Denna gång samlades drygt tjugo företrädare från de olika lokalavdelningarna till ett intressant möte. Tyvärr var representationen från norra Sverige mycket begränsad på grund av svårigheter att rekrytera fackligt aktiva.

Fyra områden diskuterades varav just frågan om lokalt fackligt arbete var den första. Vid diskussionen framkom det tydligt att de lokalavdelningar som har förhandlingsmandat delegerat från den lokala läkarföreningen, när det gäller allmänläkarnas frågor, eller när representationen av distriktsläkare i lokala läkarföreningens styrelse är god, är det lättare att se värdet av det lokala fackliga arbetet. Merparten av de närvarande är representerade i de lokala läkarföreningarnas styrelser där ju förhandlingsmandatet ligger. Vi enades om att det är viktigt att det finns en personunion i styrelserna, dvs styrelseledamöter från DLFs lokalavdelning också sitter i den lokala läkarföreningens styrelse, för att distriktsläkarfrågorna aktivt skall kunna drivas så att de ej drunknar i sjukhusvårdens frågor.

En annan viktig strategi för att lyckas att nå ut med budskapet lokalt var att aktivt gå ut och tala om vad vi kan utföra i primärvården ur kompetenssynpunkt och vilka resurser som behövs för att vidmakthålla detta och vad som behövs för utveckling av verksamheten. Några hade med framgång tagit initiativ till träff med politiker. Några lokalavdelningar hade gjort gemensamma aktiviteter tillsammans med lokala SFAM.

Nästa stora och viktiga fråga som diskuterades var rekryteringsläget runt om i landet. Vid en genomgång av det faktiska läget framkom att vakanssituationen varierar kraftigt inom resp. landstingsområde. Ca 20 % av de nu inrättade distriktsläkartjänsterna är vakanta. När tjänster inrättas i enlighet med nationella handlingsplanens intention 1/1500 invånare blir behovet av distriktsläkare än större givetvis.

God handledning är en av framgångsfaktorerna för att kunna rekrytera på sikt, en annan att studenterna kommer tidigt ut på vårdcentralerna och några landstingsområden har börjat med att på försök, via dispens, få möjligt att starta AT-tjänstgöringen på vårdcentral en månad innan sjukhusvården tar vid. I vissa områden utsågs allmänläkare till huvudhandledare under hela AT-tiden vilket uppfattades som mycket positivt.

ST-lönerna för blivande allmänläkare är i flera landstingsområden löneledande vilket bedöms vara en viktig förutsättning för att få en positiv utveckling i enlighet med nationella beslut om primärvårdens utveckling och bemanning. Idéer om hur vi kan få ut andra ST-läkare för tjänstgöring inom primärvården framfördes också. Speciellt invärtesmedicinen har en stor del av sina patientgrupper inom primärvården och randutbildning på vårdcentral skulle vara en viktig del i den utbildningen och öka förståelsen för arbetets villkor och innehåll utanför sjukhusen.

I rekryteringsdiskussionerna finns en annan lika viktig dimension och det är hur vi behåller de nu yrkesverksamma distriktsläkarna. Tidigare undersökningar har visat att en stor del av distriktsläkarna planerar för att kunna sluta arbeta före ålderspension eller i alla fall gå ner i tjänst. För att ta till vara den kompetens och erfarenhet som äldre kolleger har är uppgifter som handledning, mentorskap mm viktiga att diskutera. Detta skulle sannolikt också innebära att det upplevs mindre tungt att arbeta fram till ålderspensionen.

Från dessa samtal fördes frågan naturligt över på löneläget som skiljer sig åt inom landet. Distriktsläkarna har genomsnittligt fått ett bättre löneutfall senaste avtalsperioden än överläkarkollektivet men vi måste vara löneledande och dit är det en bit kvar ännu, på vissa håll större skillnader. Innehållet i det nyligen tecknade avtalet kommenterades och då särskilt den del som berör satsningen på kolleger med lång erfarenhet och som står för stor del av kontinuiteten på sin arbetsplats.

Den fjärde stora frågan är det lokala arbete med den nationella handlingsplanen. Här är det stora skillnader inom landet. Från vissa håll fanns indikationer på att extrapengarna inte kommer primärvårdsutvecklingen till del utan hamnar i landstingens "svarta hål". Inom vissa landsting förs en bra dialog mellan politiker och verksamhetens företrädare och facket.

I detta sammanhang visar det sig återigen att det är viktigt att ta initiativ och på allt sätt se till att vi får vara med i dessa diskussioner som ligger till grund för de politiska beslut som skall tas på landstingsnivå. Samverkan med lokala SFAM kan var ett sätt att bli fler personer som arbetar med frågan, men också en styrka att visa att vi står eniga inför denna satsning som måste lyckas.

Till årets fullmäktige samlades ca 35 fullmäktigedelegater, inbjudna gäster och DLFs styrelse. Ordförande Carl-Eric Thors hälsade alla välkomna med ett inledningsanförande där han särskilt lyfte fram den nationella handlingsplanen och underströk att detta är en satsning där det också för första gången finns avsatta ekonomiska medel. 70% av de ekonomiska resurserna skall gå till landstingens verksamheter, resten till den kommunala sjukvården. Landstingens anslag skall fördelas mellan primärvård, psykiatri och barn- och ungdomsvård. Handlingsplanen i sig garanterar inga pengar till primärvården varför det är av yttersta vikt att lokalt påverka utvecklingen.

Socialstyrelsen har tillsynsansvaret och skall följa upp landstingens satsningar.

