I september 1999 lade f d ordförande i AD, Hans Stark fram ett utredningsbetänkande: "Översyn av jämställdhetslagen" (SOU 1999:91) med förslag till ändringar i bl a jämställdhetslagens regler om lönekartläggning, diskrimineringsförbud och skadeståndsregler.

Därefter har Lena Svenaeus, f d JämO, på uppdrag av Näringsdepartementet utrett kartläggningsbestämmelserna i jämställdhetslagen och efter detta upprättat promemorian "Jämställdhets analys av löner" (dnr N2000/245/JÄM) Regeringen har sedan utarbetat ett lagförslag som överlämnats på remiss till Lagrådet. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2001. Regeringens förslag är mer långtgående än utredningens.

Enligt regeringens förslag så samordnas jämställdhetslagen med övrig lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet för att nå en överensstämmelse med EG-rätten.

Vid rekrytering skall jämställdhet omfatta hela rekryteringsförfarandet och diskriminering skall kunna föreligga även om inte något anställningsbeslut fattats.

Bevisbördan övergår till arbetsgivaren (AG) som har att visa att missgynnandet inte har samband med könstillhörighet. Skadestånd utgår individuellt med hänsyn till den kränkning som individen blivit utsatt för.

AG åläggs att varje år analysera sina bestämmelser och praxis och löneskillnader mellan män och kvinnor som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Löneskillnader skall analyseras. Definition av likvärdigt arbete införs i jämställdhetslagen.

AG skall varje år upprätta en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.

AG skall förse facklig organisation med den information som behövs för att kunna samverka vid kartläggning och analys av lönesystem. Detta skall ske vid ett sammanträde mellan parterna.

JämO har rätt till tillträde till arbetsplatserna för vidare undersökning.

För att kunna tillämpa lagstiftningen fordras ett omfattande utredningsarbete vid varje enskilt tillfälle.

Citat från Lena Svenaeus: "Förklaringar av typ att man betalar enligt kollektivavtal eller att lönerna ligger i linje med vad andra arbetsgivare brukar betala eller att arbetstagare med det kvinnodominerade arbetet inte har någon alternativ arbetsmarknad ger inget svar på frågan om det finns ett samband mellan lönesättning och kön".

Med detta uttalande som bakgrund inställer sig frågan om det går att kombinera den strikta lagtolkningen med den individuella lönesättningen, d v s att alla löneskillnader kan komma att tillskrivas skillnad i kön.