|
Ragnar
Kristensson
Ragnar informerade om det pågående arbetet på DLFs ordförandekonferens i april, och i samband med det fick även Distriktsläkaren en pratstund med honom. En påtaglig del av det uppdrag han har, är att stödja enskilda läkare i bevärliga arbetssituationer. En annan del är att han är engagerad i Läkarförbundets centrala, operativa grupp som arbetar med frågor kring läkarnas arbetsvillkor – ALG (Arbetslivsgruppen). Det är Ragnar Kristenssons, jurist på Läkarförbundet, egen beskrivning på vad som är hans viktigaste arbetsuppgifter. Ragnar har bred erfarenhet av att jobba just med frågor som gäller arbetsmiljön. Ursprungligen är han juristutbildad, och tingsmeriterad i Norrköping. Därefter följde 15 år på f.d. Yrkesinspektionen, nuvarande Arbetsmiljöverket. – Vi hade väldigt få ärenden som rörde läkare på den tiden, minns han. – De var nästan osynliga då. Men övrig vårdpersonal var betydligt mer synlig – de var helt enkelt mer kunniga om de lagar och regler som reglerar arbetsmiljön. Vi undrar om han med det menar att läkare traditionellt helt enkelt har varit okunniga i dessa frågor. – Absolut, svarar Ragnar med övertygelse i rösten. Kunskap krävs Men Ragnar anser att man nu märker att en förändring är på gång. – Läkarna har fått en väldigt hög arbetsbelastning, smärtgränsen är nådd, slår han fast. – Fast kunskap om arbetsmiljö och vilka trådar man ska dra i är nästan ett yrke i sig. Jag har jobbat med det i 20 år, och det är mycket jag inte behärskar. Det kan nog upplevas som ganska snårigt. Det är här som ALG kommer in. Det är ett av de positiva grepp som Läkarförbundet tagit för att hantera problem med arbetsmiljön. I ALG har man sett ett starkt behov av att påverka och driva arbetsmiljöfrågor för just läkare. – Visserligen är det mycket som är generellt, alltså inte läkartypiskt. Men samtidigt måste vi ta hänsyn till att läkare ofta är individualister – starka personer som är vana vid att själva agera på sådant de ställs inför, hävdar Ragnar. – Däremot är de kanske inte i lika hög grad fackligt engagerade, som t.ex. Kommunals medlemmar. Det är här verktygen jag talar om kommer in. De är ett sätt att få in läkarna på banan. Hemsida "Genom olika aktiviteter stödjer, utvecklar och samordnar ALG det omfattande arbete som bedrivs inom hela Läkarförbundet med att förbättra läkarnas arbetsmiljöförhållanden. ALG utvecklar också kontakter inom området med t.ex. Riksdag och regering, Landstingsförbundet, den arbetslivsrelaterade forskningen, Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet samt företagshälsovården för att få till stånd en positiv utveckling av läkarnas arbetssituation." Ovanstående är hämtat från den allmänna information om ALG som man kan läsa på Läkarförbundets hemsida. Ragnar hänvisar flera gånger under vårt samtal till den. – Här finns flera bra konkreta exempel på hur man har tagit tag i arbetsmiljöfrågor på ett bra sätt. Där finns också aktuell lagstiftning som är bra att känna till för läkarna. – Dessutom kan man hitta exempel på hur man på olika sätt lokalt jobbar med förebyggande åtgärder – ett sådant exempel är förebyggande åtgärder mot att bli anmäld, fortsätter Ragnar. Hemsidan når man på adressen www.lakarforbundet.se När man kommit dit klickar man på rubriken Arbetsliv i menyn som löper vågrätt i startsidans överkant. Den sida man då kommer till innehåller en mängd olika underrubriker, som man kan klicka på i en meny som löper lodrätt i sidans vänsterkant. Till höger finns flera olika skrifter att ladda hem i s.k. pdf-format och länkar till andra sidor på Internet som t.ex. Arbetsmiljöverket. – Vi lägger också ut ett nyhetsbrev från ALG med fokus på någon eller några aktuella frågor. Man hittar både det senaste, och kan även söka bakåt efter de tidigare via den här sidan, berättar Ragnar och visar på sin egen dator på skrivbordet. Möjlighet till kontakt En av ledamöterna i ALG är Benny Ståhlberg, DLFs ordförande. – Vi har ett nystartat nätverk för våra skyddsombud. Via vår hemsida kan de ta kontakt med ledamöterna i ALG. De kan också ställa konkreta frågor – gärna till mig, säger Ragnar och fortsätter: – Ingen fråga är för liten – tvärtom! Alla är välkomna att ta kontakt, ofta kan man behöva ett