| Administrativ
"hjälp" på vårdcentral Ekonomin i vården har blivit den funktion som många gånger diskuteras mera frekvent än innehåll och vårdkvalitet. Vissa delar av den ekonomiska verkligheten kan vi själva påverka genom kostnadsdiskussioner, styrning av exempelvis provtagningsmönster etc. Vissa utgifter tycks emellertid vara ofrånkomliga och omöjliga att påverka, dit räknas hyror, löner och även den administration som en Vårdcentral kräver. Vid min Vårdcentral, i Västmanland, har olika ekonomiska system tillämpats. T o m förra verksamhetsåret var den administrativa utgiften ej påverkbar utan bestämdes utifrån principen att 3,5% av driftsbudgeten skull gå till administration. Det finns alltså en administrativ enhet som kostar x antal kronor och därefter får de som utnyttjar enheten betala sin andel av den. Det naturliga vore givetvis att man utifrån sitt behov kan skräddarsy den administration som behövs. Fr o m detta år har detta blivit möjligt för den enhet där jag arbetar. Vi betjänar ett befolkningsunderlag på cirka 8 000 Salabor. De administrativa tjänster som behövs förutom de som sker direkt i enheten, är tillgång till ekonom, personalsekreterare och löneförrättare. Ekonomens arbetsinsats utgör cirka 10 timmar i veckan, personalsekreterarens cirka 4 timmar i veckan och löneassistentens cirka en timme i veckan. Med denna lösning har de administrativa kostnaderna nedbringats med cirka 60%. Det lönar sig alltså att noggrant granska den administrativa kostnad som tycks ofrånkomlig. Det finns mycket pengar att vinna för vårdens del om "kringkostnader" kan nedbringas. Politikerna är inte ointresserade av de analyser som verksamheten kan göra, ingen är egentligen bättre på att göra detta än vi själva. Moa Vlastós |