Läkarförbundets ordförande Bernhard Grewin inledde mötesdagarna med översikt över de viktigaste frågorna förbundet arbetat med under det gångna året. Särskilt betonade han arbetet med "Framtidens sjukvård" – förbundets sjukvårdspolitiska program – och gav sitt stöd för Protos’ förslag till nationellt familjeläkarsystem. Bland andra viktiga frågor som omnämndes fanns arbetslivsgruppen ALGs arbete för en förbättrad arbetsmiljö, medlemsundersökningen inför den kommande avtalsrörelsen, osakliga löneskillnader, oacceptabla anställningsförhållanden, förbättrat utbud beträffande SK-kurser och bättre möjligheter till uppföljning av fortbildning och individuell kunskapsutveckling. Vidare gavs en inblick i det internationella arbetet och det kommande nya avtalet kring läkares kontakter med läkemedelsindustrin. Bernhard avslutade med sitt tack till medlemmarna för att han fått förtroendet att leda förbundets arbete de gångna sex åren.

Inbjuden gäst, tillträdande generaldirektör för Socialstyrelsen (SoS), Kjell Asplund, tog i sitt anförande upp frågor kring läkarens roll och ansvar i hälso- och sjukvården. Turbulensen i landstingen är stor och Socialstyrelsen tillkallas som expertresurs i samband med nedläggningar och omstruktureringar. Han betonade att man behöver sammanväva komponenterna läkaren som kliniker, evidensbaserad vård och patienternas erfarenheter, preferenser och rättigheter för att få en god hälso- och sjukvård. SoS affärsidé innefattar nationella riktlinjer, baserade på evidens, öppna prioriteringar inklusive "icke-görar-listor" (åtgärder som är garanterat värdelösa) och öppna jämförelser med hög kvalitet – dock ej på läkarindividnivå. Beträffande vårdens säkerhet vill SoS koncentrera sig på verksamhetstillsyn och svårare behörighetsärenden.

Kjell Asplund uttryckte sin tillfredsställelse med Läkarförbundets analys av gapet mellan behov och resurser i det sjukvårdspolitiska programmet. Vidare ansåg han att Protos’ förslag innehöll sunda åsikter och förslag och betonade vikten av att en försöksverksamhet bör göras under utvärderingsbara former.

Läkarförbundets forskningsfond delade därefter ut pris till Ulf Tidefeldt för hans arbete med djupintervjuer med patienter som fått besked om malign sjukdom och till Birgitta Essén för hennes etikstudie om tillämpningen av Lex Maria vid perinatalt döda barn.

Ulla Feuk, som mötesordförande och Olof Rask, som vice ordförande ledde förhandlingarna.

Verksamhetsberättelsen, kopplad till förbundets 16 visioner genomgicks utan närmare diskussion i fullmäktige liksom den ekonomiska årsredovisningen. Förbundets vd Lars Andåker beskrev året som ett hyggligt år, men den sviktande annonsmarknaden för Läkartidningen är med stor sannolikhet en strukturförändring som blir bestående och medlemsavgifterna täcker inte förbundets verksamhet. Förbundet har under året fått 400 nya medlemmar.

Under Vision 1 om förbundet som facklig organisation för alla läkare redovisades rekryteringsarbetet för ny vd, då Lars Andåker tillträder en annan chefspost och slutar den 30 oktober. Rekryteringen är sannolikt inte i hamn förrän 2005 och vice vd kommer att arbeta parallellt med vd från slutet av augusti och sedan fortsätta fram tills rekryteringen är klar.

I sammanhanget underströk SYLF vikten av även lokalt rekryteringsarbete.

I anslutning till diskussionen av Vision 5 om förbundets arbete för jämställdhet i kåren, avslogs ett yrkande om att förbundet skall arbeta för jämn könsfördelning i kåren i framtiden.

Under vision 6 om god utbildning och kontinuerlig fortbildning redovisade förbundsordföranden en plan för bättre fortbildning i fyra steg – individuell fortbildningsplan, stöd från IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige), förbättrat arbetsgivaransvar och noggrann uppföljning av fortbildningen.

DLF yrkade att som mål skulle införas att förbundet skall verka för individuella fortbildningskonton, vilket dock avslogs.

Vision 7 handlar om en välfungerande marknad där tillgång och efterfrågan på läkare är i balans. Läkarförbundet har bland andra som mål att verka för att antalet specialister i allmänmedicin ökas till motsvarande 6000 heltidsarbeten. DLF yrkade att målet skulle bättras till minst 6000 heltidsarbeten, men fick inget gehör för detta.

Vision 8 om anställningstrygghet, goda anställningsvillkor och konkurrenskraftiga löner utlöste en lång debatt. Inledningsvis redovisade 1:e vice ordförande Eva Nilsson Bågenholm läget beträffande arbetstidslagen. Propositionen i Sverige synes framskjuten till tidigast i september. Samtidigt pågår EUs översyn av 1993 års arbetstidsdirektiv. Det finns en risk att individuell s.k. opt-out – d.v.s. att arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren själva avtalar om arbetstid – breder ut sig. Opt-out krävdes av Storbritannien 1993 och skulle finnas en kort tid, men ny ledning i EU-kommissionen synes ha en annan åsikt. Läkarförbundet är emot opt-out liksom Europafacket EFS och EU-parlamentet.

Till visionens mål lades efter fullmäktiges bifall, att läkarens jour- och arbetstidsbestämmelser skall utformas så att en god arbetsmiljö tillgodoses med möjlighet till flexibla lösningar för individen.

