IT-tipset
Digital bildbehandling med Paint Shop Pro
Del 2

år bilds fysiska storlek – med det menar vi hur stor den skulle bli om vi skrev ut den – är drygt 32 cm på bredden och 24 cm på höjden. Detta med en upplösning av 180 pixlar per tum.

För att ändra den, klickar vi på Image i menylisten längst upp och väljer därefter alternativet Resize i rullsisten som öppnar sig nedåt. Vi får då upp en dialogruta som ser ut så här:

Längst upp hittar vi information om de dimensioner som bilden har.

Vi vill minska denna storlek till 25 % av ursprungsstorleken och det enklaste sättet att göra det är att se till att alternativet Percent är förvalt och sedan skriva in värdet 25 i rutan efter Width, så som den här bilden visar. Värdet Height kommer att justeras automatiskt.

Även värdet i rutorna under rubriken Print Size kommer att förändras automatiskt. Den nya bredden på bilden kommer nu att bli drygt 8 cm.

Vi ändrar inte på upplösningen av bilden (Resolution) – men om man så önskar kan man göra det. Skall bilden endast användas på dator bör man göra det, men för utskrift är det bättre att behålla denna höga upplösning.

Den undre delen av rutan bör vara ifylld på det sätt som visas här. Det är alternativet Lock aspect ratio som ser till att värdet på höjden automatiskt ändras proportionellt när vi ändrar bredden. (Eller vice versa).

När dessa inställningar är klara klickar vi på OK.

Det första vi kommer att se på skärmen är att bilden blir mycket mindre. Det beror på att Paint Shop reducerade den bild vi ursprungligen hade till 22% – detta för att få plats med hela bilden i arbetsytan. Denna förminskning gäller fortfarande, så bilden är alltså reducerad till detta värde. Klicka på View i menylisten och sedan på Zoom och välj därefter Zoom to 100% i menyn. (Se DL 1/04). Nu ser vi bilden i sin riktiga storlek. Eftersom den i vårt fall (med en bildskärmsinställning på 800 x 600) fortfarande är lite för stor för att få plats i arbetsytan, har den fått rullningslister i höjd- och sidled så att vi kan välja vilken del vi vill titta på.

Efter vår storleksförändring av bilden är den 8 cm bred och 6 cm hög – vid en upplösning av 180 pixlar per tum. Ett annat sätt att beskriva samma bilds storlek är att säga att den är 568 x 426 pixlar.

Pixlar har ingen given, fysisk storlek. Varje pixel representerar endast en delyta av en bestämd färg. Upplösningen är ett mått på hur många pixlar som används för att trycka en tum av bilden. Fler pixlar per tum kommer att resultera i att dessa tryckta pixlar blir mindre, och det åtgår alltså fler av dem för att trycka bilden. Det motsatta förhållandet gäller naturligtvis: Färre pixlar per tum medför större tryckta pixlar per tum.

Om man använder sig av en vanlig färgskrivare som använder bläckstråle, rekommenderas en upplösning av 150–200 pixlar per tum. En tumregel för professionellt tryck är att man bör hålla sig runt 225–300 pixlar per tum för att få en bra kvalitet.

Man kan även ändra antalet pixlar per tum med hjälp av samma kommando som vi använde ovan. Så här gör man:

Ändra först värdet i rutan efter Resolution. Här har vi skrivit in 72. Skriv därefter in det önskade värdet på bredden (Width).

Klicka sedan på OK längst ned till vänster.

Vi testade att storleksförändra två olika kopior av samma bild enligt dessa båda sätt som beskrivits ovan. Båda fick därefter en storlek av 8 x 6 cm. Men de ser olika stora ut på skärmen. Det har sin förklaring i att den första bilden har en upplösning – 180 pixlar per tum – som överstiger vad skärmen förmår att återge. Skärmen behöver alltså mer än två tum för att återge 180 pixlar, och resultatet blir att bredden ökar mer än dubbelt. Så är däremot inte fallet med den andra bilden.

Skriver man ut dessa båda bilder (klicka på File längst till vänster i översta menylisten och välj sedan Print) så kommer båda utskrifterna att vara lika stora. Den första kommer dock att upplevas som tydligare och skarpare, eftersom den har den högre upplösningen.

