|
Konferensrapport I maj i år fick vi genom ett bidrag från Samfonden möjlighet att delta med varsin poster i en internationell psykologkonferens i Florida, som handlade om "naturalistic decision making". Hur kan det komma sig att vi, två allmänläkare, deltog i en psykologkonferens?
Sedan femtiotalet har det forskats om beslutsfattande. Mycket av denna forskning har varit av grundforskningskaraktär och har bedrivits på psykologiska institutioner med studenter som försökspersoner. Som en reaktion mot detta har man försökt utveckla metoder för att kunna studera beslutsfattandet på ett mer verklighetsnära sätt. Man talar ibland till och med om ett nytt paradigm – Naturalistic Desicion Making (NDM). Forskare inom NDM vill försöka studera verkliga beslutssituationer så som de ser ut, fyllda av osäkerhet, tidspress, vagt formulerade uppgifter, risker och organisatoriska begränsningar. Nog känner vi som allmänläkare igen mycket av vår arbetssituation i en sådan beskrivning. Vi är doktorander vid Allmänmedicin Stockholm och forskar om allmänläkares beslut när det gäller diagnostik av hjärtsvikt (YS) och förskrivning av läkemedel till patienter med hyperkolesterolemi (LB), och det var material från våra senaste studier som vi redovisade på konferensen. Vi har använt en metod som innebär att vi har låtit allmänläkare "tänka högt" kring ett antal fallbeskrivningar som gäller patienter med misstänkt hjärtsvikt respektive hyperkolesterolemi. Fallbeskrivningarna har varit baserade på verkliga patienter från vårdcentraler i Stockholm, och de har valts ut för att illustrera olika typer av problem när det gäller bedömningar och beslut inom respektive område. Medan läkarna har fått ta del av olika slags information om patienterna har de fått "tänka högt" om informationen och slutligen göra en sammanfattande bedömning. Allt som sagts har spelats in på band, skrivits ut som protokoll och analyserats med avseende på vilken information som påverkat bedömningarna, och på vilket sätt den har påverkat dem. Resultatet från studierna kommer att presenteras i avhandlingar under hösten och vintern. En del av den forskning som redovisades på konferensen gällde det medicinska området, t.ex. studier som handlade om undervisning av anestesiologer med simuleringsteknik och kvinnliga patienters beslutsfattande när det gällde att söka vård för knölar i bröstet. Men mycket handlade om helt andra områden, som t.ex. flygolyckor, officersutbildning, trafikledning, brottsutredningar, brandförsvar och katastrofinsatser. Mycket av detta kan verka ligga långt från den allmänmedicinska vardagen, men själva beslutssituationerna har ofta mer gemensamt än man först kan tro. En doktorand i psykologi hade t.ex. studerat hur kärnkrafttekniker gör bedömningar av reaktorsprickor genom att leta efter olika slags indicier, exempelvis oregelbundenheter i det keramiska materialet. Det motsvarar ju rätt väl det vi läkare gör när vi ställer diagnos, och han hade använt sig av "tänka högt" på samma sätt som vi, och vi kunde utbyta erfarenheter när det gällde konkreta metodproblem som kodning av materialet. Sammanfattningsvis var det en lyckad konferens, där vi kunde inhämta synpunkter på vår egen forskning, ta del av andras "fälterfarenheter" och lyssna till några av de stora "koryféerna" inom beslutforskningen. Ylva Skånér |
