Vid DLFs fullmäktigemöte 23 april behandlades och antogs en motion angående våld och hot i arbetsmiljön. Styrelsen kommer genom olika kanaler att verka för en skärpt medvetenhet om gällande regelverk om säkerhet i arbetslivet och att ett ökat antal läkare är skyddsombud. I anslutning till styrelsens svar på motionen presenterades ett exempel på hur säkerhetsrutiner avseende risker för hot och våld i arbetet kan utformas. Exemplet presenteras nedan och för den som är intresserad kan dokumentet hämtas som Word-fil på DLFs hemsida.

samband med arbete inom hälso- och sjukvård finns det risker att personal utsätts för hot och mera sällsynt direkt våld i någon form. För den enskilde arbetstagaren kan olika former av direkt hot eller insinuationer om hot innebära en påtaglig negativ stressfaktor. Om någon utsatts för våld i någon form behöver denne stöd och hjälp efteråt, både rent praktiskt och att det ges tillfälle att bearbeta vad som hänt och vad som kan göras för att förhindra att det upprepas.

Dessa riktlinjer är avsedda att vara ett stöd i att hantera denna komplexa problematik.

Vissa situationer och kontakter med patienter innebär ökad risk för hot och våld. Det är viktigt att personal är uppmärksam på detta och vidtar de förebyggande åtgärder som är möjliga och därmed minskar risken för att utsättas för hot och våld. Konkreta exempel på sådana situationer är:

• Hembesök och vårdintygsbedömning vid misstanke om svår psykisk sjukdom, speciellt om patienten inte sedan tidigare är känd.

• Kontakter med missbrukare.

Nedanstående rutiner och riktlinjer är till vissa delar konkreta och i andra avseende mera övergripande och generella. Personalansvarig vid varje enhet skall komplettera dessa riktlinjer om det behövs precisering och/eller förtydligande med beaktande av lokala förhållanden.

Vid hot eller våld på mottagning eller annan arbetsplats, där du inte är ensam, kalla på hjälp från arbetskamrater och om det bedöms nödvändigt ring 112 och begär polisen.

Om du arbetar ensam och känner dig hotad, ring 112 och begär polisen i tid. Avvakta inte för länge.

Utifrån lokala förhållanden och behov skall man ta ställning till om det finns behov av separat överfallslarm. Innan sådan investering görs skall ansvarig på enheten samråda med försörjningschef, polis och räddningstjänst angående typ av larm och vem som tar emot eventuellt larm från personalen.

4.

Om personal utsätts för hot om våld i anslutning till stöld av pengar eller materiel låt den personliga säkerheten gå före materiella hänsyn.

I samband med jourarbete, speciellt om detta sker som ensamarbete, skall arbetsgivaren i samråd med berörda arbetstagare ta ställning till om det behövs särskilda säkerhetsarrangemang som larm, närvarande vaktpersonal etc. Detaljer i detta avseende måste utformas utifrån lokala förhållanden och behov.

Vid vårdintygsbedömningar, där man bedömer att situationen kan innebära risker, begär att polisen biträder dig i samband med besöket ( 47§ lag om psykiatrisk tvångsvård 1991:1128). Alternativt att man ordnar så att man kan vara minst två personal vid hembesöket och att bedömningen är att tillräcklig säkerhet kan uppnås på så sätt. Lagen medger också att patienten, efter läkarens begäran, förs till sjukvårdsenhet för undersökning/bedömning. Hur man praktiskt hanterar situationen måste bedömas från fall till fall.

Vid hembesök där det finns missbruk med i bilden eller annat som gör att man som arbetstagare känner tvivel kring sin egen säkerhet.

Undvik i första hand hembesök. Erbjud i stället undersökning och bedömning på arbetsplatsen. Om det senare inte är möjligt och man bedömer att en snart medicinsk bedömning är nödvändig, se till att inte åka ensam och ta med mobiltelefon.

