Förbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm öppnade årets fullmäktigemöte med en bred översikt över de hälso-/sjukvårdsfrågor som engagerar förbundet för närvarande och i framtiden. Däribland nämndes förslaget till Nationellt familjeläkarsystem, det pågående samarbetet med SACO-vård och arbetet med en helt ny primärvårdsmodell. Vidare berördes Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program och dess vidareutveckling och spridning samt sjukskrivningsproblematiken och sammanställningen av förbundets sjukförsäkringspolitiska ställningstaganden.
Andra högaktuella frågor som togs upp var stopplagen och behovet av mångfald inom vården. Vidare belystes hur förbundet målmedvetet arbetar för att eliminera oacceptabla löneskillnader inom kåren och att underlätta jämställdhet vid specialitetsval. En översikt gavs över fackliga ställningstaganden i utbildningsfrågor och krav på uppdragsgivaren beträffande fortbildning för läkare. En inblick i förbundets internationella arbete avrundade inledningen av fullmäktigemötet och ordföranden satte punkt efter uttalandet att ett av målen också är att sjukvården skall ha en av Sveriges bästa arbetsmiljöer.
I anslutning till inledningsanförandet presenterade hela centralstyrelsen sig för fullmäktigedelegaterna.
DLF deltog i fullmäktigemötet med alla sina nio delegater.

Det gångna året
– verksamhetsberättelsen
Verksamhetsberättelsen presenterades i år åter i löpande text och ej såsom de senaste åren i samma form som visionerna i verksamhetsplanen.
Ett begränsat antal frågor ställdes från fullmäktige.
En fråga gällde huruvida specialistutbildningsrådets (SPUR) inspektioner kommit igång. Så har skett i nästan alla specialiteter, men på vissa håll är den rådande sjukvårdsorganisationen ett problem.
En annan fråga gällde arbetsmarknaden för ST-läkare.
Förbundet har 2004 undersökt hur många nylegitimerade som hade ST-anställning ett år efter legitimationen. Siffran har oroande nog sjunkit från 70% till 64%. Låga siffror. Förbundet planerar en vikariatskartläggning. Efter tidigare sådana kartläggningar har vikariatssituationen förbättrats.
Farhågor fanns också beträffande forskningen. Håller forskningsfrågorna på att falla ur? Men så är det inte. Förbundet driver forskningsfrågorna med förstärkt intensitet på grund av de problem som finns.
Ledarskapsproblematik finns och en del frågor kring detta dryftades. Vikten av ledarskapsutbildning för läkare betonades från flera håll.
Medlemsregisterhållning är ett problem som påtalats vid flera fullmäktigemöten. Detta år hade det tydligen hänt att lokalförening via förbundets register kallat till årsmöte elektroniskt, varvid ett stort antal medlemmar missats.
Det är viktigt att medlemmarnas e-mailadresser är kända i medlemsregistret.

Årsredovisningen
Förbundets VD, Catarina Andersson Forsman, redovisade förvaltningsberättelsen. Positiva faktorer är att nettotillgångar och likviditet är goda och pensionsstiftelsen för den anställda personalens framtida pensionsbehov har ett övervärde. På den negativa sidan finns att kostnadsnivån är högre än medlemsintäkterna och att Läkartidningen är en osäkerhetsfaktor, bland annat på grund av en sviktande annonsmarknad. Läkarförbundet har inte en hög medlemsavgift jämfört med andra fackförbund och överskott från Läkartidningen har tidigare år kunnat ersätta en höjning av medlemsavgiften.
Fullmäktige tillstyrkte med tillfredsställelse ansvarsfrihet för centralstyrelsen för det gångna året.

Gästföreläsare – Ylva Johansson
Liksom DLF vid sitt fullmäktigemöte i april hade Läkarförbundet vid detta fullmäktigemöte bjudit in Vård- och äldreomsorgsministern.
Ministern höll ett halvtimmeslångt anförande och ställde sedan en halvtimme till förfogande för frågor. Hennes uppfattning är att vi i grunden har en bra sjukvård i Sverige och att resursbrist inte är ett stort problem. Men det finns brister i toppen och i basen. Man får inte ut full effekt därför att organisationen inte ändras i en takt som följer den medicinska utvecklingen. Det måste finnas en kontinuerlig verksamhetsbaserad drivkraft. Resultatjämförelser i vården är av godo, skillnader i resultat finns mellan olika enheter.
För primärvården behövs en omdefinition – kanske generalistkompetens plus närsjukvård. Konsulter från specialister i andra medicinska verksamhetsområden i primärvården är bra.
Representanter för regeringen och sjukvårdshuvudmännen kommer i en arbetsgrupp att se över primärvårdsfrågorna.
I sammanhanget nämnde hon att det finns anmärkningsvärda skillnader i antal besök hos allmänläkare mellan Sverige och andra länder – färre besök i Sverige.
Multisjuka behöver bättre vård och hemsjukvården bör förstärkas. Vårdgaranti kommer inte att kunna uppnås av alla enheter, men den enskilde individen ges rätt att få sin vård någonstans enligt garantin.
Entreprenörer kan finnas men ingen avsikt att byta sjukvårdssystem och inga gräddfiler.
IT-tekniken bör utvecklas och systemen bli kompatibla. Några landsting måste lämna sina system.
Beträffande landstingens framtid bör man inte vänta på ansvarsutredningen, diskussionen måste igång tidigare. Många landsting är för små, liksom många kommuner.
Några frågor är politiskt högaktuella för närvarande. Socialstyrelsen har av regeringen fått uppdraget att granska effekten på psykiatrin av tsunamin, den palliativa vården ses över liksom effekten av EU-domstolens utslag beträffande apoteksmonopolet.

