Verksamhetsberättelse
Kortversion av verksamhetsberättelsen

Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor

• i samarbete med PROTOS-gruppen fortsätta arbeta för att få till stånd en försöksverk­samhet efter de principer som finns beskrivna i förslaget till Nationellt Familjeläkar­system. Under tiden kommer gruppen att arbeta vidare med lobbying och förankring. Under första halvåret 2004 är planeringen den att PROTOS-gruppen skall hinna träffa representanter för samtliga återstående riksdagspartier. Ambitionen är vidare att under året få kontakt med den politiska ledningen för Landstingsförbundet.

Läkarförbundet gjorde 2002 en uppföljning av hur Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och landstingen arbetat med att genomföra visionerna i den nationella handlingsplanen.

Distriktsläkarföreningens styrelse ville fortsätta detta arbete. Därför tog DLF i samarbete med utredningsavdelningen fram en enkät, som lokalavdelningarna använde för att öka pressen på respektive landsting att följa intentionerna i nationella handlingsplanen.

Slutsatsen är att statens styrinstrument inte är tillräckligt kraftfulla, att landstingen gör lite hur de vill. Vi ser att om man vill genomföra en förändring som i Blekinges fall så är det skäligen enkelt att ta fram en genomtänkt plan med struktur. Enkäten och svaren finns att läsa på www.svdlf.se. Kontentan för vår del måste vara att både centralt, lokalt och som enskild all­mänläkare påverka beslutsfattare på olika nivåer att fullfölja sitt uppdrag att förverkliga natio­nella handlingsplanen.

Distriktsläkarföreningens styrelse är representerad i Läkarförbundets läkemedelsråd. Under år 2003 har rådet följt utvecklingen av generisk förskrivning, obligatoriska arbetsplatskoder och förskrivarkoder som införts i anslutning till detta, läkemedelsförmånsnämndens arbete och försöken med läkemedelsprofiler. Rådet har arbetat med ett antal remissvar där remissen an­gående "Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet" varit den som inneburit mest aktivite­ter från rådets sida. Remissvaret har också givit läkemedelsrådet möjlighet att diskutera dessa frågor med företrädare för Socialdepartementet. Läkemedelsrådet arbetar för närvarande med en ny överenskommelse mellan Landstingsförbundet, Läkemedelsindustrins branschorganisa­tion och Sveriges läkarförbund.

• fortsättningsvis noga följa utvecklingen inom läkemedelsområdet,

• arbeta för utveckling av generisk förskrivning.

De förändringar som gäller i LAS (Lag om anställningsskydd) sedan 1 januari 2003 innebär att en tillsvidareanställning upphör vid 67 års ålder om arbetsgivaren lämnar meddelande om detta minst en månad före 67-årsdagen. I det fall arbetstagaren ej får ett sådant meddelande löper tillsvidareanställningen på och den enskilde kan då endast sägas upp på sakliga grunder. En annan förändring är att en person över 67 års ålder kan anställas tidsbegränsat utan att det rör sig om vikariat.

På senare år har arbetstidsfrågor utretts och ny lagstiftning är på gång, men frågorna är kom­plicerade och regeringens proposition har fördröjts. En proposition förväntas nu under första halvåret 2004. KNAS (Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler) har kommit med flera betänkanden angående förändringar av arbetstidslag och semesterlag. Regeringen måste också i den svenska lagstiftningen arbeta in EUs arbetstidsdirektiv. Det senare har i ett par EU-domar förtydligats med speciellt intresse för läkarkåren; SIMAP-domen och Jaeger-domen. EU-domstolen har fastslagit att jourarbete i sin helhet skall anses vara arbetstid även om läkaren får vila sig på arbetsplatsen. Den senare domen ger också vägledning hur be­stämmelsen om minst 11 timmars dygnsvila skall tolkas, om dygnsvilan förkortas i samband med jourtjänstgöring skall arbetstagaren beviljas motsvarande kompensationsledighet i direkt anslutning till att arbetspasset avslutas.

• via representation i FD särskilt bevaka och aktivt arbete med förhandlingsfrågor rela­terade till arbetsmiljö, löner och kommande förändringar av lagstiftning om arbets­tider.

