| Pensionssystem i förändring Vi har fått ett nytt pensionssystem fr o m 1 januari 1999. Björn Klint på Läkarförbundet beskriver här de viktigaste förändringarna som gäller läkarkåren. Naturligtvis kan man inte beskriva alla detaljer utan detta är en allmän orientering om det nya pensionssystemet. Reformerad allmän pension Det nya pensionssystemet som infördes den 1 januari 1999 bygger på två huvudprinciper. Det ena är att pensionssystemet är avgiftsfinansierat och det andra att pensionerna anpassas till samhällsekonomin. De första utbetalningarna kommer att göras år 2001. Livsinkomsten, men även medellivslängden i riket vid individens pensionering, påverkar pensionen i det nya systemet. Pensionen grundar sig på individens inkomst under hela det aktiva förvärvslivet. Endast lönen upp till inkomstgränsen 7,5 basbelopp (279.000 kronor 1999) är pensionsgrundande för allmän pension. Större delen av pensionsavgiften på 18,5 %, närmare bestämt 16 %, överförs till ett fördelningssystem, d.v.s. att inbetalda avgifter används för att finansiera samma års pensioner. Individuell avsättning – premiereserv Med premiereservsystem menas att avsättning plus avkastning på uppsparat belopp blir den framtida pensionen. För den som är född 1954 eller senare avsätts 2,5 % av inkomsten årligen på ett individuellt premiereservkonto där den enskilde själv får välja i vilken fond pensionsmedlen skall sparas. En ny myndighet som skall administrera premiereserven – Premiepensionsmyndigheten (PPM) har inrättats och skall för varje pensionssparare hålla reda på utvecklingen av tillgodohavandet. Premiepensionen kan tas ut tidigast från 61 år och är flexibel. Man kan välja att ta ut 25, 50, 75 eller 100 % och det är möjligt att göra uppehåll i uttaget och ändra procentsatsen. Utbetalningen är livsvarig. Premiepensionsrätt skall kunna tjänas in också efter uttag av pension och utan övre åldersgräns. Premiepension skall beräknas lika för män och kvinnor. Äkta makar/registrerade partners födda 1938 eller senare får år för år frivilligt föra över premiepensionsrätt som har intjänats under äktenskapet/registreringstiden. Ytterligare information om PPM kan sökas på www.ppm.se. Efterlevandeskydd i premiepensionsförsäkringen bekostas av den försäkrade. Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år. Tidigare pensionering minskar livsinkomsten och därmed pensionsunderlaget. Den i kollektivavtalet stipulerade pensionsåldern (normalt 65 år) gäller dock om inte annat avtalas. Meningen är att alla medborgare skall få årliga besked om intjänad pension och en uppskattning av kommande pension. Vilka omfattas av de gamla reglerna? Alla som är födda 1937 och tidigare får pension enligt det gamla systemet, d.v.s. ATP och folkpension. Vilka omfattas av de nya reglerna? De som är födda 1938–1953 får pension från såväl det gamla som det nya systemet så att den som är född 1938 får 4/20 från det nya systemet och den som är född 1953 får 19/20. Denna åldersgrupp garanteras emellertid minst den ATP som intjänats t.o.m. den 31 december 1994. De som är födda 1954 och senare omfattas helt av det nya systemet. Ytterligare information kan hämtas på Internet: www.gov.se (Socialdepartementet) www.pension.nu (Riksförsäkringsverket) www.fk.se (Försäkringskassan)
Nytt kommunalt pensionsavtal – PFA 98 Parterna på den kommunala sektorn har träffat avtal benämnt Pensions- och Försäkringsavtal för anställda inom den kommunala sektorn – PFA 98, innehållande pensionsbestämmelser – PB. Med kommunala sektorn menas kommuner, landsting, kommunalförbund och församlingar. PA-KL gäller övergångsvis Vilka omfattas av Det gamla pensionsavtalet PA-KL fortsätter att gälla för främst den som är född 1937 eller tidigare och för den som redan uppbär någon form av pension enligt PA-KL. Den som före den 1 januari år 2000 avgår från sin anställning, t.ex. med förtida uttag eller sjukpension, får pensionen beräknad och utbetald som om PA-KL hade fortsatt att gälla och med de reduktionsregler som gällde i PA-KL vid förtida uttag. Värdesäkring av livränta (fribrev) i PA-KL En läkare som tidigare har varit anställd hos kommun eller landsting, som nyanställs hos kommun eller landsting efter den 1 januari 1998 men före år 2008 och fortlöpande blir kvar i kommunal anställning under minst tre år, får sin tidigare enligt PA-KL intjänade livränta värdesäkrad retroaktivt från det datum då den tidigare anställningen lämnades.
