Alltfler vårdcentraler bemannas med så kallade stafettläkare. Det har debatterats i media och man har många gånger ifrågasatt fenomenet. Det är dock viktigt att förstå bakgrunden till varför alltfler väljer att arbeta som stafettläkare och kanske lämna en fast, ordinarie distriktsläkartjänst.

Vi har framhållit från distriktsläkarhåll att rekryteringen är mycket viktig, men vi måste få vara med och skapa sådana förutsättningar att de som idag arbetar som distriktsläkare orkar och vill stanna kvar. Det är inte stafettläkaren det är fel på utan förutsättningen för att kunna arbeta som distriktsläkare.

Distriktsläkarföreningens styrelse beslöt att göra en enkätundersökning av stafettläkararbete bland DLFs medlemmar. Vi ville kartlägga omfattningen av fenomenet bland våra medlemmar samt utröna varför man är stafettläkare och i vilken omfattning.

Resultatet presenteras här nedan och det är ett oroväckande resultat.

En enkät med en påminnelse sändes till 10 % av DLFs medlemmar. Svarsfrekvensen var mycket hög, 87 %, vilket vi tolkar som att många upplever frågan som angelägen. Frågorna gällde om man hade arbetat som stafettläkare, i vilken omfattning samt skälen till att man gjort det. De som svarat ja fick ange orsakerna till att man arbetat som stafettläkare.

Var 8:e medlem i DLF har arbetat som stafettläkare under år 2000. Detta innebär att nästan 500 av Sveriges distriktsläkare har arbetat som stafettläkare. Hälften hade arbetat enstaka veckor under semester och jourkomp, men än mer alarmerande är att drygt 30 % av stafettläkarna hade sagt upp sig från en distriktsläkartjänst eller begärt tjänstledig för att arbeta som stafettläkare.

När vi analyserar materialet finner vi att en stor del av de som arbetar som stafettläkare har mindre än 10 år i specialiteten. Vi har ju svårt att rekrytera yngre doktorer till allmänmedicinen och om det nu sker tidiga avhopp till stafettläkeri så är det ett allvarligt hot för allmänmedicinens framtid.

Vi har också studerat skillnader mellan män och kvinnor; 15 % av de manliga distriktsläkarna och 10 % av de kvinnliga har arbetat som stafettläkare under år 2000.

En intressant fråga är om man kan tänka sig att arbeta som stafettläkare även framgent. Det är ju ofta tuffa arbetspass med täta patientbesök. Detta avskräcker inte, det är nämligen drygt 80 % av de som arbetat som stafettläkare som planerar att fortsätta med det. Av de som ej har arbetat med detta tidigare planerar eller funderar var 4:e på att arbeta som stafettläkare. Av den svenska distriktsläkarkåren är det alltså var 3:e som planerar att arbeta som stafettläkare eller funderar på att börja med det.

I enkäten fick de som arbetat som stafettläkare ange sina skäl för detta. Vi lämnade där icke några låsta svarsalternativ utan de som svarade erhöll fritt utrymme för att svara.

De flesta svarade och man kan se att det finns följande orsaker till att man arbetar som stafettläkare:

Lönen är en ofta återkommande orsak – många tycker att lönen som distriktsläkare är för låg.

Arbetsmiljön, en alldeles för stor arbetsbelastning och ett dåligt ledarskap. Några har angett att de inte tycker att landstingen ser och tar tillvara den resurs och kompetens som läkaren utgör. Att kunna ha inflytande och kontroll över sin egen arbetssituation. Att kunna arbeta "deltid" med acceptabel inkomst.

Prova något nytt är det många som skriver, man vill lämna invanda mönster och prova något nytt.

Denna läsning bör vara skrämmande för de som ansvarar och leder primärvården idag. En tredjedel av distriktsläkarkåren arbetar som eller funderar på att arbeta som stafettläkare. Arbetet måste inriktas på att skapa förutsättningar för distriktsläkarna att stanna kvar på sina tjänster med en god lön. Lönen måste höjas parallellt med att man ger läkaren ett rimligt uppdrag som han/hon kan klara av. Distriktsläkaren måste få inflytande över sitt arbete och sin egen situation. Ett bra ledarskap kan inte nog betonas. Det blir inte dyrare att förbättra för de som är distriktsläkare idag än att hyra in sina doktorer som stafetter.

Benny Ståhlberg
Ann-Mari Sjöblom
Sten Stenberg

Tack till statistiker Kerstin Johansson på Läkarförbundet som varit behjälplig vid sammanställning av resultaten.