Nytt från styrelsen
Nationellt familjeläkarsystem

Protos-gruppen träffades den 28 april och diskuterade utfallet av kontakterna med riksdagspartierna och socialministerns positiva inställning till en försöksverksamhet, DLFs möte med Vårdförbundets presidium samt arbetet med en förankring av Protos i Läkarförbundet. Läkarförbundets centralstyrelse har nu antagit policyprogrammet "Framtidens sjukvård". I detta ställer sig förbundet bakom att familjeläkarna skall verka inom ramen för ett separat nationellt familjeläkarsystem.

Förnyad kontakt med socialministern planeras i syfte att få till stånd en försöksverksamhet.

Landstingsförbundets sjukvårdsberedning har tillfrågats angående intresse av att under hösten 2004 få en presentation av Protos.

I det fortsatta arbetet ingår också att föra ut information om familjeläkarsystemet till befolkningen. En enkel och tydlig informationsskrift är under utformning.

Adressen www.protos.se har registrerats.

Vidare kommer gruppen att påbörja kostnadsberäkningar för familjeläkarmottagning med åtagande enligt Protos’ koncept.

Anpassningen av arbetstidslagen till EUs direktiv har inte avancerat. Det ryktas att propositionen dröjer p.g.a. att näringsdepartementet och socialdepartementet inte har samsyn. Socialdepartementet synes inte anse att frågan brådskar.

En mätning angående jourarbete har gjorts bland ST-läkare. 38% hade under den senaste fyraveckorsperioden haft tre eller flera jourer. I genomsnitt var det längsta arbetspasset 18 timmar, men för 12% var det längsta arbetspasset mer än 26 timmar. Arbetstidens längd under jourpassen är såväl ett arbetsmiljöproblem som ett patientsäkerhetsproblem.

DLF har i arbetslivsgruppen ALG tagit upp frågan om hot och våld i arbetsmiljön. Detta har medfört att information med råd har lagts ut på såväl förbundets som DLFs hemsida. Frågan behandlas även i ALGs senaste nyhetsbrev och skriften "Vägledning för skyddsombud" har fått ett nytt kapitel som tar upp just frågan om hot och våld i arbetsmiljön.

DLF är representerat i arbetsgruppen PALL som arbetar med utveckling av förslag till patientanknuten läkemedelslista. Primärvården är i hög grad datoriserad idag, sjukhusvården är det inte i lika hög grad, men en snabb utveckling pågår. Långsammare går det med datoriseringen i kommunerna, men även där beräknas täckningsgraden vara hög inom några år. Välutvecklad datorisering behövs för införande av en nationell läkemedelslista.

Internationellt finns exempel på hur man i ett område med 7.5 miljoner invånare kunnat förse 96% av befolkningen med smart cards. När korten dras får läkaren tillgång till patientens läkemedelsdata. Problematiken med patientens samtycke är då löst.

Gruppen kommer att titta närmare på hur Danmark arbetar med datalagring av mediciner. En ändring av lagstiftningen i Danmark har banat vägen.

Försök med generikaförskrivning pågår i Västra Götaland och planeras i Norrbotten.

Många hinder finns fortfarande för möjligheterna till en utökad forskningsaktivitet. Utvecklingsarbete uppskattas inte tillräckligt, patientbesök – "pinnar" prioriteras. Löneutvecklingen behöver stärkas för forskande läkare, forskningsmetodik behöver komma in på grundutbildningsnivå och strukturen i forskarutbildningen behöver anpassas till verkligheten. Läkarförbundet arbetar med dessa frågor och DLF är med i arbetet. Vid årets fullmäktigemöte i Läkarförbundet antogs en motion om hur förbundet kan verka för förbättrade möjligheter till forskning för läkarstudenter.

Läkarförbundets centralstyrelse kommer i juni att tillsätta en arbetsgrupp med bland andra representanter för DLF. Arbetsgruppen skall se över förbundets politik på sjukskrivningsområdet och kommer att arbeta under hösten 2004. 15% av befolkningen är långtidssjukskriven eller sjukpensionerad. Av 8 studerade EU-länder ligger Holland, Norge och Sverige högst vad beträffar sjukskrivningarna. Övriga länder ligger konstant på omkring 3%.

Tillträdande generaldirektör för Socialstyrelsen (SoS), Kjell Asplund, redovisade i samband med Läkarförbundets fullmäktigemöte sin syn på SoS’ affärside i framtiden. SoS skall ta fram riktlinjer så att huvudmännen kan erbjuda evidensbaserad hälso- och sjukvård. Öppna prioriteringar skall företes liksom öppna jämförelser och redovisningar. Sistnämnda måste ha hög kvalitet och skall inte finnas på läkarindividnivå. SoS vill satsa på att följa vårdens resultat – livskvalitet och överlevnad och verka för att vården skall vara säker och rättssäker. Vidare vill SoS satsa på verksamhetstillsyn och svårare behörighetsärenden till exempel i samband med missbruk eller sjukdom. Delegeringsföreskrifterna kommer troligen att mjukas upp och journalsigneringstvånget kan komma att avvecklas. Riskdatabasen kommer att bli offentlig.

Beträffande resursbristsituationer och misstag ansåg han att det inte räcker med att slå larm om en sådan situation för att undgå påföljd. Man måste ha uttömt alla möjligheter till åtgärder och prioriteringar.

Från mötet rapporteras i annan del av tidningen.

Kerstin Ermebrant