Den här gången hade man besök från våra nordiska grannländer, bl.a. Kjell Maartmann-Moe, ordförande i norska Alment Praktiserende Laegers Forening och Mikko Valkonen, ordförande i Kommunala Läkare i Finland.

Dessa båda organisationer motsvarar DLF i de båda grannländerna, och de hälsades naturligtvis extra välkomna av DLFs ordförande Benny Ståhlberg när han öppnade mötet.
Därefter fick Benny lämna ifrån sig klubban. Efter förrättat upprop och utdelande av röstkort till ombuden, valde mötet Per G Swartling till ordförande för detta fullmäktige.

Arbetet med Protos
Efter att Bengt Eliasson från Göteborg rapporterat från ordförandekonferensen, som ägt rum dagen innan (se separat artikel), var det dags att behandla styrelsens verksamhetsberättelse.
Benny redogjorde för vad som hänt under verksamhetsåret i arbetet med Protos. Han berättade bl.a. att man presenterat förslaget för den nye hälso- och sjukvårdsministern och konstaterade också att det nu är viktigt att få de andra grupperna som arbetar i primärvården att beskriva sin verksamhet.
Det fanns frågor från ombuden. Finns det något tak på listningen i Protos? Frågeställaren oroade sig för att det fanns kollegor som hade mellan 2500 och 3000 namn på sina listor och såg en fara i att politikerna noterade det.
Benny svarade med att man tror att 1500 är ett bra antal efter att ha tittat på våra grannländer. Man kan maximalt tänka sig ytterligare 200–300, om läkaren själv önskar så.
– Annars faller hela tanken, och vi ska bli tydligare på det, lovade han.

Vinster
Kjell Maartmann-Moe, APLF, begärde därefter ordet.
Han berättade att det norska systemet implementerades lättare när man i APLF lyckats övertyga tjänstemännen om vinsterna med systemet. Han pekade också på den fördelen att den nationella regleringen innebär att kommunernas ekonomi inte betyder något när man ska inrätta en ny läkartjänst.
I Norge är kapitationen 30% och besöksersättningen 70%, fortsatte Kjell och hans sammanfattning ”Bättre en sjuk på mottagningen än 10 friska på taket” vållade viss munterhet i lokalen.
Johan Berglund, ordförande i SFAM, ville sätta fokus på Protos betydelse för arbetsmiljön.
– 3000 kan man kanske hantera de akuta sjukvårdsinsatserna för – men med 1500 på listan klarar man allt annat. Visserligen innebär det kanske ett ökat ansvar, men det ger också en bättre arbetsmiljö. Där ligger vinsten för den enskilde läkaren!
Efter ytterligare frågor ansåg ordförande Per G Swartling att mötet fått en bra genomlysning av Protos.

Sjukskrivningsgruppen
DLFs sekreterare Sven-Axel Andersson rapporterade sedan från arbetsgruppen för sjukskrivningar.
Han berättade att de visserligen inte var klara ännu, men att man kommit fram till att läkaren var den som var mest lämpad att göra en bedömning av graden av arbetsoförmåga. Vidare redogjorde han för de tankar som finns på ett ”vinstdelningssystem”, d.v.s. att de besparingar man kan uppnå skulle delas mellan staten och landstingen.
– Men det stora problemet är naturligtvis hur man gör nästa gång kostnaderna ökar. Är man beredd att dela även då, frågade Sven-Axel.
När rapporten är klar kommer den att utmynna i bortåt ett 30-tal punkter och slutsatser. En fråga som Sven-Axel fick, var om denna rapport sedan kommer på remiss.
– Det vet vi inte ännu, svarade både Sven-Axel och Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson-Bågenholm.

Checklista för chefer på väg
Maria Dalemar, DLFs vice ordförande, tog därefter plats i talarstolen.
– Vi har sett – med bekymmer – att det finns många enheter inom vården där inte läkare är beredda att ta på sig chefskapet, sa Maria.
– Därför har styrelsen tagit fram ett underlag som visar på vad som är positivt när man tar på sig det ansvaret.
Maria fortsatte med att styrelsen håller på med att arbeta fram en checklista för dem som funderar på att åta sig ett chefsuppdrag, och att den sedan kommer att läggas ut på Internet.