Många frågor till ministern
Från DLF kom frågor om ministerns syn på allmänläkarnas effektivitet i Sverige mot bakgrund av de fler ”pinnarna” internationellt, och om hon stöder försöksverksamhet med Nationellt Familjeläkarsystem. Hennes åsikt var att den svenske allmänläkaren är mycket effektiv som klarar så mycket på så få besök. Försöksverksamhet i något mycket angeläget projekt kan sannolikt stödjas, men det finns ingen politisk avsikt att dela ut pengar till tiggande landsting bara för att staten betalar. Det finns dock en politisk avsikt med att öka antalet allmänläkare.
Auditoriet fann det oroande att nya organisationsförändringar var att förvänta. Om det är något hälso- och sjukvårdspersonal är trött på så är det omorganisationer. Från politiskt håll avser man organisationsförändringar som sker nerifrån, där berörda får vara med från starten. Organisationsförändringar skall inte vara som stora ångbåtssvängar på order uppifrån.
På fråga om läkares medverkan i hemsjukvård och särskilda boenden framkom att inga planer finns på att kommunerna skall få anställa egna läkare.
Många frågor hanns inte med. Vård- och äldreomsorgsministern har inget emot en förnyad inbjudan.

Läkarförbundets verksamhetsplan 2005–2007
Verksamhetsplanen presenterades som tidigare i form av Visioner med mål, delmål och insatser.

I samband med Vision 1 – ”Läkarförbundet är ett förbund för alla läkare i Sverige”, diskuterades rekryteringsproblem. Svårast är att rekrytera unga läkare och utländska läkare. Medicine studerandes förbund (MSF) har 73% av studenterna anslutna – en siffra som har sjunkit. Bland AT-läkare är anslutningsgraden 70% och bland ST-läkare 80%. Utländska läkare ansluts till MSF innan de fått sin legitimation.
Det övergripande målet är en anslutningsgrad på 95%.

Vision 2 – ”Läkarförbundet arbetar för medlemmarnas intressen i ett demokratiskt system” gav en kort diskussion om möjligheten att verkligen uppnå önskad genusfördelning av uppdragen i förbundet.
Detta är ett klart mål.
I anslutning till denna vision avhandlades fem motioner. Två av dem hade väckts av MSF. Den ena yrkade på ett handlingsprogram mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Handlingsplanen avsågs vara klar till år 2007.
Den bifölls och man lade även till åldersdiskriminering.
Den andra motionen avsåg att uppdra åt förbundet att verka för att fler läkare engagerar sig partipolitiskt. Det finns alldeles för få läkare i politiken. Den avslogs men förbundet kommer att arbeta för att skapa goda förutsättningar för att läkare skall kunna ta på sig partipolitiska uppdrag.
Nästa motion gick inte heller igenom. Den handlade om att fackligt förtroendevalda skall ha fortlöpande tjänstgöring vid sidan av det fackliga uppdraget. Lokalföreningarna disponerar fördelningen av den fackliga tiden och någon tvingande central policyregel bör inte tillskapas.
Ytterligare en motion berörde den fackliga tiden och avsåg möjlighet för lokalavdelning av yrkesförening att disponera facklig tid. Återigen – Läkarförbundets lokalföreningar disponerar frågan och fördelar tiden.
Dessa bägge motioner kom från Sveriges Yngre Läkares Förbund (SYLF).
Ytterligare en motion kom från SYLF och yrkade att Läkarförbundet sammanställer en vägledning för fackliga förtroendepersoner. Den bifölls. Det är av stor vikt att de förtroendevalda har goda kunskaper och ett samlat kunskapsmaterial kommer att höja kvaliteten på det fackliga arbetet.

