Efter att i styrelsen ha diskutera hur denna vårdcentral skulle se ut är vi nog beredda att påstå att den vårdcentralen inte finns, som får högsta betyg i alla avseenden. Det finns dock ett stort antal vårdcentraler som är välfungerande på många punkter och det finns de som lider av en rad olika bekymmer.

Jag tror inte att det är meningsfullt att söka efter helt gröna öar. Det finns ju en hel del färgskiftningar i naturen och så också inom vår verksamhet. Vilka ingående moment är av stor betydelse för att en vårdcentral skall vara välfungerande? Vad är det som har avgörande betydelse för om medarbetarna trivs på sin arbetsplats eller inte?

Det har gjorts en rad olika undersökningar kring arbetsmiljöfrågornas betydelse och de är självklart oerhört viktiga i detta sammanhang.

Hit räknas möjligheten att kunna påverka sin egen arbetssituation. För några (de flesta enligt undersökningar) är det betydelsefullt att själv få sköta sin tidbok. Andra betonar och lägger vikt vid helt andra delar av arbetslivet för att arbetsdagen skall kännas meningsfull och stimulerande. Genomgående framkommer betydelsen av att man som medarbetare kan påverka sin vardag, har möjligheter till delaktighet, blir sedd etc.

Detta gäller oberoende av om rör sig om schemaläggning, utbildning, forskning, sidouppdrag, tydlighet i uppdraget, ansvarsfördelning på arbetsplatsen, ledarskap, lönefrågor eller annat. Listan kan göras lång men låt mig kommentera några delar.

• Schema kan förvisso se mycket olika ut och bör se olika ut utifrån vars och ens behov. Någon har kanske behov av längre lunch, för någon annan fungerar det bättre med förskjuten arbetstid osv. Det går att göra en hel del med hjälp av en flexibel schemaläggning för att skapa förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Detta är möjligt även om man måste beakta kraven på vårdcentralens öppettider. Däremot krävs det ett tagande och givande. Alla kan troligen inte maximera utfallet för egen del.

• God fortbildning är nödvändigt för att säkra hög medicinsk kompetens hos den enskilde men också för vårdcentralen som helhet. En vårdcentral måste hela tiden utvecklas med nya medicinska kunskaper och förhållningssätt. Möjlighet till auskultation kortare eller längre tider på annan vårdcentral eller sjukhusklinik är många gånger en positiv möjlighet att utvecklas i arbetet och hämta ny inspiration.

• Tid och resurser behöver finnas för de distriktsläkare som har intresse för FoU-verksamhet.

• Sidouppdrag är en benämning som kan ge intryck av att det är ett mindre viktigt arbete men så är ju inte fallet. Barnhälsovård, skolhälsovård, mödrahälsovård och äldrevård är några av de sidouppdrag som finns. Dessa uppdrag är viktiga även om de tidsmässigt är mindre omfattande än kärnverksamheten, läkarmottagningen på vårdcentralen. Sidouppdrag av något slag behöver de allra flesta för att öka trivseln och få omväxling i arbetet. I de flesta sidouppdrag ingår det patientkontakt i någon form men det är värdefullt att få byta lokal och arbetsuppgift för att få nya impulser och ny energi. Helst bör de fördelas på alla distriktsläkare och i viss mån på ST-läkare i allmänmedicin och i görligaste mån efter personliga önskemål.

• Det har skrivits mycket om hur besvärande det är med vårt otydliga uppdrag och att det är en delförklaring till allmänmedicinens bekymmersamma situation. Oavsett driftsform måste vi arbeta för att få fram tydliga uppdrag från uppdragsgivaren. Tydlighet när det gäller vad vi har ansvar för men också vad vi inte har ansvar för är mycket viktigt. Till detta är naturligtvis ekonomin kopplad. Ett tydligt uppdrag kopplat till samma tydlighet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna är grundläggande för en positiv utveckling av primärvården. I detta sammanhang kan den offentligt drivna vården på sikt få draghjälp av de avtal som i ökande omfattning skrivs med privata vårdgivare. Civilrättsligt giltiga avtal tvingar fram tydlighet.

• På de enskilda arbetsplatserna kan den inbördes ansvarfördelningen mellan läkarna se mycket olika ut liksom fördelning av arbetsuppgifter mellan olika personalgrupper. Den optimala fördelningen finns inte utan måste arbetas fram på varje enhet beroende på lokala förhållanden. Det viktiga är att ansvarfrågorna är klara och tydliga, att det finns skrivna rutiner, delegationer mm.

• Ledningens betydelse har lyfts fram inte minst på senare år. En bra arbetsledning som kan se medarbetarnas behov och samtidigt strukturera arbetet skapar goda möjligheter till en positiv utveckling. Tillsammans måste vi stötta och lyfta fram distriktsläkare som är lämpade för och som vill ta på sig uppgiften som chef/ledare.

• På alla arbetsplatser är det angeläget att utveckla goda former för feedback. Detta för att hela tiden utveckla den enskilde medarbetaren och minska riskerna för att det uppstår ett "jäsande" missnöje och irritation bland medarbetarna. Positiva omdömen och beröm stimulerar men det är lika viktigt med tillrättaläggande när det behövs. Detta stärker den enskilde och med detta hela arbetsgruppen.

• Lönen är och skall vara en viktig och högst konkret värdemätare på arbetsinsatsen, och redskapet för detta är det individuella lönesystemet. Verksamhetschefen måste finnas nära verksamheten och ha god kännedom om medarbetarna, annars finns inga reella möjligheter att värdera medarbetarnas prestationer utifrån de kriterier som gäller för enheten. Ett problem i lönesättningen är våra egna svårigheter med individuell lön. Det är inte helt sällsynt att man bejakar det individuella lönesystemet medan man i andra sammanhang påtalar att det inte skall vara speciellt stora skillnader. Vi är dock alla eniga om att lönenivåerna generellt måste höjas.

Med dessa tankar vill jag understryka att det finns många olika delar att arbeta med för att få en verksamhet att utvecklas åt ett gynnsamt håll. Att nå hela vägen till en helt grön ö är det sannolikt inte så många som klarar men låt oss alla var och en på sin arbetsplats, oavsett ledningsansvar eller ej börja med någon del för att utveckla stimulerande och kreativa arbetsplaster med god arbetsmiljö.