Vidare tillades att förbundet skall verka för att tidsbegränsade anställningar för upplåtna enheter avskaffas och att anställning på vikariat minimeras.

Under vision 11 som beskriver Läkarförbundets arbete för en tillgänglig och högkvalitativ hälso- och sjukvård på lika villkor diskuterades Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program. Programmet, som också kommer att presenteras i en kortversion, avses att spridas via media och vid individuella kontakter. Alla riksdagsmän har fått information per mail och ordföranden Bernhard Grewin har träffat socialministern i ärendet.

Till visionens mål lades att Läkarförbundet skall intensifiera arbetet på folkhälsoområdet och att förbundet skall arbeta för att minst 10% av BNP används till hälso- och sjukvård år 2006.

Fullmäktige ställde sig bakom en motion med krav på att Läkarförbundet skall verka för att landstingen måste ta sitt ansvar för att anordna och finansiera läkarnas fortbildning. Vidare bifölls en motion om att Läkarförbundet skall öka utbudet av fackliga utbildningar. Sex lokalföreningar hade undertecknat den. Bland andra motioner som bifölls fanns fyra stycken som handlade om förbättrad anställningstrygghet för läkare vid undervisningssjukhus och krav på bättre vikariatsförhållanden. Likaså bifölls en motion med begäran om att förbundet skall göra en analys av och skriva en konkret handlingsplan med preciserade mål för hur kåren skall bli mer jämställd avseende specialitetsval.

Återigen motionerades från en lokalavdelning om avskaffande av obligatorisk anslutning till yrkesförening. Den avslogs och någon fullmäktigeledamot undrade om vi inte kunde få slippa detta yrkande under nästa tioårsperiod. Förbundet har gjort ett antal utredningar om sin förbundsstruktur för inte så länge sedan och stannat för den nuvarande som behövlig för en bred facklig verksamhet.

En annan motion som avslogs var yrkandet att medicine studerandes förbund, MSF, skulle få utse en tolfte medlem i centralstyrelsen (CS) men med rösträtt. MSF har idag närvarorätt och yttranderätt utan rösträtt och har en garanterad plats. Platsen kan inte garanteras vid val på samma villkor som övriga centralstyrelseledamöter, vilket i så fall måste ske enligt grundläggande föreningsprinciper.

DLF motionerade om att mötesordförande vid fullmäktige utnyttjar sin möjlighet att tidsbegränsa diskussionerna och att val av förbundsstyrelse sker senast klockan 14.00 avslutningsdagen. Detta mot bakgrund att viss tidspanik brutit ut tidigare år. CS angav att viss modifiering skett i årets mötesregler och glädjande nog kom valproceduren igång före klockan 14.00 i år.

En viktig motion handlade om att förbundet skall verka för att möjlighet för arbetsgivaren att avtala bort övertid för läkare skall försvinna, att läkarna bereds rätt till övertidsersättning och att förbundet påtalar för arbetsgivaren skyldighet att registrera övertid och att följa de arbetstidslagar som finns. Frågan bedöms komma upp i 2005 års avtalsrörelse. Sedvanlig förankringsprocess måste föregå fastställandet av yrkandet.

Sjukskrivningsproblematiken togs upp i en motion och CS avser att tillsätta en arbetsgrupp för att analysera förbundets samlade sjukförsäkringspolitik och föreslå tillägg och förtydliganden i nuvarande strategi.

Centralstyrelsen framlade två propositioner om förändringar i systemet för avgifter mellan förbundet och lokalföreningarna. Bägge bifölls. Från 2005 kommer lokalföreningarna att fastställa sina avgifter utan formellt tak men efter samråd med CS. För 2005 utgår ett visst ekonomiskt bidrag från förbundet till lokalföreningarna. Från 2006 tas bidraget bort och lokalavdelningarna finansierar själva sin verksamhet. Visst stöd kan dock bli möjligt för lokalföreningar med särskilda behov och under speciella betingelser.

Från 2005 får yrkesföreningarna höja sina avgifter efter samråd med CS, men utan krav på CS’ formella godkännande.

Budgeten 2005 godkändes utan närmare diskussion och årsavgiften beslöts vara oförändrad.

Fullmäktige hade med stor spänning sett fram mot valet av förbundsordförande eftersom det sedan länge varit bekant att Bernhard Grewin avsett avböja förslag till omval. Ett trendbrott var dessutom förestående då två kvinnliga nomineringar var aktuella och förbundet inte tidigare haft kvinnlig ordförande. En lång rad pläderingar förgick den slutna omröstningen, där Eva Nilsson Bågenholm avgick med segern. Konkurrenten Marie Wedin blir kvar som 1:e vice ordförande. DLF hade nominerat Eva till ordförandeposten. Som 2:e vice ordförande valdes DLFs styrelseordförande Benny Ståhlberg och som en av ledamöterna Tomas Lindholm, som är ST-läkare i allmänmedicin. Övriga ledamöter i CS blev Hans Hjelm, Thomas Flodin, Gunnar Welander, Erik Hulegårdh, Torbjörn Karlsson och Charlotta Sävblom.

Nyvalde ordföranden Eva Nilsson Bågenholm tackade för förtroendet samt avtackade under värdiga former avgående Bernhard Grewin, Karin Ehinger, Åsa Granquist, Ulrika Nilsson och Ulf Swanstein.

Kerstin Ermebrant