Vision 3 – ”Läkarförbundet verkar för att alla läkare arbetar i enlighet med kårens etiska riktlinjer” – utlöste ingen diskussion, men två motioner i anslutning därtill bifölls. Den ena var från Sjukhusläkarföreningen och avsåg förbättrade föreskrifter för journalsignering. Den andra var återigen från SYLF och uppdrog åt förbundet att verka för att alla läkare som anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) får möjlighet att bearbeta anmälan på arbetstid.

Vision 4 – ”Läkarförbundet arbetar för jämställdhet i kåren”, utlöste inte heller någon diskussion. Det är allmänt känt att förbundet drivit frågan om en särskild jämställdhetsrevision i 2005 års avtalsrörelse. Vidare har jämställdhetsprogrammet uppdaterats och utvecklats i en webbaserad version som är tillgänglig för alla medlemmar.

Vision 5 – ”Läkarförbundet arbetar för god utbildning och kontinuerlig fortbildning för alla läkare” hade inspirerat MSF till en motion om kliniska placeringar hos privata vårdproducenter. Det är problem med trängsel på universitetssjukhusen. Många långpendlar med vad det innebär för unga medlemmar med familj och begränsad ekonomi. Det finns även problem med brist på handledare på universitetssjukhusen. Att komma ut och få se hela sjukvårdsstrukturen är också positivt.
Motionen bifölls och SPLF – Sveriges privatläkarförening – välkomnade kandidater till sig.

Vision 6 – om Läkarförbundets arbete för en väl fungerande arbetsmarknad för läkare, har bland sina mål att antalet specialister i allmänmedicin ökas till motsvarande 6000 heltidsarbeten och att ett Nationellt Familjeläkarsystem införs.
Under en kort diskussion om nationella privatläkartaxan uttalade centralstyrelsen sitt stöd till fri etablering.

Vision 7 – ”Läkarförbundet arbetar för att alla läkare skall ha anställningstrygghet, goda anställningsvillkor och konkurrenskraftiga löner”, gav utrymme för information om den nya arbetstidslagen och EUs arbetstidsdirektiv. Direktivet är giltigt och begränsas inte av att kollektivavtal finns till år 2007. Emellertid måste arbetstidsfrågor utifrån direktivet drivas lokalt.
Samtidigt behandlades en motion, underskriven av flera läkarföreningar. Den avsåg individanpassad rehabilitering. Det har uppenbarligen rått oklarheter om vad legitimerad personal, exempelvis läkare, får göra och inte under arbetsträning. Fullmäktige uppdrog åt centralstyrelsen att ta fram en handlingsplan om hur rehabilitering av läkare bör ske.
Ytterligare en motion avhandlades. Motionärerna yrkade att förbundet skall verka för kvalitetscertifikat beträffande arbetsmiljön. Bakom yrkandet fanns en rad skeenden, där arbetsgivaren i aktuellt område visat ointresse för arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbetet varit undermåligt. Exempel på direkt straffsanktionerade brott mot föreskrifter och lagar gavs. Anmälda och godkända arbetsskador bland läkare har ökat. Kraftiga nedskärningar har genomförts utan att konsekvensanalyser beträffande arbetsmiljön gjorts.
Diskussionen blev lång och fullmäktige uppdrog slutligen åt centralstyrelsen att inventera frågan om huruvida arbetsmiljöcertifiering kan vara en bra väg att gå för att förbättra läkarnas arbetsmiljö.

I samband med Vision 8 – om förbundets arbete för forskningens kvalitet och läkares villkor i samband med forskning – gavs utförlig information om forskningspropositionen. Positivt är att det kommer ett finansiellt tillskott till forskning, men negativt är att det kommer sent – lejonparten inte förrän 2008. Lönerna för forskande läkare släpar efter.

Under Vision 9 – ”Läkarförbundet arbetar för att alla läkare skall ha en föredömlig fysisk och psykosocial arbetsmiljö” – kom endast en fråga upp – ”Vad gör förbundet för AT-läkarnas arbetsmiljö?” Förbundet arbetar för alla läkares arbetsmiljö.
Mycket positivt i detta sammanhang är att förbundet lyckats så bra med att utveckla skyddsombudsfunktionen. DLF yrkade för ett par år sedan att detta skulle införas i visionen. 725 skyddsombud finns nu registrerade och representanter för dessa deltog i diskussionerna.

Vision 10 om en tillgänglig och högkvalitativ hälso- och sjukvård tar bland sina delmål upp att antalet invånare per allmänläkare inte skall överstiga 1500. Den tar också upp att läkarna måste tillförsäkras goda förutsättningar i sjukskrivningsärenden. Läkarförbundets sjukförsäkringspolitiska ställningstaganden sammanställda av CS’ arbetsgrupp i frågan redovisades.
Den efterföljande diskussionen cirkulerade kring resursfrågan mot bakgrund av att Vård- och äldreomsorgsministern uttalat att resursbrist inte är ett av sjukvårdens stora problem. Resursbrist finns inom vården och diskussionen kom in på möjligheten till resursförstärkning i vården vid minskad sjukskrivningsfrekvens – någon sorts ekonomisk vinstdelningsmodell.

