Vi har kunskapen och vi har kompetensen – vi måste styra utförandet av vården. Med bl a dessa ord inledde Bernard Grewin årets fullmäktige som var förlagt till Göteborg för att fira att Göteborgs läkarförening fyller 100 år i år.

Han betonade i sitt tal att sjukvården är en kunskapsorganisation. Det är viktigt att politikerna beslutar om vården men att professionen styr dess utveckling och utförande.

Svensk sjukvård kännetecknas av säkerhet och kvalitet men skall vi kunna leva upp till Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser i framtiden behövs ett ekonomiskt resurstillskott.

Det ställs allt större krav på sjukvården och kraven på läkarna från patienterna ökar. Förbundet arbetar aktivt med projektet "Framtidens läkare" och "Framtidens förbund", för att ge läkarna större inflytande och anseende samt ge dem ett bättre stöd i sin yrkesroll. En viktig del i det arbetet är det förslag till nytt mål- och visionsdokument som framlades vid årets fullmäktige.

Projektet Framtidens läkare som nu pågått i tre år har bl a instiftat ett pris som också bär titeln Framtidens läkare. Priset delades ut för första gången i år och tilldelades överläkare Lena Hjelte, sektionschef för Stockholms Cystisk Fibroscenter vid Huddinge sjukhus och motiveringen till årets pris från de som nominerat henne var "För ett brett och mångsidigt ledarskap som skapar förutsättningar för medarbetare att ge vård med patienten i centrum".

Lena Hjelte höll ett mycket personligt färgat tal där hon berättade hur hon sedan hon erhållit priset, tvingats reflektera över sitt ledarskap.
- Vad har jag gjort?
- Hur har jag gjort?
- Var är och har varit svårt med ledarskapet?

Vad hon vill understryka är att det är viktigt att skaffa sig ett tydligt uppdrag – vilket inte var helt självklart från början. Att skaffa sig ett ekonomiskt ansvar och ett personalansvar. Att stimulera samtliga medarbetare att utvecklas och att låta ledarskapet ta sitt utrymme. Att det också är viktigt att våga lita till sin intuition. Hon avslutade sitt tal med orden "Allt är möjligt bara man ser det".

Mötesförhandlingar

Till mötesordförande valdes Bengt Ehrenberg och därefter inleddes årets fullmäktige.

En trevlig programpunkt hade tillkommit i år. Samtliga CS-ledamöter gjorde en kort presentation av sig själva. De redogjorde kortfattat för sin ordinarie yrkesroll, sitt mandat och sina speciella arbetsuppgifter i centralstyrelsen (CS).

Efter en relativt stillsam inledning höjdes dock temperaturen i debatten när CS lade fram sitt förslag till nytt mål – och visionsdokument som skall vara klart år 2002. Tanken är att de 16 programpunkter som dokumentet består av, skall utgöra grund för dispositionen i kommande verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner.

Debatten initierades av Stockholms läkarförening som ifrågasatte varför dokumentet inte i någon punkt betonar läkarens ledarroll i vården. Det förelåg i fullmäktige en stor enighet om att det i visionsdokumentet skulle finnas ett klart tydligare ställningstagande för läkaren som ledare alt chef i vården. CS argumenterade för sin nuvarande skrivning. De anser också som fullmäktige att det är viktigt med läkare som ledare och chefer inom vården, men anser att vi måste visa att vi är kompetenta för det och att vi inte är självskrivna som ledare/chefer.

Debatten ledde slutligen fram till att fullmäktige antog propositionen, dock med tillägget att man i det fortsatta arbetet med de 16 delmålen särskilt belyser läkarens möjlighet att verka som ledare/chefer.

Nationella handlingsplanen

Carl-Eric Thors berättade kortfattat om Nationella handlingsplanen och Göran Sjönells utredning angående det "Familjemedicinska institutet". Utredningen var klar den 31/5 och överlämnades då till Socialdepartementet. I utredningen föreslår han bland annat att alla specialitetsutbildningar bör innehålla 6 mån primärvård vilket spred en viss ängslan hos somliga i församlingen.

Hälso- och sjukvårdens resursbehov år 2001–2003

Vid fullmäktige år 2000 uttalade mötet att de svenska hälso- och sjukvårdsutgifterna som andel av BNP borde höjas till lägst 9 % av BNP inom 3 år och att läkarna måste få mer tid för patienterna. Mot bakgrund av detta har Läkarförbundet arbetat fram en skrift där de ger sin syn på sjukvårdens resursbehov fram till år 2003 och ger ett förslag till hur de tycker att resurserna skall fördelas. Kåre Jansson, utredningschef vid Läkarförbundet redogjorde för skriften och dess arbete. Skriften kan rekvireras från Läkarförbundet.

Läkarnas arbetsmiljö, jämlikhetsfrågor och fackliga förtroendemans ställning i vården var frågor som debatterades livligt och återkom i flera motioner.

Stephan Stenmark, ledamot i CS, arbetar med en nationell handlingsplan om ett bättre arbetsliv med titeln "Ett hållbart arbetsliv för alla läkare" och gjorde en utförlig dragning om sitt arbete.

En av motionerna berörde fackliga förtroendemäns ställning i vården. Motionären menar att det är svårt att rekrytera fackliga förtroendemän bl a för att de ofta är missgynnade lönemässigt, och yrkade att CS ser över fackliga förtroendemäns löner och på vilken nivå de skall förhandlas. CS avslog först motionen men efter en lång diskussion som fick avbrytas och återupptas nästa dag, backade CS och biföll motionen och kommer att se över både facklig förtroendemans ställning och lönebildning.

En annan motion berörde läkarnas medellivslängd och även här fick motionären gehör hos CS som kommer att upprätta en åtgärdsplan för att utreda om läkarkåren verkligen har en förkortad medellivslängd och om det i så fall rör vissa specialiteter.

Två av motionerna handlade om datorer i vården och det fanns en stor enighet i fullmäktige om att förbundet skall verka för att man får fram säkra och kompatibla datorsystem i vården. Även detta är viktigt för en god arbetsmiljö.

Slutligen, efter en pga tidspress, mycket summarisk genomgång av budgeten av Läkarförbundets VD, Anders Milton, var det dags för val av nya fullmäktigeledamöter t o m 2003. Fyra ledamöter var på förslag för omval, och då Lena Munkhammar och Lars-Åke Idal avböjt fortsatt deltagande förelåg två förslag från valberedningen till nya ledamöter, SYLF-ordföranden Ulrika Nilsson och Anders Ekbom, professor i epidemiologi, KS.

Men då det plötsligt framfördes två förslag från "golvet" , tvingades fullmäktige genomföra en sluten omröstning.

Valberedningens förslag gick dock igenom och fullmäktige kunde hälsa Ulrika Nilsson och Anders Ekbom välkomna till CS.

Årets fullmäktige avslutades därefter med avtackning av Lena Munkhammar och Lars-Åke Idahl för gott arbete i centralstyrelsen och mötesordföranden för väl genomfört uppdrag.