Närsjukvård är inget enhetligt begrepp, utan har fått många olika tolkningar och utformningar i de olika landstingen. Ibland har man lagt huvudvikten vid den organisatoriska strukturen, ibland på funktionsnivån. Gemensamt är att man strävar mot en ökad samverkan mellan pri­märvård, sjukhusvård (speciellt vissa specialiteter, som geriatrik, psykiatri, pediatrik och gynekologi) och kommunernas sjukvård.

Styrelsen vill se Närsjukvård som ett funktionellt begrepp och vi konstaterar att allmän­medicin måste utgöra basen. Vilken mening man än lägger i begreppet Närsjukvård kan man konstatera att allmänmedicin måste utgöra basen. Vi har tryckt på att befolkningen ska ha rätt till en fast läkarkontakt, och att denna läkare skall vara specialist i allmänmedicin. Det är visat att en ökad tillgänglighet till familjeläkare ger en förbättrad folkhälsa och leder också till en kostnadseffektiv vård i sin helhet. Familjeläkare och andra specialister skall självklart samar­beta på bästa sätt för att erbjuda patienten god vård. Vi ser dock inte att ett sådant samarbete underlättas av att organisera fram mer eller mindre konstlade närsjukvårdsmodeller.

DLFs styrelse har i samband med det årliga internatet ingående diskuterat frågor kring den ökande sjukskrivningstrenden i samhället. Allmänläkarna står för en stor del av sjukskriv­ningarna. Styrelsen har haft långa diskussioner om vi som läkargrupp över huvud taget skall ta ställning till patienternas arbetsförmåga eller om det skall vara en uppgift för Försäkrings­kassan. Gällande lagstiftning är sådan att Försäkringskassan beslutar om graden av sjukskriv­ning efter rekommendation från behandlande läkare. Bland allmänheten är detta inte känt utan flertalet tror att det är läkaren som beslutar. Styrelsens uppfattning är att rollerna behöver förtydligas varför DLF har tagit fram ett policydokument angående förändrad rollfördelning och ökad tydlighet kring sjukskrivningsprocessen.

Sammanfattningsvis anser styrelsen att behandlande läkare skall uttalad sig om arbetsförmåga vid kortare tids sjukskrivning. Efter tre månaders sjukskrivning skall behandlande läkare till­handahålla ett medicinskt underlag utan ställningstagande om arbetsförmåga.

• presentera ett färdigt dokument om "Sjukskrivning – ny rollfördelning behövs" under början av år 2004. Vidare kommer DLF att söka stöd inom Läkarförbundet för de ställningstaganden och förslag till förändringar styrelsen gjort.

  ---

Arbetsmiljön för Sveriges distriktsläkare är ett mycket stort problem. Distriktsläkarna har ringa inflytande över sin vardag, verksamhetens mål och dessutom arbetar de under orimlig tidspress vilket bl.a. framkommit i Läkarförbundets arbetslivsenkät våren 2000.

Styrelsen har på olika sätt följt arbetsmiljöfrågorna som gällt distriktsläkarna. Arbetsmiljö­arbetet har drivits genom Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG) – se rapport nedan. DLF är representerad i ALG.

Styrelsen har bl.a. följt arbetsmiljöinspektionens arbete i olika delar av landet och deras rap­porter. Resultat och intervjuer har även presenterats i tidningen Distriktsläkaren.

Arbetet med implementering av EUs nya arbetstidslag har följts och följs kontinuerligt.

Frågan om skyddsombud bland distriktsläkare är viktig och styrelsen har drivit frågan om fler skyddsombud bland läkare samt att klinikombud tilllika skall vara skyddsombud. Arbetet har drivits bl.a. genom arbetslivsgruppen (ALG).

Styrelsens uppfattning är att distriktsläkarnas arbetsmiljöfrågor nu i högre grad än tidigare har uppmärksammats såväl av arbetsgivarna som av övriga Läkarförbundet.

ALG arbetar med läkarnas arbetsmiljöfrågor på bred front. ALG har under året planerat och genomfört temadagar samt arbetsmiljökurser. Frågan om fler läkare som klinikombud har diskuterats och skriften "Läkare som skyddsombud" har uppdaterats och kurser genomförts.

ALG har följt arbetsmiljöinspektionens arbete kontinuerligt under året.

• fortsatt intensivt arbeta med att förbättra distriktsläkarnas arbetsmiljö genom att arbeta för tillräckliga resurser bl.a. i form av läkarbemanning i förhållande till uppgifterna,

• arbeta för ökat inflytande över den egna arbetsdagen och ett arbetsliv som bättre än idag tillvara­tar den enskilde läkarens kompetens i varierande skiften av livet.