Vision 11 om läkares inflytande i vården gav också en engagerad diskussion. Antalet läkare som är chefer har krympt. Från medlemmar beskrevs hur läkararbetstid används till att städa rum, fylla på skrivarpapper, handla kaffe och mjölk. Ett samstämmigt fullmäktige ansåg att bättre ledarskapsutbildning för läkare behövs. Läkarförbundet kommer att arbeta för detta.

I samband med genomgång av Vision 12 om internationellt arbete informerades bland annat om de europeiska läkarnas paraplyorganisation CPME, där Läkarförbundets förre ordförande är president. Särskilt bevakas att det nya arbetstidsdirektivet inte får försämra för arbetstagarna. Hittills har man varit framgångsrik, men mycket arbete återstår.

Vision 13 har som strategi att Läkarförbundet skall vara den ledande aktören inom medicinsk debatt och information. En förhoppning är att medlemmarna ökar sin aktivitet med exempelvis debattinlägg.

Vision 14 anger mål kring en snabb, säker och högkvalitativ service till alla medlemmar. Hög kompetens finns för att kunna ge råd, stöd och utbildning i löne- och avtalsfrågor, arbetsrätt, anmälnings- och tillsynsärenden, arbetsmiljöfrågor och mycket mera. Utökat nyttjande av IT kommer att stärka servicegraden.
Diskussionen under denna vision tog bland annat upp svårigheten att komma med på skyddsombudskurser. Kurserna kommer dock sannolikt att utökas i samband med FAS 05 (Förnyelse–Arbetsmiljö–Samverkan i kommuner, landsting och regioner).

Den sista visionen, Vision 15, avser ekonomin och Läkarförbundets verksamhet skall bedrivas rationellt och kostnadseffektivt. En verksamhetsöversyn av kansliet genomförs under 2005 med krav på en driftbudget i balans år 2008.

Läkartidningen som medlemstidning
Vid fullmäktigemötet 2003 fick centralstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för och eventuellt genomföra en reform med innebörd att göra Läkartidningen till medlemstidning. En diskussions- och förankringsprocess inom förbundsorganisationen har föregått det slutliga ställningstagandet i samband med fullmäktigemötet 2005.
Samtliga yrkesverksamma medlemmar skulle således få tidningen inkluderad i en förhöjd medlemsavgift. Höjning med 500 kronor från den 1 januari 2006 var föreslagen.
Detta lade centralstyrelsen fram i en proposition som utlöste en lång och intensiv debatt. DLF gav sitt stöd till propositionen liksom Chefsföreningen och vissa lokalavdelningar. I diskussionen redovisades bland annat farhågor för bortfall av medlemmar och krav på en mer facklig framtoning i Läkartidningen.
Fullmäktige gav bifall till propositionen.

Pensionärernas medlemsavgift
Centralstyrelsen kom i nästa proposition med förslag om ändring av förbundets stadgar så att pensionerade medlemmar skulle få en ökning av sin medlemsavgift. Idag betalar de som fyllt 65 år 10% av förbundsavgiften. Enligt förslaget skulle stadgarna ändras så att medlem som fyllt 60 år och vars yrkesverksamhet upphört eller medlem som fyllt 70 år skulle få en avgift i nivå 20% av förbundsavgiften.
Propositionen utlöste en mycket intensiv och tidvis ganska känsloladdad debatt.
Majoritet för den föreslagna stadgeändringen uppnåddes ej.
En sista proposition lades fram – om att fullmäktiges ordförande och vice ordförande kan väljas bland förbundets medlemmar och inte bara bland dess fullmäktige. Den diskuterades kort och stillsamt och fick majoritet.

Budget 2006
VD presenterade budgeten 2006 med kommentarer till varje del. Budgeten samt centralstyrelsens förslag om en årlig medlemsavgift på 2050 kronor för fullbetalande medlemmar, och för medicine studerande 60 kronor bifölls av fullmäktige.
Avgiften gäller från den 1 juli 2005. Den 1 januari 2006 tillkommer 500 kronor per år, vilket motsvarar kostnaden för Läkartidningen.

Val
Nya ledamöter i centralstyrelsen blev Anne-Marie Pernulf som är specialist i allmänmedicin, sedermera divisionschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Nasim Farrokhnia, ST-läkare och doktorand vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Valberedningen nyvaldes. Bland ledamöterna i valberedningen återfinns Caroline Asplund, medlem i Stockholm Läkarförening och DLF.

Kerstin Ermebrant