När man öppnat en bild i Paint Shop Pro, aktiveras verktygsfältet som ligger lodrätt i arbetsytans väns­terkant. Här finns ett antal olika verktyg som man aktiverar med ett musklick. Om man för musen över dessa, visas namnet på varje verktyg en kort stund vid musmarkören.

När ett sådant verktyg är aktiverat, så aktiveras även det fält som ligger vågrätt direkt ovanför arbetsytan. Här finner vi olika inställningar och kommandon för det verktyg vi valt.

Vi ska nu beskära vår bild, och klickar därför på den femte symbolen uppifrån i verktygsfältet, Selection Tool. Ett litet klick på den lilla triangeln till höger om symbolen ger tre alternativ för typ av selection. Se till att det är det översta – Selection – som är markerat.

Se också till att ordet Rectangle är det som är aktiverat under Selection type i det vågräta fältet ovanför bilden.

Nu ställer vi musmarkören – som har fått utseendet av ett kors – på valfritt ställe i bilden och markerar upp det område vi vill "skära ut" genom att hålla ner vänster musknapp och dra markören diagonalt nedåt. När vi är klara släpper vi musknappen och det område som vi markerat upp får då en svartvit ram som det "kryper" i. Så här ser hela bilden ut efter en sådan markering:

Man behöver kanske öva några gånger på att styra verktyget så att man får precis det område man avsett, men det går snabbt att lära sig.

Om det blir fel, eller man ändrar sig, avmarkerar man det område man just markerat upp genom att klicka på Selections i menylisten längst upp och sedan välja alternativet Select none. Alternativt klickar man bara på "Ångra"-knappen (se nedan).

Därefter är det bara att markera upp ett nytt område.

När vi är nöjda med vår markering, tar vi en kopia på det markerade området. Det går till som vi beskrev i DL 1/04 – ett klick på Edit i menylisten och sedan ett nytt på alternativet Copy. Nu har en kopia av det markerade området lagt sig i datorns klippminne.

För att öppna denna nya bild klickar vi antingen på Edit i menylisten och väljer kommandot Paste as new image, alternativt trycker ned Ctrl- och V-tangenten på tangentbordet samtidigt. Man kan släcka den gamla bilden innan, eller låta även den ligga kvar på arbetsytan.

Den nya bilden består endast av det område vi markerade upp, och ser ut så här:

Tanken med att man alltid tar en kopia på bilden innan man utför något på den är att man på så sätt alltid har originalbilden kvar. Det kan vara praktiskt om man ångrar sig efter det att man sparat en bildfil.

Om man ångrar sig innan man sparat, finns det en "ångra"-knapp alldeles under ordet Effects i menylisten. Den består av en bakåtriktad pil. Ett klick på denna pil stegar de händelser man utfört bakåt. Man klickar alltså tre gånger för att ångra de tre senaste åtgärder man utfört.

Det finns många sätt som vi kan variera formen på vårt utsnitt. Ett klick på triangeln under Selection type visar olika former vi kan välja. Circle och Ellipse är två exempel:

Att göra sådana här bilder går till på exakt samma sätt som ovan. Enda skillnaden är att vi väljer något av de andra alternativen i stället för Rectangle.

Till höger om Selection type i den vågräta kommandolisten finns Feather. Genom att ändra värdet från 0 kan man bestämma hur snittet skall se ut i kanterna.

Ju högre värde man skriver in, desto bredare blir snittet. Det är antalet pixlar som ska finnas med i snittet man anger, där de längst ut blir osynliga och ändras på vägen in till fullt synliga. Resultatet blir en mjukare snittyta. Kombinerat med en ellipsform kan det ge en snygg effekt till ett fotoalbum t.ex. Här ser vi en sådan kombination, med värdet 20 pixlar i Feather.

Nu vill vi skriva en text i själva bilden. En sådan kan infogas i valfria färger, och placeras var som helst vi önskar. Det finns olika sätt att hantera texten på, och vi skall visa ett par.