PFA/PB Vilka omfattas av PFA? PFA (Pensions- och FörsäkringsAvtal) och PB (PensionsBestämmelser) gäller för läkare anställda inom den kommunala sektorn födda 1938 och senare. Avtalet gäller retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1998 och innebär en övergång från ett förmånsbestämt bruttopensionssystem till ett avgiftsbestämt nettopensionssystem under och över inkomsttaket (7,5 x det förhöjda basbeloppet) och ett förmånsbestämt nettosystem över inkomsttaket. Med bruttosystem menas att i pensionsbeloppet innefattas förmåner från allmän försäkring m.m. och nettosystem innebär att beloppet utbetalas oberoende av andra förmåner. Liksom den nya allmänna pensionen, grundas den kommunala pensionen på livsinkomsten. I det kommunala avtalet görs dock individuella avsättningar först från 28 år. Minskar inkomsten så minskar pensionen och tvärtom. Vid sjukdom, olycksfall eller skada i arbetet, ledighet för vård av barn enligt föräldraledighetslagen och ledighet utan lön för fackligt uppdrag minskar dock inte pensionen. Pensionsgrundande lön beräknas per kalenderår i princip på samma sätt som enligt PA-KL, d.v.s. att den utgörs av månadslönen plus fasta lönetillägg, prestationslön av olika slag, uppehållslön (vissa skolläkare) jourersättning, ersättning för obekväm arbetstid, fyllnadslön, ersättning för särskild arbetstid, färdtidsersättning, uppdragstilllägg och semesterlön, lön under ledighet, tillägg vid förskjuten arbetstid samt förmåner enligt lokala bestämmelser. Arbetsgivare och enskild läkare kan komma överens om att även andra löneförmåner kan ingå i den pensionsgrundande lönen. Om anställningen har omreglerats p.g.a. sjukdom, olycksfall, arbetsskada, ledighet enligt föräldraledighetslagen eller ledighet utan lön för fackligt uppdrag, skall pensionsgrundande lön även beräknas för lönebortfallet. Arbetsgivaren kan besluta att pensionsgrundande lön skall beräknas även vid annan ledighet. Pensionsunderlaget för den förmånsbestämda delen räknas fram på så sätt att årspoängen fastställs för varje år i beräkningsperioden genom att den faktiska årslönen divideras med det förhöjda basbeloppet för respektive år (för kalenderåret 1998 används pensionsgrundande lön enligt PA-KL). Medelvärdet av de fem högsta årspoängen för de sju kalenderår som närmast föregår året före avgångsåret ger en årsmedelpoäng, som är pensionsunderlaget uttryckt i basbelopp. Förmånsbestämd del – kompletterande ålderspension över inkomsttaket För lönedelar överstigande inkomsttaket (279.000 kronor för 1999) får man en kompletterande ålderspension som är förmånsbestämd – den grundar sig på de inkomster som läkaren har haft under beräkningsperioden samt den pensionsgrundande tjänstetid som har intjänats fr.o.m. den 1 januari 1998. Den kompletterande ålderspensionen (förmånsbestämd del) är 62,5 % av pensionsunderlaget i intervallet 7,5–20 förhöjda basbelopp och i intervallet 20–30 förhöjda basbelopp är ålderspensionen 31,25 % av pensionsunderlaget. I princip samma teknik som i PA-KL används vid beräkningen. Ett avgiftsbestämt pensionssystem innebär att varje arbetsgivare får svara för kostnaden för pensionsutfästelsen. Ingen övervältring av kostnader till annan arbetsgivare sker längre, vilket var fallet med PA-KL:s konstruktion. Pensionsavgift avsätts från 28 år. Arbetsgivaren avsätter 2,4 % under inkomsttaket (7,5 x basbeloppet) för perioden den 1 januari 1998 till den 1 januari 2000 och 1,0 % på hela lönesumman, d.v.s. både över och under taket. Beloppet förvaltas av arbetsgivaren och värdesäkras i takt med statslåneräntan (f.n. c:a 5 %). När pensionen sedan betalas ut, värdesäkras den i takt med basbeloppet. Arbetsgivaren avsätter vidare 2,4 % under inkomsttaket fr.o.m. den 1 januari 2000 (förvaltas av arbetsgivaren) och 1,1 % av hela lönesumman som tidigast den 31 december 2000 får förvaltas i av individen vald placeringsform vilket innebär valfritt försäkringsbolag såsom traditionell pensionsförsäkring eller som fondförsäkring. Uppsparat belopp värdesäkras med avkastningen. Val av fondförvaltare Arbetstagaren skall senast den 31 december det år som avgiften avser välja i vilket försäkringbolag eller bank och i vilken form som pensionssparandet skall ske samt meddela uppgift om pensionssparkonto till arbetsgivaren. Gör man inte detta, placeras pengarna i KPA Pensionsförsäkringsaktiebolag för förvaltning. Eftersom alla lönedelar som i PA-KL var pensionsgrundande även är det i PFA, kommer läkare med högre inkomster tidigare i karriären att dra nytta av de avsättningar som då görs och som sedan förhoppningsvis har en god avkastning med ränta på ränta-effekt fram till pensionsåldern, beroende på hur och var de placeras och hur finansmarknaden utvecklas. Hemsidor: www.salusansvar.se (Salus-Ansvar) www.kpa.se (Kommunsektorns Pension AB, KPA) Vilken sammanlagd pensionsrätt tjänar en läkare in i det nya kommunala systemet vid kvarstående i tjänst intill pensionsåldern?