Bakgrund till avtalet
Sven-Axel redogjorde för bakgrunden till det nya avtalet. Han avslöjade att arbetsgivaren inte ville diskutera arbetstidsfrågan, trots de EU-direktiv som kommit. Det i sin tur ledde till att det till slut blev omöjligt att diskutera beredskapsersättning.
Det var dessutom omöjligt att komma fram när det gällde gravida läkare och nattarbete. Resultatet blev endast att arbetsgivaren ska informera om problemet.
– Det var så långt vi kunde komma, summerade Sven-Axel.
Han redogjorde även för de lägstanivåer i lönepåslag man kommit överens om och påminde om att det alternativ som fanns var att man inte skulle få några garantier alls. Därför hade styrelsen ställt sig bakom förslaget till slut.

Stafettläkarenkät
Nästa punkt var arbetsmiljön.
Benny informerade om en skrivning om hot om våld som idag ligger på DLFs hemsida. Han redogjorde också för den medialt uppmärksammade stafettläkarenkät som DLF genomfört. Där ville man ta reda på hur många av DLFs medlemmar som arbetar som stafettläkare.
Resultatet av enkäten redovisas på annan plats i detta nummer av Distriktsläkaren.
På frågan varför man väljer att bli stafettläkare är arbetsmiljön och lönen en viktig faktor. Det handlar även om dåligt ledarskap m.m.
Benny påpekade att lönen för en stafettläkare till att börja med kan se lockande ut. Det gäller dock att tänka på att det är många kostnader som man själv får svara för – t.ex. pensionsavsättningar, kostnader för fortbildning, semesterersättning m.m.

Tidningen
Maria Dalemar informerade om tidningen. Motionen från förra fullmäktige om att ST-läkarna ska få den har fallit väl ut. Mellan 500 och 600 ST-läkare får idag Distriktsläkaren. Hon påminde också om att lokalföreningarna har en egen sida, men att det inte kommer in mycket material. Dessutom har man från och med i år infört platsannonser i tidningen.
Avslutningsvis kunde kassör Anders Nilsson lämna sin redogörelse, och glädjande nog ser föreningens ekonomi bra ut.
– Med det har vi gått igenom verksamhetsberättelsen, och kan lägga den till handlingarna, konstaterade Per G Swartling.
Revisorernas rapport var kort och koncis:
– Anders och de övriga har både koll och god ordning på alla papper ner till minsta kassakvitto, sa revisor Lennart Spång och tillstyrkte att fullmäktige gav styrelsen ansvarsfrihet.

Pensionärernas medlemsavgift
Två motioner hade lämnats in till fullmäktige. Bägge hade Magnus Eriksson som upphovsman.
Magnus inledde sin presentation med att citera Gösta Berlings saga. Den första motionen handlade om att man skulle låta pensionerade medlemmar som önskade kvarstå i föreningen betala en avgift för sitt medlemskap.
Hans ställningstagande bottnade i att han tyckte att det skulle vara en aktiv handling att vara med. Hur stor denna avgift var tyckte han inte spelade någon roll.
Maria Dalemar redogjorde för styrelsens svar. Eftersom inte föreningen hade några kostnader för de pensionerade medlemmarna, tyckte man det var fel att ta ut någon avgift från dem.
Benny Ståhlberg påpekade att den pensionerade medlemmen ändå gjort ett aktivt val – genom att betala sin medlemsavgift till Läkarförbundet. När man väl gjort det, följer som ett obligatorium att man är medlem i en yrkesläkarförening. DLF är en sådan, och där har styrelsen valt att inte ta ut någon avgift.
Efter detta klargörande om att det ligger en aktiv handling – att vara med i Läkarförbundet – till grund för att man är medlem i DLF, drog Magnus tillbaka sin motion.
Fullmäktige antog därefter styrelsens svar på motionen.