Vid konsultationer med ökad risk för hot och våld se till att du placerar dig strategiskt, oberoende av om besöket sker på mottagning eller i hemmet. Placera dig alltid närmast dörren eller utgången. Gör annan personal medveten om situationen och att de skall uppmärksamma om något avvikande händer.

I vissa situationer kan det också vara lämpligt att dörren till undersökningsrummet lämnas öppen. Naturligtvis måste detta ske med beaktande av gällande sekretessregler.

Om du befinner dig ensam på arbetsplatsen, t.ex. under jourtjänstgöring, se till att dörrar till väntrum, entré etc. är låsta.

Alla händelser där anställd upplevt hot och våld skall anmälas till arbetsgivaren som en tillbudsanmälan. Blanketter för detta finns (här anges plats). Tillbudsanmälan görs till avdelningsföreståndare/motsvarande som även ansvarar för att tillbudet/olyckshändelsen typas enligt den mall som finns. Kopia på tillbudsanmälan skickas till (här anges person/funktion), som för statistik över inträffade händelser. Detta underlättar möjligheterna att få fram årliga sammanställningar.

Anmälan om arbetsskada skall göras till Försäkringskassan, via arbetsgivaren, om skadan har medfört eller kan antas medföra rätt till ersättning från den allmänna försäkringen eller sjuklön (8 kap 1–2 §§ lag om arbetsskadeförsäkring 1976:380 och 8–10 §§ förordning om arbetsskadeförsäkring 1977:284). Vid anmälan skall samråd ske med skyddsombud.

Anmälan om arbetsskada görs till (här anges person/funktion).

Olycksfall eller annan skadlig inverkan som föranlett dödsfall eller svårare kroppsskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare skall av arbetsgivaren utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket (2§ arbetsmiljöförordningen 1977:1166).

Anmälan till polisen skall alltid övervägas.

Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaken till det inträffade. 3 kap 2a§ Arbetsmiljölagen 1977:1160, 9§ föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och 10§ föreskrift om hot och våld (AFS 1993:2).

I varje enskilt fall görs bedömning om anhöriga skall kontaktas.

Personalen inom primärvården i varje kommun skall vartannat år sammanträffa med polisen för att gå igenom de händelser som inträffat senaste åren, överenskomma om lokal tillämpning av dessa föreskrifter, öka kännedomen om respektive organisation och öka kunskapen hos personalen om vad som kan göras i förebyggande syfte. Personalansvarig på respektive enhet har ansvaret för att ordna detta.

Varje enhet skall årligen, i januari månad, sammanställa de tillbudsanmälningar som kommit in under föregående år och redovisa hur ofta tillbud förekommer, vilka yrkeskategorier det gäller, i vilka typer av situationer tillbuden inträffat (hembesök, mottagning, ensamarbete etc.) och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra liknande incidenter i framtiden.

Rapporten skall delges arbetstagare, verksamhetschef och skyddskommitté.

Arbetstagare som varit utsatt för någon form av hot eller våld skall erbjudas samtal med sin närmaste chef i så snar anslutning till det inträffade som möjligt. Om det finns önskemål och behov av kontakt med Företagshälsovård eller annan utomstående kompetens skall detta snarast ombesörjas genom arbetsgivarens försorg.

Om det utifrån inträffad händelse finns behov av utbildning och information för att förebygga liknande händelser skall arbetsgivaren ordna så att detta genomförs.

Arbetstagare som varit utsatt för våld och hot som medför att han/hon inte kan klara sina arbetsuppgifter skall erhålla avlastning och möjligheter att reducera arbetsinsatsen under en kort tid eller om så bedöms nödvändigt helt befrias från arbete. I det senare fallet har arbetstagaren rätt att avstå från arbete under kortare tid, högst 5 arbetsdagar, utan löneavdrag. Om det finns behov av längre frånvaro från arbetet får arbetstagaren kontakta läkare angående behov av sjukskrivning. Denna punkt kan komma att ändras om landstinget centralt beslutar om andra rutiner.

Nyanställda, vikarier och studerande skall få introduktion om gällande rutiner i samband med påbörjande av anställning/praktik.

XX
Primärvårdschef
Styrelsen