|
Nytt från styrelsen Nationellt familjeläkarsystem DLF arbetar vidare med PROTOS-förslaget till nationellt familjeläkarsystem. Efter det att socialministern under försommaren fått ingående information om förslaget har PROTOS-gruppen träffats under senare delen av september för bland annat diskussion inom gruppen om strategi för information till Landstingsförbundet. Nationella handlingsplanen Socialstyrelsen har i sin andra årsrapport om den Nationella handlingsplanens genomförande granskat landstingens uppföljningar av de egna lokala handlingsplanerna. Stora skillnader mellan och inom landstingen finns. De mest markanta problemen är brist på fast anställda läkare och befolkningens svårigheter att nå vårdcentralerna per telefon. Vidare inrättas för få ST-tjänster i allmänmedicin. Antalet specialister i allmänmedicin har enligt Socialstyrelsens rapport inte ökat åren 2001–2002. Även Riksrevisionsverket har gjort en analys av det så kallade utvecklingsavtalet som slöts mellan staten, Landstingsförbundet och Kommunförbundet i anslutning till propositionen om Nationella handlingsplanen. Utvecklingsavtalet skall specifikt stödja utvecklingen av primärvården. Riksrevisionsverket drar slutsatsen att incitamenten för landstingen att följa avtalet är svaga. I de landsting som omfattats av verkets studie har resurstillskottet ingått i den ordinarie budgetprocessen och ej särskilt kommit primärvården till godo. Indragningar och besparingar sker i primärvården på många håll i landet – trots utvecklingsavtalet. DLFs lokalavdelningar har under sommaren följt upp de lokala handlingsplanerna i sina respektive områden med hjälp av den enkät som DLFs styrelse utformade i våras. När sammanställningen är klar kommer styrelsen att få en mer detaljerad bild av situationen ute i landet. Läkarförbundets sjukvårdspolitiska arbetsgrupp Läkarförbundets centralstyrelses (CS) sjukvårdspolitiska arbetsgrupp har kommit igång. Gruppen leds av förbundets ordförande Bernhard Grewin och består i övrigt av ytterligare sex ledamöter ur CS. DLF representeras av sin ordförande Benny Ståhlberg. Gruppens arbete skall utmynna i ett förslag till Läkarförbundets syn på den svenska sjukvårdens framtida struktur samt bästa finansieringsform inom ramen för en fortsatt solidarisk finansiering. Arbetet skall vara klart till CS’ höstinternat. Ett av basmaterialen för gruppens arbete är PROTOS-dokumentet (Förslaget till nationellt familjeläkarsystem). Andra basdokument är sjukhusläkarföreningens "En kunskapsstyrd vård" (SPOLA) och Privatläkarföreningens "Den framtida öppenvården" (FRÖ). Läkartätheten inom primärvården Läkarförbundets egen granskning av hur statsmakterna och landstingen arbetar med att genomföra visionerna i Nationella handlingsplanen visar bland annat på brister i uppföljningen av målet för ökad läkartäthet i primärvården. Det finns inga säkra uppgifter angående hur många allmänläkare som idag arbetar i Sverige. Med tillgänglig statistik kan dock antalet skattas till cirka 4800. Det är mycket positivt att Läkarförbundet i våras beslutade att verka för ett nationellt mål om högst 1500 invånare per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin senast år 2008. Dimensioneringssiffran på i genomsnitt 1500 invånare per specialist i allmänmedicin bygger på DLFs bemanningsprogram som godkändes av Läkarförbundets centralstyrelse 1984 och skickades ut till samtliga landsting som planeringsstöd för läkardimensioneringen i primärvården. Sedan dess har läkarbesöken i genomsnitt ökat i primärvården och arbetsuppgifter tillkommit. Det är således mycket viktigt att lokalt anpassa läkararbetskraften till de uppdrag som idag åläggs primärvården. Arbetsmiljö Arbetslivsgruppen ALG kommer under hösten att ta upp Arbetsmiljöinspektionens rapporter från inspektioner i primärvården i Stockholms och Uppsala län. Där arbetsgivaren inte rättat till bristerna har Arbetsmiljöinspektionen gått vidare med förelägganden, kopplat till sanktioner. Många av primärvårdens läkarchefer på olika ledningsnivåer har ett arbetsmiljöansvar där ansvaret inte är kopplat till möjligheter att åtgärda bristerna på grund av besparingar och indragningar. Det gäller då att markera situationen genom att skriftligen avsäga sig arbetsmiljöansvaret och återföra det till ledningsnivån högre upp. Ett sådant förfarande är helt korrekt och utnyttjas troligen alltför sällan. DLFs fackliga seminarium 13–14 november. Det traditionella seminariet kommer att omfatta såväl sedvanliga bikupediskussioner med lokalavdelningarna som övergripande programpunkter med styrelsen och inbjudna gäster. Preliminära programpunkter blir redovisning av uppföljningen av Nationella handlingsplanen via DLFs lokalavdelningar och presentation av Socialstyrelsens uppföljning av Nationella handlingsplanen. Styrelsen hoppas få med någon representant från Landstingsförbundet och eventuellt även någon från Riksrevisionsverket. Senaste nytt om PROTOS kommer att redovisas. Vidare avser DLFs styrelse att diskutera begreppet närsjukvård vid seminariet. Det finns inte någon entydig och gemensam definition för de olika organisationsformer, samverkanssystem eller utvecklingsinsatser som refereras till som "närsjukvård". Därför är våra lokalavdelningars erfarenheter från eventuella diskussioner hemmavid om närsjukvård mycket värdefulla. Forskning och utbildning UFO (Läkarförbundets delegation för forskning och utbildning) har via lokalföreningarna kartlagt läget i landet beträffande forskningen. En rad problem finns. På vissa håll har inga ökade resurser tillskapats vare sig inom landstingsverksamheten eller inom den statliga verksamheten. Positiva förtecken finns dock. I en del områden där stora sparkrav råder har forskningen ej drabbats. En positiv utveckling på lönesidan för forskarna kan skönjas. Den patientnära breddforskningen har ett ökande stöd och läkarförbundets program FALLP (Medicinsk forskning utanför universitetssjukhusen) som framtagits 2003 kommer nu att implementeras. SEL – svensk elektronisk läkarhandbok Norge har tagit fram Norsk elektronisk läkarhandbok (NEL). DLF följer utvecklingen. Ett nordiskt samarbete diskuteras. Norges omfattande arbete med att bygga upp denna kunskapsbank kan ge övriga intresserade nordiska länder en flygande start. I Norge abonnerar 30% av specialisterna i allmänmedicin på NEL och användningen ökar. Danmark synes liksom Sverige vara intresserat. Nationell förankring med redaktion ledd av allmänläkare för respektive land kan vara en framkomlig väg. Kerstin Ermebran |