| Kan alternativ driftsform ge bättre vård Går det att driva primärvården i ett helt f d sjukvårdsdistrikt i alternativ driftsform, t ex privat, kooperativt eller som bolag, och samtidigt få bättre vård för patienterna och ökad trivsel för personalen? Distriktsläkarna i f d Orups sjukvårdsdistrikt tror på idén. 1998 slogs sjukvårdsdistrikten i Orup, Lund och Landskrona ihop. Orups sjukvårdsdistrikt i mellanskåne var välfungerande med korta beslutsvägar före sammanslagningen. Visserligen var invånarantalet 55 000 personer men eftersom Orup inte hade eget sjukhus utan enbart primärvård, psykiatri och ett specialisthus, var organisationen liten och lättöverskådlig. Så gott som alla kände alla. Antalet läkare var cirka 50 st. Det var med viss bävan vi 1998 gick ihop i det stora Lund–Landskrona–Orups sjukdistrikt med cirka 1 000 läkare totalt, och åtskilligt fler övrig personal. Visst blev det ett jättesjukvårdsdistrikt. Vi distriktsläkare i mellanskåne upplevde stort avstånd mellan beslutsfattare och fotfolk, och långsamt malande kvarnar. Visserligen kan det ta ett eller annat år för en så stor organisation att finna sina former, men när några distriktsläkare framkastade tankar på att vi skulle kunna driva primärvården i mellanskåne i egen regi, var vi många som spetsade öronen. Så gott som alla distriktsläkare i mellanskåne är medlemmar i SFAM, och via vår lokalförening startade diskussionerna hösten 1998. "Vad vill vi distriktsläkare i mellanskåne? Fortsätta i gamla hjulspår? Förändra så att vi får mer inflytande/trivsel, och hinna göra ett bra jobb? Få möjlighet till ett avtal som ger förbättrad vård för befolkningen i mellanskåne?" Mogens Hey, pensionerad distriktsläkare utsågs till utredningsman. Därefter vidtog livlig aktivitet: Intervjuer med våra distriktsläkare och övrig personal, kontakter med och studiebesök hos läkarmottagningar som bedriver primärvård i alternativa driftsformer, kontakter med olika vårdbolag, kontakter med våra kommuner och landstinget, åtskilliga distriktsläkarmöten där vi bl a diskuterade vilka övergripande krav vi ville ställa vid ett avtal med landstinget. Exempel på sådana krav är en distriktsläkare på 1 500 invånare, kapitering 80%, möjlighet till deltidsarbete och ingen större kapitalinsats. En förutsättning är också att det förblir en fullständig primärvård i mellanskåne med distriktsläkarmottagning, distriktssköterska, barnhälsovård, skolhälsovård, äldreboende-sjukvård, jourcentral, sjukgymnastik, arbetsterapi och ev. mödrahälsovård. Olika farhågor har också ventilerats, bl a: Vad händer om jag som distriktsläkare blir långtidssjuk? Vad händer om jag inte orkar arbeta lika "snabbt" som mina kollegor? Vad händer om jag inte kommer överens med mina kollegor om rimlig uppdelning av arbetsuppgifterna? Blir det mycket extraarbete med administration? Mycket, mycket återstår att lösa. Många distriktsläkare i mellanskåne är entusiastiska till idéerna, flera är klart intresserade och ett fåtal är negativa. I början av februari i år lämnade vi in en intresseanmälan till Skånelandstinget om att bedriva primärvård i egen regi. Anmälan skrevs under av 90% (25 st) av distriktsläkarna i mellanskåne. Vi har nu bildat en grupp bestående av representanter för distriktsläkare och övrig personal från primärvården i mellanskåne för att driva frågan vidare. Både kommunerna och vårt landsting är positiva till våra intentioner. Gertrud Ekelöw |