Vidare berördes självklart den svåra vakanssituationen, stafettläkarsituationen (var god se artikel i Distriktsläkaren nr 3:2001) och en nyligen genomförd enkät bland medicine studerande. Ca 15 % i denna enkätundersökning vill bli allmänläkare och ca 30 % var inte klara över vilken specialitet de önskar välja. Därefter förklarades mötet öppnat.

Den mer formella delen på fullmäktige följde därefter. Till mötesordförande valdes Christina Fabian som med stor vana från ordförandeskap genomförde själva fullmäktige.

Inledningsvis lämnade Göran Fälthammar, Bohuslän, en redogörelse för diskussionerna dagen innan på ordförandekonferensen.

Två motioner hade inkommit. Den första handlade om möjlighet till aktuell lönestatistik vid nyanställning. Efter debatt om vad en sådan rapportering kan innehålla och vad den inte innehåller antog fullmäktige ett yrkande från Göran Fälthammar, Bohuslän, att aktuellt förhandlad lön skall göras tillgänglig via hemsidan. Ansvaret kommer då att ligga på respektive lokalavdelning att inkomma med dessa uppgifter. Styrelsen får i uppdrag att tekniskt tillskapa detta utrymme via nätet.

Motion två berörde arbetsmiljöfrågor ur ett flertal perspektiv. Benny Ståhlberg, DLFs representant i förbundets ArbetsLivsGrupp (ALG), redogjorde för styrelsens svar. Svaret innehöll bland annat en redogörelse för den handlingsplan för "Hållbart läkarliv" som är framtagen av ALG och som kommer att presenters på Läkarförbundets fullmäktige.

Vidare berördes de rapporter som finns angående medeldödsåldern inom läkarkåren och den uppföljning som planeras utifrån detta material. Kliniskt mentorskap är ett annat projekt som DLF deltar i och som förhoppningsvis utmynnar i en positiv utveckling för både mentorer och adepter. Formerna för behandlingsstöd till kollegor är under beredning. För att läsa motionerna och styrelsens svar, i sin helhet, hänvisas för övrigt till vår hemsida.

Debatt kring det nyligen tecknade avtalet förekom liksom utbildningens och forskningens roll inom allmänmedicin.

Styrelsen hade till fullmäktige föreslagit en stadgeändring avseende antalet styrelsemedlemmar. Styrelsen skall enligt de tidigare stadgarna bestå av nio personer. Av ekonomiska skäl bedömde styrelsen att antalet ledamöter skulle kunna minskas med en person med bibehållen möjlighet att genomföra styrelsearbetet. Det kommer dock att ställa större krav på valberedning med tanke på representativiteten.

Stadgeändringen beslutades utan någon diskussion.

Valen genomfördes efter gästföreläsning som kort refereras nedan.

Styrelseledamoten Maria Nilsson-Blix avgick ur styrelsen. För övrigt föreslog valberedningen omval på aktuella styrelseposter.

Valberedningens ordförande uppmanade lokalavdelningarna att i god tid inför nästa fullmäktige nominera kandidater till styrelsen.

Lars Fries, tidigare styrelseledamot och revisor under 19 år, invaldes till hedersledamot i föreningen.

Den formella delen av fullmäktige kunde med detta avslutas och föreningens ordförande framförde tack till fullmäktigedelegater, gäster, mötets ordförande och vår egen kanslist.

Gästföreläsningen hölls av Göran Sjönell, ensamutredare av det familjemedicinska institutet, (FAMI). Utredningen kommer att överlämnas till socialministern 30 maj.

Sammanfattningsvis från denna entusiastiska föreläsare kan nämnas att tilltron på allmänmedicinens utveckling och möjlighet att attrahera studenter och AT-läkare var odiskutabel.

Efter genomförda enkäter till medicine studerande och college menade han att tillståndet i svensk primärvård är väsentligt mycket bättre än den bild som framställs. Enkäter har också genomförts för att få svar på frågorna om vad studenterna värdesätter för sitt framtida läkarval. Här har allmänmedicinen förutsättningar att bli ett attraktivt alternativ.

Vilken typ av vård skall vi ha, efterfrågestyrd eller behovstyrd. Göran Sjönell menade att en behovstyrd vård är relativt sätt billig och har en bred bas av generalister och en efterfrågestyrd vård är dyr och bygger på individens valfrihet. Problemet är att Sverige avsätter medel som vid en behovstyrd vård men vill erbjuda befolkningen en efterfrågestyrd sjukvård.

FAMI skall stödja utvecklingen av intentionerna i den nationella handlingsplanen. FAMI skall också vara centrum för kunskap och kunskapsspridning, bl.a. genom att initiera fortbildning för all personal inom primärvården.

Hans slutsats löd: Läget är unikt positivt!
• Politisk bred majoritet
• Nya resurser (om inte landstingen använder pengarna rätt dras de tillbaka)
• Världens bästa jobb
• Karaktäristika som de unga doktorerna vill ha
• Bra förhållande till studenterna under utbildningen
• Bra ledarskap inom primärvården
• FAMI skall ha en bra hemsida, arbeta aktivt med positiva budskap om primärvården.
Slutmeningen på denna föreläsning var: " Sötebrödsdagarna stundar!"

Med detta långa referat från två viktiga dagar har avsikten varit att spegla flera olika infallsvinklar och förhoppningsvis också stimulera några av Er som läser detta att entusiasmeras för fackligt arbete. Det går att påverka utvecklingen och nu har vi en mycket viktig period framför oss. Ju fler vi är desto större är chansen att nå ut med vårt budskap till beslutsfattarna i respektive landsting.