| Nytt från styrelsen
Nationellt familjeläkarsystem
Protos-gruppens medlemmar har varit mycket aktiva under årets första
månader.
I slutet av mars träffade gruppen representanter för moderaterna.
Särskilt diskuterades vid detta möte problem och möjligheter med
listning av befolkningen, etableringsmodeller och ersättningssystem.
Vidare fördes en dialog om hur man kan göra den allmänmedicinska
specialiteten mer attraktiv genom bland annat en förbättrad arbetsmiljö
och hur öppenvård och slutenvård kan närma sig varandra.
Gruppen framförde att Protos’ förslag till Nationellt familjeläkarsystem
kommer att lösa dessa problem.
Mötet var mycket positivt.
Samarbetet med SACO Vård fortsätter. De olika yrkeskategorierna inom
SACO Vård planerar att på samma sätt som läkarna gjort i Protos’ förslag
beskriva sina respektive uppgifter och sina resursbehov i primärvården.
Deras beskrivningar och beräkningar kommer att ligga parallellt med
Nationellt familjeläkarsystem. Därmed utarbetas en stabil plattform för
ett samarbete mellan yrkeskategorierna utifrån befolkningens behov av
hälso- och sjukvård.
I början av april träffade DLF tjänstemän på Läkarförbundet angående
samarbetet med SACO Vård. Ambitionen är att tankar om en strategi för
detta arbete skall finnas i god tid före sommaren.
Vidare har Protos-gruppen träffat Sjukhusläkarföreningen varvid bland
annat närsjukvårdsbegreppet diskuterats. Stämningen vid mötet var god.
Informationsutbyte om Nationellt familjeläkarsystem har även skett vid
ett möte med Vårdförbundets presidium i mars.
Protos-gruppen hade ett sammanträde en vecka före årets fullmäktige för
planering av det fortsatta arbetet. Bland annat diskuterades vilka
landsting som i dagsläget är mest intressanta för en försöksverksamhet.
En sådan försöksverksamhet kan ske i samarbete med SACO Vård.
Kortversionen av förslaget till Nationellt familjeläkarsystem, riktat
till politiker har omarbetats och förbättrats. Den kan läsas på hemsidan
www.protos.se
En ny ekonomisk beräkning av vad Protos kostar har gjorts utifrån 2004
års utfall. Den visar att de tidigare beräkningarna håller måttet.
Vid lokala möten i Malmö och Södra Älvsborg har information och
diskussion om Protos också varit på agendan.
Det övergripande målet för Protos-gruppens arbete är att en
försöksverksamhet kommer igång så snart som möjligt.
Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program
Läkarförbundet planerar en uppdatering av sitt sjukvårdspolitiska
program. En implementeringsstrategi läggs upp. Balansen primärvård –
närvård – sjukhusvård penetreras. Beställar-/utförarmodeller avses
diskuteras ytterligare liksom finansieringssystem.
Förslaget till Nationellt familjeläkarsystem är en hörnsten i programmet
och en komplettering i programskriften angående samarbetet med SACO Vård
kommer att ske.
Arbetsmiljö
Läkarförbundet utökar sina insatser för en förbättrad arbetsmiljö för
läkarna. Registret över skyddsombud utvecklas alltmer och kunskap sprids
om förbundets nätverk för sina skyddsombud. Förbundet kommer också att
försöka påverka Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser inom hälso- och
sjukvården och utredningen om arbetsmiljölagen. I dagsläget varierar
Arbetsmiljöinspektionernas insatser markant trots likartade situationer
där otillfredsställande arbetsmiljö påtalas.
Vidare medverkar Läkarförbundet i Arbetsmiljöupplysningen på Internet.
Arbetsmiljöupplysningen är en ny portal med en stor kunskapsbank om
arbetsliv och hälsa. Den är dessutom inte bara en kunskapsbank utan den
enskilde arbetstagaren har möjlighet att utbyta erfarenheter beträffande
arbetsmiljöfrågor med kolleger genom olika nätverk.
I den stafettläkarenkät som DLF nyligen genomfört och som redovisas på
annan plats i tidningen finns denna gång åter – liksom förra gången
enkäten gjordes – en svidande kritik mot läkarnas arbetsmiljö på alltför
många enheter.
Vid DLFs fullmäktige i mitten av april redogjorde den norska
läkarföreningens ordförande för hur tillfredsställelsen med arbetsmiljön
ökat avsevärt hos de norska fastlegene. Distriktsläkarna i allmänmedicin
har där nu en genomsnittslista på 1100–1200 invånare per läkare. I
Sverige ligger siffran på i regel 1 specialist i allmänmedicin per
betydligt över 2000 invånare och i vissa områden, som exempelvis
Göteborg är den 1/4000.
I sammanhanget kan nämnas att från Norge redovisades vid
fullmäktigemötet även en nedgång i sjukskrivningarna med 25% på relativt
kort tid, sedan ansvaret i samband med sjukskrivningar skärpts i
betydande grad för arbetstagare och arbetsgivare. Läkaren står för den
medicinska rådgivningen.
Sjukskrivningsproblematiken är en av de svenska distriktsläkarnas stora
arbetsmiljöfrågor.
Utbildningsfrågor
Provinsialläkarfondens kurser granskas nu av IPULS (Institutet för
Professionell Utveckling av Läkare i Sverige). Från och med höstterminen
kommer inte utskick av kurserna att ske per post utan ansökan får göras
via IPULS’ hemsida.
Ett positivt inslag i avtalet 2005–2007 är en ny skrivning om att
forskningsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling skall beaktas
i lönebildningsprocessen. På många håll har det varit svårt att få gehör
för en sådan syn på värdet av allmänmedicinsk forskning ute i
verksamheten.
Vid årets ordförandekonferens i april redovisades från många
lokalavdelningar en mycket glädjande ökning av antalet ST-läkare i
allmänmedicin. Uppemot 600 ST-läkare har också lämnat namn- och
adressuppgifter så att de kan få tidningen Distriktsläkaren
kostnadsfritt.
Ordförandekonferensen och fullmäktigemötet
Årets ordförandekonferens – den 6:e i ordningen - samt fullmäktigemötet
hölls i Stockholm den 14–15 april och var välbesökta. De redovisas på
annan plats i tidningen liksom utfallet i avtalet.
Kerstin Ermebrant |