Vi måste styra oss själva!

I vår tidskrift Distriktsläkaren nr 1.98 läste jag Ingvar Noréns tänkvärda ledare och om Kolbäcks läkarmottagning i Västmanland. Där har man lämnat landstinget och organiserat sin verksamhet annorlunda än på det gamla vanliga traditionella sättet.

Vid Primärvården i Valdemarsvik har vi sedan många år gjort på likartat – egentligen väldigt likartat sätt. Det verkar nästan som om vi hämtat idéerna från varandra; vi har besjälats av pionjäranda, sammanhållning och önskan och behov av att utveckla vårt sätt att arbeta gentemot befolkningen i vårt område. Det lustiga är att beskrivningen av Kolbäcks mottagning kunde nästan passa in på distriktsläkarmottagningen i Valdemarsvik!

Vi har starkt utvecklat alla våra sköterskor i olika specialmottagningar – förutom de grunduppgifter de har som mottagningssköterskor eller distriktssköterskor. Det har medfört en enorm kompetensutveckling – för dem och för hela vår enhet. Vi har förändrat vårt sätt att arbeta på BVC, så att föräldrarna får träffa doktorn och sköterskan mycket längre tid – utan att det tar längre tid för oss. Vi har nog förändrat och förnyat oss inom andra områden också. Dessutom har vi haft möjlighet ge patienterna information, så att man, när man söker vår hjälp, nu vet väldigt bra när och för vad man ska söka.

Men, det är egentligen alldeles ointressant vem som var först eller är bäst. Vi tycker här att vi har vunnit minst lika mycket som man gör i Kolbäck – enligt patientenkäterna verkar det som om också våra patienter tycker det blivit lika bra för dem.

Det pågår försök med primärkommuner som huvudman för primärvården. Ser man sig omkring öppnar sig då ofta förskräckande perspektiv: inom kommunerna saknar man ofta totalt kännedom om våra behov och villkor. Man vet inte vad vi behöver ekonomiskt och personellt. Man förstår inte att vår styrka är vår kunskap och således förstår man inte vårt behov av utbildning och fortbildning. Man har heller inte den vidsynthet och det förutseende som krävs för att driva primärvård. Blir kommunerna huvudmän kommer stor del av primärvården att rakas ut ur askan och in i elden. Risken är då mycket stor att vi bara blir ett av besparingsobjekten.

Varför jag skriver detta är för att berätta att vi, vårdcentralerna här i Östergötland, är egna produktionsenheter. Vad jag menar är alltså att vi har förutsättningar för egna snabba beslut.

Den decentraliserade organisationen och rimliga ekonomiska förutsättningar är den grund vi i primärvården behöver för att fullgöra våra uppgifter, för att kunna utveckla oss och även orka med vårt arbete i många långa år. Sedan tror jag också att kloka belöningssystem är ett bra motmedel mot utbrändhet. I den belysningen blir huvudmannaskapet sekundärt.

Det viktiga är att vi får klart definierade ansvarsområden, möjlighet att styra vår verksamhet inom dessa områden och ekonomiska förutsättningar för att på ett klokt, högkvalitativt sätt sköta den primärvård vi vill vara stolta över. Och, vi ska ändå inte tvingas bränna ut personalen. Må det så ske antingen i offentlig eller privat regi.

Göran Cronsten
CHÖL
Primärvården i Valdemarsvik