Framtidens fackliga arbete
Nästa motion efterlyste en analys av hur det moderna fackliga arbetet skall bedrivas i framtiden. Magnus föreslog att en arbetsgrupp skulle tillsättas. Dess uppdrag skulle vara att fundera över dessa frågor.
Sven-Axel redogjorde för styrelsens svar. Istället för en arbetsgrupp föreslog styrelsen att man skulle ta reda på medlemmarnas synpunkter i ett antal konkreta frågor. Rent tekniskt skall man hantera det i form av ett gruppmail till alla medlemmar där man har uppgift om e-postadress. Därefter sammanställer man svaren och redovisar det hela på det fackliga seminariet under hösten. Där avsätter man också tid för diskussion kring dessa frågor.
Magnus andra motion vållade debatt. Här är några av de inlägg som följde:
– Det här bör vara en punkt på styrelsens agenda ständigt.
– Protos kan vara för stort att engagera sig i. Gräv där du står och prioritera de lokala frågorna!
– Problemet kan lika gärna vara att det finns för mycket information. Man orkar inte. Det är faktiskt styrelsen som har fått medlemmarnas mandat att jobba med frågorna!
– Omvärlden har förändrats. Det innebär nya anställningsformer och många privata. Vi kanske måste vidga arbetet från de traditionellt fackliga frågorna – till avtalskonsultation för att ta ett exempel – om vi vill ha kvar våra medlemmar i föreningen.
– Arbetsmiljön är den viktigaste frågan för framtiden, och den borgar för fortsatt fackligt engagemang.
Magnus förklarade efter alla inlägg att han var nöjd med styrelsens svar, och fullmäktige biföll motionen.

Val av styrelse
Valberedningens förslag till styrelse hade i år inte inkommit i stadgeenlig tid.
Detta kunde Per G Swartling konstatera, och Moa Vlastós från valberedningen beklagade denna försening.
Därför fick man på fullmäktige göra en omröstning huruvida man skulle kunna ta upp förslaget till behandling eller ej. Resultatet visade att man kunde gå vidare med valen utifrån valberedningens förslag.
Valen förrättades och valberedningens förslag antogs.
Det innebär att Per Nordlund och Eva Fägerskjöld lämnade styrelsen och ersattes med Christer Olofsson från Blekinge och Ann-Christine Sjöblom från Stockholm. (Dessa presenteras på annan plats i tidningen.)
Moa Vlastós lämnade valberedningen efter fullgjord valperiod. Ny sammankallande blev Daga Byfors. Per Nordlund valdes in som ny ledamot i valberedningen.

Frågvis minister
Ursprungligen var det tänkt att Vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson skulle invigningstala på mötet. En omkastning av statsrådets planer i sista stund ledde till att hon var tvungen att ändra på själva tidpunkten.
Hon kom under eftermiddagen istället. I sitt anförande påminde hon om att den medicinska utvecklingen är stadd i stor förändring, men att organisationen för sjukvården inte har samma kraft för förändring.
– Kan man bygga in drivkrafter på något annat sätt? Det är en intressant fråga, sa ministern.
Protos innehåller flera viktiga och bra delar, fortsatte Ylva Johansson.
– Jag får ofta frågan om jag ska införa Protos. Svaret blir då nej! Det kan jag inte göra, eftersom jag inte är huvudman för sjukvården. Men om en huvudman – alltså landsting – vill testa, ska jag gärna ställa upp och hjälpa till!
– Vi är bäst i världen på att behandla de olika diagnoserna som gamla fru Johansson har, hävdade ministern vidare.
– Men vi är inte bäst i världen på att behandla fru Johansson.
– Håller vi på att få två olika delar av primärvård – en generalistdel och en med andra specialister inom närsjukvårdskonceptet? Jag vill veta hur ni ser på detta.
Dessutom undrade Ylva hur vi i framtiden ska göra med alla dem som är friska – för det mesta.
– De som får mycket, eller ganska mycket, vård idag är mycket nöjda. De som inte har fått vård de senaste två åren är de som är mest missnöjda. Hur gör vi med det?

Tvivlar på nationell reglering
Ministern berättade vidare att IT var en de viktigaste frågorna just nu. Det handlar om systemenhetlighet och att få med alla. Först då kommer vinsterna, ansåg hon och sade att hon räknar med att lägga ett förslag till hösten.
– Ni utför också ett mycket bra förebyggande arbete idag – det handlar om förtroendet för ”min doktor”. Hur vidareutvecklar vi det? Det handlar även om hur vi ska dra gränserna för primärvården.
Regeringen beslöt nyligen att se över Lagen om offentlig upphandling (LOU) och hur den står i förhållande till Hälso- och sjukvårdslagen, avslöjade ministern.
– Här finns en konflikt, och en utredning går igång nu.
Därefter var det ministern själv som fick ett antal frågor från de församlade. Hon avslutade sedan med att uttrycka sitt tvivel över en nationell reglering.
– Misstroendet mot landstingen som sjukvårdshuvudman är fel angreppsvinkel, ansåg Ylva och hänvisade till sitt inledande konstaterande att sjukvården är en trög organisation att förändra.
Mötet avslutades därefter av Per G Swartling som tackade samtliga för en fin och engagerande diskussion.

Per Lundblad