Övervikt ett problem på frammarsch Antalet överviktiga i Sverige beräknas vara cirka 800 000 personer (6 procent av vuxna män och 9 procent av vuxna kvinnor). Det antalet ökar med en halv till en procent om året. Trenden är densamma i hela världen. Fetma stor kostnad Fetma belastar sjukvården med mellan 4 och 8 procent av den totala vårdbudgeten. Professor Stephan Rössner vid överviktsenheten vid Huddinge sjukhus har beräknat att om fetmabehandling blev ett aktivt alternativ inom primärvården och man kunde ersätta behandling av högt blodtryck, diabetes, förhöjda blodfetter m m med viktreduktion, skulle man kunna spara cirka 15 procent av läkemedelskostnaden. Lars Åhman är ordförande i Överviktigas Riksförbund, eldsjäl, och har ätstörningar. Han väger många kilo. Hur många vet han inte. Han har inte stått på en våg på många år. Det behövs inte. Lars känner ändå att han väger för mycket. Sedan några år tillbaka ingår Lars, tillsammans med professor Stephan Rössner, i den referensgrupp vid Kunskapscentrum för ätstörningar på Huddinge sjukhus i Stockholm som bl a har till uppgift att diskutera bättre behandlingsmöjligheter för överviktiga. De övriga i gruppen, som består av 16 personer, ägnar sig i huvudsak åt anorexi-bulimiproblematiken. Mindre mat – mer motion Forskning i all ära men Lars Åhman är förvissad om att den enda verksamma metoden att på lång sikt minska i vikt och sedan stå kvar är att äta mindre, motionera mer och få ett psykologiskt stöd. – Forskning är nog bra, menar Lars, men vi som lider av övervikt behöver behandling. Men det räcker inte att någon säger till en att äta mindre. Vore det så enkelt hade det inte funnits en enda fet människa i Sverige i dag. Det enda sättet att minska sin vikt är att äta mindre och motionera mera och, och det är mycket viktigt OCH, starkt psykologiskt stöd. Vi behöver kostrådgivning av kunniga och engagerade dietister. Vi behöver medryckande motionsaktiviteter. Men om vi inte får det där psykologiska stödet är all annan behandling så gott som bortkastad! Anpassat stöd – Det psykologiska stödet måste vara anpassat till varje individ, påpekar Lars Åhman. Medfödd fetma eller ätstörning behandlar man inte bort genom en kort kur. Det tar ÅR. Vi måste få bli betraktade som sjuka, att vi har en sjukdom, att den inte är självförvållad och skamfylld. Vi har en ätstörning helt jämförbar med anorexi. Ingen förväntar sig att det ska räcka att säga till en anorektiker att "du ska äta mer". Anorektiker är det synd om – vi förväntas skylla oss själva när problematiken i själva verket är densamma. Fet och fel Lars Åhman har bantat så länge han kan minnas. I största välmening försökte hans föräldrar se till att han åt mindre, men effekten blev istället att Lars kände att han hamnade i facket "fet och fel". Han dög inte som han var. – Man säger åt mig att jag är för fet och måste gå ner i vikt, men hur ska jag göra när jag inte klarar det själv, undrar Lars. Operationer kontra läkemedel – Det är för lite vård och för mycket experimenterande, anser Lars Åhman. Egentligen finns det ingen vård alls. Man deltar i olika forskningsprojekt och sedan är det slut. – Jag är mycket negativ till alla operativa experiment som utförs på överviktiga patienter. Medikamentell behandling är bättre även om det inte är bra. Ta det nya Xenical – antabus för den överviktige. När du tar det och sedan äter fet mat får du magkramper, feber och diarréer. Då lär du dig undvika fet mat. Men vad detta läkemedel har för effekter på lång sikt vet man ju ännu inte och det är alltid lite skrämmande – särskilt med tanke på vad som hände med patienter som fått Redux. Moderna behandlingsstrategier Det finns modern behandling. Ingela Melin är doktorand och utbildningsansvarig vid Överviktsenheten vid Huddinge sjukhus i Stockholm. Hon har utarbetat en metod och en behandlingsmodell som kan användas vid behandling av övervikt och metabolt syndrom. Metoden beskrivs i en handbok för handledare och en arbetsbok för patient. Böckerna används vid vidareutbildning, i den kliniska verksamheten och vid behandling av patienter. Handboken ger handfasta råd om hur man lägger upp ett långsiktigt behandlingsprogram, handleder grupper och pedagogiskt lägger upp behandling. Arbetsboken, som följer patienten under hela behandlingen, underlättar kommunikationen mellan handledare och patient. Utbildningsavdelningen vid Överviktsenheten på Huddinge sjukhus har utbildat vårdpersonal, distriktssköterskor, dietister, sjukgymnaster, läkare, för att de, på sina egna enheter, ska kunna behandla sina överviktiga patienter. Hittills har 170 personer på 115 vårdcentraler och andra mottagningar runt hela Sverige utbildats i "Melins modell". Av dessa har 60 enheter startat behandling i grupp och på 20 enheter används metoden vid individuell behandling. På detta sätt nås ca 500 patienter i gruppbehandling och 150 i individuell behandling. Behandlingsprogrammet är anpassat efter arbetsförhållandena i primärvården och är en kombination av beteendemodifikation och konventionell behandling. Behandlingen sker i flera steg: Fokus på beteendet, kartläggning av beteendet, fördjupning och analys av beteendet och inlärning/övning av nya vanor/beteenden. – Ett viktigt mål har varit att få igång en långsiktig behandling av överviktiga patienter i primärvården, säger Ingela Melin. Metoden är etablerad och nu utbildar och handleder vi personal som ska behandla denna patientgrupp. Vi bygger också ett nätverk som ska underlätta kontakten mellan specialister, vårdcentraler, andra institutioner och organisationer. Slutsats – Min slutsats är att detta koncept är möjligt att framgångsrikt införa i primärvården och vid andra mottagningar, konstaterar Ingela Melin till slut. Resultatet från åtta vårdcentraler som behandlat 67 överviktiga patienter i grupp under ett år visar en viktreduktion på 10 kilo i genomgnitt (9 procent). En enkätundersökning visar att den vårdpersonal som arbetat med behandlingsprogrammet har större förståelse för problemen kring fetma och att behandling och viktförändring ska ses i ett längre perspektiv. De säger också att de förstår sina patienter bättre, är mer lyhörda för deras behov och ser människan bakom fetman. Patienterna är också mycket nöjda. De känner sig delaktiga i behandlingen och arbetar målmedvetet från behandlingsstarten. Gruppdynamiken är viktig. Det handlar inte om snabb viktnedgång utan om beteendeförändring, som kan leda till en bestående viktminskning på sikt. Maud Umaerus |
