läkare, i de delar som är dispositiva i kollektivavtal kan för dagen inte förutses.
Primärvårdens jouråtagande och organisation varierar mycket, men för flertalet allmänläkare medför sannolikt den ändrade lagstiftningen ingen dramatisk förändring. Bestämmelsen om 11 timmars dygnsvila innebär sannolikt att kompensationsledighet måste läggas ut mera regelbundet och avse kortare perioder jämfört med hur det vanligen sker idag. Som påpekats ovan går det idag inte att besvara alla frågeställningar kring bestämmelsen om 11 timmars dygnsvila utan tillämpningen får formas utifrån överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och framtida avgöranden i Arbetsdomstolen eller EU-domstolen.

Sven-Axel Andersson