Först skall vi bestämma vilken färg texten skall ha. Vi börjar därför med rutan Materials som normalt ligger i arbetsytans högra hörn. (Om man klickat bort den, får man fram den igen genom att klicka på View i menylisten, sedan på Palettes i rullmenyn och därefter Materials.)

Rutan används på samma sätt för många olika funktioner, så tillvägagångssättet för denna hantering är generell.

I den övre rutan med ett spektrum av färger kan vi låta musmarkören glida för att bestämma en färg. Markören antar formen av en pipett när den är över spektrumet, och i en liten ruta under densamma kommer vi att se ett litet färgprov av färgen den står på, samt färgens s.k. RGB-värde.

När man hittat den färg man vill använda sig av, klickar man med vänster musknapp en gång. Färgen kommer då att lägga sig i den övre av de två provrutor som ligger under spektrumrutan.

Ofta har man användning för två färger – även när man skriver text – så därför finns det ytterligare en provruta snett under. För att ställa in den andra, låter man först dem byta plats med hjälp av ett musklick på den böjda pilen som finns mellan rutorna. Därpå väljer man en ny färg på samma sätt.

Den övre rutan är den som kommer att användas som förgrunds- och konturfärg – Foreground and Stroke – och den undre som bakgrunds- och fyllningsfärg, Background and Fill. Därför kan det vara så att man vill låta dem byta plats igen efter att man valt bakgrundsfärgen.

Det finns ett annat – mer noggrant – sätt att bestämma vilka färger som ska finnas i rutorna. Klicka på den önskade rutan, och en stor dialogruta öppnar sig:

I den övre cirkeln kan man först bestämma en färg genom att placera musmarkören där och klicka. Den inre kvadraten kommer nu att innehålla denna färg i olika ljusa och mörka nyanser. Klicka inne i kvadraten och dra runt markören genom att hålla ned vänster musknapp och flytta musen.

I den övre rutan i dialogrutans nedre högerkant ser man ett prov på den färg man valt. Den undre rutan visar tidigare vald färg. Nu återstår att bekräfta med OK när man är nöjd med den nya färgen. Då slocknar dialogrutan.

Men medan den är uppe vill vi passa på och peka på de siffervärden som finns här: Dessa är de s.k. RGB-värdena. I den vänstra spalten hittar vi de värden för rött, grönt och blått som vår färg består av. I den högra värden för nyans, mättnad och ljusstyrkan i den.

Man kan manuellt ställa in sin färg genom att skriva in dessa värden här. Det kan vara en god idé, om man har en färg som man vet att man vill använda ofta och som skall vara exakt likadan varje gång man använder den – t.ex. för en logotyp – att man skriver upp dessa värden. Då kan man alltid få exakt samma nyans genom att skriva in dem nästa gång. Systemet fungerar i alla sammanhang, på alla datorer – oavsett vilket bildbehandlingsprogram man använder. Det används även i Microsofts Powerpoint.

När bilden vi skall skriva i är öppnad, och färgen på texten är vald, klickar vi på textverktyget i det vågräta verktygsfältet på arbetsytans vänsterkant. Det är det tecken som ser ut som stora bokstaven A, och det återfinns ganska långt ned. Nu får vi också en ny vågrät kommandolist i arbetsytans överkant.

Precis som i t.ex. Word väljer vi typsnitt (Font), storlek (Size), justering av texten (Alignment) och fet, kursiv, understruken stil (Font Style).

Det är rutan till vänster, Create as, som vi ska titta lite närmare på. Här finns tre alternativ som man kan välja mellan genom att klicka på bocken till höger. Se till att värdet Floating är förbockat.

För in musmarkören i bilden och placera den ungefär där man vill ha texten. Klicka sedan en gång. Nu dyker det upp en ny ruta, och det är i den vi skriver in vår text.

Om alternativet Remember text är förbockat i rutans nedre vänstra hörn, kommer den text man senast skrev att finnas kvar i rutan nästa gång vi öppnar den. Naturligtvis kan man då ta bort den.

Vill man avbryta klickar man på Cancel och när man är klar på Apply.