bollplank, t.ex. Skyddsombuden är nyckelpersoner i arbetet med arbetsmiljön. Ragnar visar upp en skrift med namnet Vägledning för Skyddsombud som Läkarförbundet gett ut. Även den går att hämta hem i pdf-format via hemsidan (klicka först på Skyddsombud i vänstermenyn) och skriften är ett bra verktyg, enligt Ragnar. – Den ger konkreta tips till skyddsombud. Den innehåller kortfattad information om hur själva "spelplanen" ser ut. Den svarar på frågor som t.ex.: Vem har ansvar för vad? Hur gör man när man vänder man sig till Arbetsmiljöverket? Ragnar tycker att det fortfarande – rent generellt – verkar "kännas lite vilset" när det gäller läkarnas engagemang för att utse skyddsombud på sina arbetsplatser. – Men det finns också lysande undantag. Jag blev väldigt glad när jag fick höra talas om vad som hänt i Skåne, att läkarna är aktiva och vill påverka sina arbetsförhållanden. Ragnar hänvisar till en artikel i DL nr 2/2004, och anser att den artikel som beskriver händelseutvecklingen i Malmö – av Per Nordlund – är ett mycket bra exempel på vad man kan göra och åstadkomma. Flera andra exempel finns. Kurser Dagen innan vårt möte har Ragnar varit i Gävle på en arbetsmiljökurs för fackligt aktiva där. Det är så man måste jobba: Ute i själva verksamheten med information och utbildning, anser han. – Det är viktigt att arbeta arbetsplatsnära. Det är på kliniken eller vårdenheten arbetsmiljöfrågorna kan lösas. Direktiv från Stockholm löser inte problemen! – Jag fick frågan om ett skyddsombud kan stänga en vårdcentral. Svaret är ja, men det måste vara ett allvarligt arbetsmiljöproblem för de anställda som ligger bakom ett sådant beslut. Det kan alltså inte vara omsorgen om patientsäkerheten, förklarar Ragnar men fortsätter: – Dock förhåller det sig så att oron för patientsäkerheten naturligtvis till slut är ett stort arbetsmiljöproblem. Bättre arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet går ofta hand i hand. Förbättrar man det ena så påverkas också det andra. Ragnar tror att utvecklingen av arbetsmiljön för alla som arbetar inom vården kommer att gå i samma riktning i framtiden. – Det kommer nog att handla mindre om ergonomi, och mera om den psykiska arbetsmiljön, gissar han. Intresset för skyddsombudsfunktionen har ökat, och Läkarförbundet ordnade förra året en endagskurs om att verka som skyddsombud. – Den var väldigt lyckad och välbesökt, så vi anordnar den även i år. Samarbete Samarbete och samverkan är ett annat ämne som Ragnar ofta återkommer till. – Ensam är inte stark. I stället bör man söka stöd hos flera, t.ex. läkarföreningen eller yrkesföreningen och även av andra fackförbund. Det kan vara en tröskel att komma över, eftersom man nog är van vid att man löser sina problem själv. Arbetsmiljöfrågorna för läkare har fått ordentligt fokus den sista tiden, inte minst inom primärvården. Hur ska man nu gå vidare med att hantera dem, frågar vi. – Jag tror att vårt eget förbund bör fortsätta att ge stöd och tips till de lokala föreningarna och skyddsombuden. Det är de som står ute vid fronten, och då ska de ha stöd av oss, svarar Ragnar. – Dessutom anser jag att man bör ge ledarskapet en chans i sjukvården. Ge vårdcentralscheferna de resurser och befogenheter de behöver för att ta tag i arbetsmiljöfrågor! Bra förutsättningar Ragnar anser att det redan finns bra instrument och förutsättningar för att driva krav på en bra arbetsmiljö. Det gäller bara att engagera sig och använda dem. – Sjukhusläkarföreningen och chefsföreningen har tagit fram en handbok som beskriver hur det är att vara chef i sjukvården. Där har de listat ett antal villkor som jag tycker är bra. – Politikerna i de olika nämnderna har också ett arbetsmiljöansvar, säger Ragnar och tar fram en broschyr från Arbetsmiljöverket med titeln "Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor" och som han rekommenderar att man läser. – Det finns dessutom tvingande lagstiftning på detta område, och arbetsmiljölagstiftningen är juridiskt likställd med övriga lagar. Det är alltså inte så att hälso- och sjukvårdslagen tar över arbetsmiljölagen, för att ta ett konkret exempel, säger Ragnar avslutningsvis. – Så det finns egentligen utmärkta förutsättningar att ta tag i arbetsmiljön redan idag! Per Lundblad |