Flexibilitet Det nya avtalet, med övergång till ett avsättningsbestämt system, medför för individen en mer flexibel kompletterande avtalspension. Arbetsgivaren och den enskilde läkaren får träffa överenskommelse om att andra pensionsbestämmelser än PFA skall gälla helt eller delvis. T.ex. kan en läkare som flyttar över från den privata sektorn med en pensionsrätt enligt ITP-planen få fortsätta med ITP om arbetsgivaren så medger. Mer om ITP-planen kan läsas i Försäkringsbolaget SPP:s hemsida www.spp.se. Livslångt förtida uttag av hela pensionsbehållningen från 61 år, vilket är det vanligaste, reducerar pensionen livsvarigt. Förtida uttag minskar pensionen med 0,4 % per förtidsuttagen månad och uppskjutet uttag ökar pensionen med 0,4 % för varje månad. Observera att arbetstagare födda 1938 och 1939 efter ansökan får göra förtida uttag tidigast från månaden efter 60 år. Förtida uttag av den allmänna pensionen får dock göras först från 61 år. För arbetstagare födda 1940 och senare gäller åldersgränsen 61 år vilket även är gränsen för förtida uttag av allmän pension. Avgår man med förtida uttag, räknas ändå pensionsgrundande tjänstetid fram till 65 år. Pensionen kan tas ut senast vid 67 års ålder genom uppskjutet uttag. Avgångsskyldigheten vid 65 år finns dock kvar i AB. Pensionen ökar mer i PFA vid uppskjutet uttag jämfört med vad som är fallet i PA-KL. En läkare som kvarstår i tjänst under ett år efter 65 år ökar sin kompletterande kommunala pension med 4,8 %. En positiv effekt av den ökade flexibiliteten i det nya avtalet är också att högre inkomster tidigare i karriären genererar avsättningar som med ränta på ränta ger ett positivt utfall när tidpunkten för ålderspension kommer. Ytterligare en positiv effekt i det nya avtalet är att byte av arbetsgivare senare i karriären underlättas genom att det s.k. "sistahandsansvaret" för pensionen har slopats och därmed respektive arbetsgivare får stå för pensionskostnaden för den period som läkaren har varit anställd. I PA-KL stod den siste arbetsgivaren ansvaret för hela pensionen, vilket ibland var ett hinder för anställning av läkare i de högre åldrarna. Efterlevandepension Kretsen av vuxna som kan få efterlevandepension under 5 års tid efter dödsfallet är maka/make, sammanboende och registrerad partner. En nyhet i avtalet är att det endast är efterlevande efter en läkare som är anställd eller som uppbär särskild ålderspension som har rätt till efterlevandepension. Efterlevandepension efter pensionerad läkare har slopats i det nya avtalet. Efterskydd gäller i sex månader efter pensioneringen, vilket innebär att om en pensionerad arbetstagare avlider inom sex månader efter pensioneringen, efterlevandepension ändå utbetalas. Som kompensation för att efterlevandepensionen försvinner för den som är pensionerad, höjs den engångsavgift som inbetalas per den 31 december 1997 med 8 %, vilket har redovisats ovan. Observera att de läkare som redan pensionerats enligt PA-KL 85 eller det äldre pensionsavtalet PAK/L-PAK 78 inte berörs av ändringarna i PFA 98. För änkor födda 1929 eller tidigare gäller fortfarande de äldre generösare bestämmelserna, för änkor födda 1930–1944 gäller övergångsbestämmelser och änkor födda 1945 och senare har ett dåligt efterlevandeskydd. Genom PFA 98 får arbetstagarna större utrymme för individuella val. Vissa arbetstagare har inget behov av efterlevandeskydd och väljer istället högre ålderspension och tvärt om. Till efterlevande efter pensionerad arbetstagare, utbetalas det efterlevandeskydd som läkaren inom ramen för PFA kan ha valt i en individuell pensionsförsäkring, t.ex. hos Salus-Ansvar: Värdesäkring av pensionsbehållningen sker med statslåneräntan och basbeloppet. Den individuella delen har betalats in till försäkringsbolag och värdesäkras genom avkastningen på beloppet. Läkaren skall av arbetsgivaren fortlöpande informeras om sin pensionsbehållning och om övriga pensionsrättigheter. Läkarförbundets förhandlingsavdelning står till tjänst med råd och information allmänt om avtalet och i de fall som komplikationer uppstår. Arbetstagaren skall enligt arbetsgivarens anvisningar ansöka om pension och kan uppbära pension tidigast 3 månader efter det att arbetsgivaren har fått ansökan. Ansökan behövs inte om arbetstagaren avgår på arbetsgivarens begäran och pension skall börja utges från avgångstidpunkten. Ansökan behöver inte göras för den individuellt avsatta delen. Den som vistas eller är bosatt utrikes är skyldig att förete bevis som styrker att rätt till pension fortfarande föreligger. 1999-03-17 |