Nytt från styrelsen

Nationellt familjeläkarsystem
Protos-gruppens medlemmar har varit mycket aktiva under årets första månader.
I slutet av mars träffade gruppen representanter för moderaterna. Särskilt diskuterades vid detta möte problem och möjligheter med listning av befolkningen, etableringsmodeller och ersättningssystem. Vidare fördes en dialog om hur man kan göra den allmänmedicinska specialiteten mer attraktiv genom bland annat en förbättrad arbetsmiljö och hur öppenvård och slutenvård kan närma sig varandra.
Gruppen framförde att Protos’ förslag till Nationellt familjeläkarsystem kommer att lösa dessa problem.
Mötet var mycket positivt.
Samarbetet med SACO Vård fortsätter. De olika yrkeskategorierna inom SACO Vård planerar att på samma sätt som läkarna gjort i Protos’ förslag beskriva sina respektive uppgifter och sina resursbehov i primärvården. Deras beskrivningar och beräkningar kommer att ligga parallellt med Nationellt familje­läkarsystem. Därmed utarbetas en stabil plattform för ett samarbete mellan yrkeskategorierna utifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård.
I början av april träffade DLF tjänstemän på Läkarförbundet angående samarbetet med SACO Vård. Ambitionen är att tankar om en strategi för detta arbete skall finnas i god tid före sommaren.
Vidare har Protos-gruppen träffat Sjukhusläkarföreningen varvid bland annat närsjukvårdsbegreppet diskuterats. Stämningen vid mötet var god.
Informationsutbyte om Nationellt familjeläkarsystem har även skett vid ett möte med Vårdförbundets presidium i mars.
Protos-gruppen hade ett sammanträde en vecka före årets fullmäktige för planering av det fortsatta arbetet. Bland annat diskuterades vilka landsting som i dagsläget är mest intressanta för en försöksverksamhet. En sådan försöksverksamhet kan ske i samarbete med SACO Vård.
Kortversionen av förslaget till Nationellt familjeläkarsystem, riktat till politiker har omarbetats och förbättrats. Den kan läsas på hemsidan www.protos.se
En ny ekonomisk beräkning av vad Protos kostar har gjorts utifrån 2004 års utfall. Den visar att de tidigare beräkningarna håller måttet.
Vid lokala möten i Malmö och Södra Älvsborg har information och diskussion om Protos också varit på agendan.
Det övergripande målet för Protos-gruppens arbete är att en försöksverksamhet kommer igång så snart som möjligt.

Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program
Läkarförbundet planerar en uppdatering av sitt sjukvårdspolitiska program. En implementeringsstrategi läggs upp. Balansen primärvård – närvård – sjukhusvård penetreras. Beställar-/utförarmodeller avses diskuteras ytterligare liksom finansieringssystem.
Förslaget till Nationellt familjeläkarsystem är en hörnsten i programmet och en komplettering i programskriften angående samarbetet med SACO Vård kommer att ske.

Arbetsmiljö
Läkarförbundet utökar sina insatser för en förbättrad arbetsmiljö för läkarna. Registret över skyddsombud utvecklas alltmer och kunskap sprids om förbundets nätverk för sina skyddsombud. Förbundet kommer också att försöka påverka Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser inom hälso- och sjukvården och utredningen om arbetsmiljölagen. I dagsläget varierar Arbetsmiljöinspektionernas insatser markant trots likartade situationer där otillfredsställande arbetsmiljö påtalas.
Vidare medverkar Läkarförbundet i Arbetsmiljöupplysningen på Internet. Arbetsmiljöupplysningen är en ny portal med en stor kunskapsbank om arbetsliv och hälsa. Den är dessutom inte bara en kunskapsbank utan den enskilde arbetstagaren har möjlighet att utbyta erfarenheter beträffande arbetsmiljöfrågor med kolleger genom olika nätverk.
I den stafettläkarenkät som DLF nyligen genomfört och som redovisas på annan plats i tidningen finns denna gång åter – liksom förra gången enkäten gjordes – en svidande kritik mot läkarnas arbetsmiljö på alltför många enheter.
Vid DLFs fullmäktige i mitten av april redogjorde den norska läkarföreningens ordförande för hur tillfredsställelsen med arbetsmiljön ökat avsevärt hos de norska fastlegene. Distriktsläkarna i allmänmedicin har där nu en genomsnittslista på 1100–1200 invånare per läkare. I Sverige ligger siffran på i regel 1 specialist i allmänmedicin per betydligt över 2000 invånare och i vissa områden, som exempelvis Göteborg är den 1/4000.
I sammanhanget kan nämnas att från Norge redovisades vid fullmäktigemötet även en nedgång i sjukskrivningarna med 25% på relativt kort tid, sedan ansvaret i samband med sjukskrivningar skärpts i betydande grad för arbetstagare och arbetsgivare. Läkaren står för den medicinska rådgivningen.
Sjukskrivningsproblematiken är en av de svenska distriktsläkarnas stora arbetsmiljöfrågor.

Utbildningsfrågor
Provinsialläkarfondens kurser granskas nu av IPULS (Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige). Från och med höstterminen kommer inte utskick av kurserna att ske per post utan ansökan får göras via IPULS’ hemsida.
Ett positivt inslag i avtalet 2005–2007 är en ny skrivning om att forskningsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling skall beaktas i lönebildningsprocessen. På många håll har det varit svårt att få gehör för en sådan syn på värdet av allmänmedicinsk forskning ute i verksamheten.
Vid årets ordförandekonferens i april redovisades från många lokalavdelningar en mycket glädjande ökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin. Uppemot 600 ST-läkare har också lämnat namn- och adressuppgifter så att de kan få tidningen Distriktsläkaren kostnadsfritt.

Ordförandekonferensen och fullmäktigemötet
Årets ordförandekonferens – den 6:e i ordningen - samt fullmäktigemötet hölls i Stockholm den 14–15 april och var välbesökta. De redovisas på annan plats i tidningen liksom utfallet i avtalet.

Kerstin Ermebrant