  ---

Arbetsgruppen har presenterat en modell, erfarenheter av pilotinspektioner och en arbetsplan för fortsättningen. UFO har beslutat att den föreslagna modellen skall gälla. Utbildning för blivande AT-inspektörer genomfördes i december. Därefter kommer det att bli möjligt för verksamhetsansvariga att anmäla intresse för inspektion. Den policymässiga styrningen kom­mer att ligga hos VUR (Vidareutbildningsrådet).

Fr.o.m. augusti 2003 är IPULS’ kurskatalog på nätet i fullt bruk, viket innebär att utbildningar kan kvalitetsgranskas och att ett utbud av utbildningar finns att söka på hemsidan. IPULS har en grupp av utbildade externa granskare knutna till sig som föreslagits av specialitetsföreningarna. IPULS har nu också det fulla ansvaret för SK-kurserna som nu endast kommer att annonseras på IPULS’ hemsida.

Ett förslag till förändrad specialitetsutbildning har tagits fram av IPULS och har under hösten varit ute på remiss. UFO är positiva till:

• behovsstyrda utbildningar som bygger på statistik om antal ST-läkare per specialitet,

• att ST delas upp i nivåer med utbildningar rekommenderade för varje nivå,

• att det bör finnas en tillgänglig sammanställning av alla utbildningar för ST på kort och lång sikt och att alla utbildningar skall vara kvalitetsgranskade enligt samma kriterier som övriga utbildningar,

• att det skall vara möjligt för den enskilde läkaren att göra en långsiktig plan för sina studier med anmälan för hela femårsperioden,

• att 10 utbildningsdagar per år och ST-läkare är en realistisk nivå,

• att det finns en tydlig koppling mellan målbeskrivningar och SK-kurser.

Däremot menar UFO att de statliga medlen i första hand skall utökas så de täcker det nationella behovet av SK-kurser. Pengarna bör således inte tillfalla de medicinska fakulteterna.

En arbetsgrupp tillsatt av UFO arbetar med att ta fram ett förslag till ett dokumentationsverktyg för läkares fortbildning. Arbetsgruppen har genomfört en enkätundersökning riktad till specialitetsföreningarna för att få en överblick av hur specialitetsföreningarna arbetar med fortbildningsdokumentation. Likaså har en intervjuundersökning genomförts för att undersöka vilka behov specialister och chefer har av ett dokumentationsverktyg och hur de vill att verktyget skall se ut.

Den kliniska forskningen utförd av läkare är på kraftig tillbakagång. UFO är enigt om att det inte är ett nytt forskningspolitiskt program som är lösningen. Det som behövs är i stället att föra fram välunderbyggda argument för att få till stånd bättre förutsättningar för den kliniska forskningen. En stor insats behövs därför från lokalföreningarna för att ta fram uppgifter om forskningens villkor på de olika universitetsorterna. Dessa kan sedan behandlas på UFOs och ULFs (universitetsorternas läkarföreningars) möten. Forskar-AT/-ST bör ägnas särskild uppmärksamhet.

• fortsätta verka för att allmänläkarna har tillgång till garanterad fortbildning och att detta skall ingå som en del i en allmänläkares vardag,

• bevaka och påverka den förändrade målbeskrivningen för ST i allmänmedicin,

• sprida kunskap om Läkarförbundets program "Medicinsk forskning utanför universitets­sjukhusen" då detta handlar om den patientnära forskningen och i högsta grad berör distriktsläkarna.

  ---

Tidningen Distriktsläkaren är föreningens egen tidning och trycks av förlaget Mediahuset i Göteborg AB. Distriktsläkaren har en upplaga på ca 6000 exemplar och har utkommit med 8 nummer under 2003. Tidningen distribueras till samtliga medlemmar och alla vårdcentraler i landet samt till medicinjournalister på landets tidningar, lokalföreningarnas kanslier och ny­hetsbyråer.

• stimulera läsarna att använda tidningen Distriktsläkaren till att vara ett aktuellt debattforum,

• tidningen även fortsättningsvis skall vara kostnadsfri för föreningen.

Alla medlemmar skall kunna ta del av styrelsens fortlöpande arbete. En av informationskana­lerna är Ombudsmannabrevet. Efter varje styrelsemöte läggs Ombudsmannabrevet ut på DLFs hemsida.

Styrelsen