Om läkartätheten
Hur mycket jobbar distriktsläkare?
Hur många behöver vi vara?

Inom allmänläkarkåren är vi tämligen överens om att vi behöver vara 1 allmänläkare på 1500 genomsnittliga svenska invånare. Hur många behöver vi vara då – det är ju beroende av sysselsättningsgrad.

Statsmakternas gällande mål för läkartätheten i primärvården är för närvarande att det skall finnas 6000 allmänläkare år 2008.

Mot denna bakgrund och för att ta fram ett underlag för Läkarförbundets mål angående läkartätheten i primärvården har utredningsavdelningen på Läkarförbundet genomfört en enkätundersökning bland ett urval av Distriktsläkarföreningens medlemmar. Förutom att mäta arbetstiden har också frågor ställts om arbetstidens innehåll.

Då det gäller antalet allmänläkare i Sverige idag vet ingen med säkerhet hur många vi är, men siffran kan med tillgänglig statistik skattas till cirka 4800 enligt följande:

1. Medlemmar i DLF bosatta i Sverige och under 65 år uppgår till 4300 (anslutningsgraden är 90–95%).

2. 500 specialister i allmänmedicin är medlemmar i privatläkarföreningen.

Ett slumpmässigt urval på 10% av medlemmarna i DLF fick under våren en enkät rörande sysselsättningsgrad och arbetstidens innehåll. Svarsfrekvensen var hög – 93%.

14% av medlemmarna i DLF är vårdcentralschefer/verksamhetschefer och drygt 90% av dem arbetar heltid. Sysselsättningsgraden för denna grupp blir 0,99. 1/3 av tiden läggs på administration som berör ledarskapet.

40% av de distriktsläkare som ej är chefer arbetar deltid, i genomsnitt 73% vilket ger en sysselsättningsgrad på 0,89. Fördelat på kön arbetar 53% av kvinnorna deltid, i genomsnitt 75% av en heltid (sysselsättningsgrad 0,87). Motsvarande siffra för männen är 31% som i genomsnitt arbetar 70% av en heltid (sysselsättningsgrad 0,91).

Det är fler deltidsarbetare i de yngre åldersklasserna samtidigt som arbetstiden är kortare för de äldre åldersklasserna. Detta gör att sysselsättningsgraden är tämligen konstant i de olika åldersklasserna.

De flesta planerar dessutom att dra ner på arbetstiden ytterligare enligt enkäten.

Slutligen ombads läkarna att beskriva arbetets innehåll för att undersöka hur mycket av arbetstiden som är patientrelaterat arbete (såväl direkta patientmöten som indirekt patientarbete). Sammanfattningsvis kan konstateras att vårdcentralschefer/verksamhetschefer ägnar 2/3 av sin arbetstid till patientrelaterat arbete och 1/3 till administration som berör ledarskapet.

Distriktsläkare som ej är chefer ägnar 90% av sin arbetstid åt patientrelaterat arbete.

Målet 1 allmänläkare på 1500 invånare innebär inte 6000 "huvuden" utan snarare nära 7000 individer med nuvarande sysselsättningsgrad.

Läkarförbundets centralstyrelse har vid sitt juni sammanträde tagit ett nytt beslut angående Läkarförbundets mål för antalet allmänläkare i Sverige. Centralstyrelsen beslöt att Läkarförbundet skall verka för ett nationellt mål om en heltidsarbetande allmänläkare per högst 1500 invånare senast år 2008. Detta är ett för oss distriktsläkare mycket positivt beslut.

Att man tar hänsyn till tjänstgöringsgraden då man anger siffran 1500 är viktigt, samt att det är högst 1500. Det kan ju finnas omständigheter som gör att 1500 är för många, geografiska förutsättningar eller ett tungt område på något sätt.

I denna enkät har man ej efterfrågat varför man jobbat deltid, men ett rimligt antagande är att det beror på att arbetet är så tungt att man inte orkar med heltidsarbete. Målet måste vara att uppdraget är avgränsat och att arbetsmiljön är så bra att alla som vill skall orka arbeta heltid.

Denna undersökning har gett viktig information om hur mycket dagens distriktsläkare arbetar.

Benny Ståhlberg
Ordförande i DLF