Vi har valt att lägga texten ovanför båtens skorsten, och den kommer nu att framträda med samma svartvita område som det "kryper" i.

Nu kan man flytta runt texten var som helst i bilden. Det gör man genom att ställa musmarkören på själva texten, hålla ned vänster musknapp och dra till önskad position. För att se när markören verkligen befinner sig på texten, ska man kontrollera att den ändrat utseende från textkommandot till ett kors med fyra pilar. Om den inte har det, blir resultatet att programmet tror att man vill lägga in en text till.

När man är nöjd med placeringen, avmarkerar man texten med hjälp av Selections i menylisten och därunder alternativet Select none. Är man nöjd är det bara att spara resultatet.

Detta beskrev alternativet Floating för vår text. Ett annat alternativ under Create as var Vector. En sådan text kan man dra i och storleksförändra på ett annat sätt. Vi gör exakt som förut, med den enda skillnaden att Vector är förvalt och att vi nu placerar markören där vi vill att texten skall börja. (Vi kommer inte att kunna dra runt den) När vi skriver texten ser den då ut så här på bilden:

Genom att ställa musmarkören på någon av fyrkanterna i den streckade ram som omgärdar texten, kan vi "dra" i dessa genom att hålla ned vänster musknapp och på så sätt ge vår text en annan form.

Om man arbetar med Vector-text i en bild är det viktigt att man sedan klickar på alternativet Layers i menylisten och sedan väljer Merge och Merge all innan man sparar bilden. Detta på grund av att datorn hanterar bilden i olika lager i programmet, och det är dessa vi genom detta kommando slår ihop till ett enda.

Vi gör det och så här ser nu hela bilden ut när vi är färdiga:

Avslutningsvis vill vi lägga en skugga bakom de bokstäver vi skrivit i bilden. Här har vi använt oss av en text där vi använt Floating och därefter – när den är markerad med det svartvita området det "kryper i" – klickat på Effects i menylisten.

Därefter ställer vi markören på 3D Effects och klickar på Drop Shadow.

En dialogruta där vi styr hur skuggan skall se ut öppnar sig.

I överdelen ser vi två rutor med prov på tre bokstäver från vår text. I den vänstra ser vi texten som den är innan vi lagt till en skugga, och i den högra ser vi en förhandsgranskning – ett prov på hur den kommer att te sig efteråt.

Nedanför den högra rutan finns ett antal värden vi kan påverka. Vertical och Horizontal styr skuggans riktning.

Opacity och Blur ställer in graden av hur genomskinlig och skarp vår skugga skall vara, och Color anger färgen vi vill ha på vår skugga.

Här kan vi testa och pröva olika värden. Hela tiden ser vi i den högra rutan med provbokstäverna hur vår skugga kommer att se ut med de värden vi ställt in. Den ändras alltefter som vi ändrar våra värden. När man är nöjd klickar man på OK i rutan, och då kommer skuggeffekten att appliceras på vår text i bilden. Klicka sedan på Select none och spara bilden. Så här ser den ut:

Tänk på att bildens upplösning kommer att påverka vilken storlek texten kommer att få. Det tal som anges vid under Size i det vågräta verktygsfältet är antalet pixlar som bygger upp bokstaven/tecknet.

Textens storlek i bilden kommer därför att vara avhängig av hur många pixlars upplösning själva bilden har. Ett typsnitt (Font) som skrivs i punkt 14 kommer alltså att bli mycket större i en bild med 72 pixlars upplösning per tum, än om man skriver med samma storlek i vår bild med 180 pixlar/tum. Med större menar vi naturligtvis att den tar en större del av bilden i anspråk.

Regeln är alltså att man måste använda en större Size när man skriver i bilder med hög upplösning. Om man har en högupplöst bild, kanske värdet 72 – som är det högsta förinställda värde man finner under Size – inte räcker till.

Tänk då på att det går bra att manuellt skriva in ett högre värde i denna ruta, t ex 144.

Paint Shop Pro kan också användas för att på ett bra sätt korrigera färger, kontrast och vissa misstag som begåtts vid fotograferingen eller skanningen av en bild. Vi återkommer till det i nästa nummer.

Per Lundblad