Nytt från styrelsen

PROTOS-gruppens representanter har nu träffat företrädare för de flesta politiska partierna. Sannolikt kommer NFS att ha presenterats för alla riksdagspartierna före april månads utgång – möjligen med undantag av Miljöpartiet som inte svarat på flera kontaktförsök. Mötena har varit mycket givande och med genomgående positiv respons. Målgrupper för kontakt därefter är Ansvarsutredningen och Landstingsförbundets sjukvårdsberedning.

Den planerade populärversionen av PROTOS-förslaget är färdig och har använts vid kontakter med de politiska partierna. Den presenteras bland annat på DLFs hemsida och i detta nummer av tidningen. Populärversionen är avsedd att kunna användas centralt och lokalt i kontakter med exempelvis huvudmän och patientorganisationer.

Hela PROTOS-gruppen kommer att träffas i slutet av april och stämma av arbetet. Alla kontakter med politiska grupper och viktiga organisationer förankras i gruppen.

Programförslaget "Svensk sjukvård i framtiden – finansiering, styrning och struktur" har varit på remiss till samtliga delföreningar samt som öppen remiss erbjudits alla medlemmar för synpunkter. DLFs styrelse har besvarat remissen och står bakom huvuddelen av den sjukvårdspolitiska gruppens analyser och förslag.

PROTOS-gruppens förslag till Nationellt Familjeläkarsystem är en av hörnstenarna i den sjukvårdspolitiska gruppens policydokument.

Vid ordförandekonferensen 2004 kommer huvudtemat att vara arbetsmiljöfrågor. Vidare presenteras lokalavdelningarnas egna rapporter samt läget beträffande PROTOS-förslaget och den kommande arbetstidslagstiftningen.

Läkarförbundets arbetsmiljöexpert Ragnar Kristensson medverkar vid ordförandekonferensen.

Socialminister Lars Engqvist emotses som gäst vid fullmäktigemötet.

DLFs styrelse väljer arbetsmiljön som tema vid ordförandekonferensen i år av flera orsaker. En av orsakerna är att Sverige upprepat har kritiserats av EU-kommissionen för att EUs arbetstidsdirektiv inte införts i svensk lag. Kommissionen har nu riktat en stämning mot Sverige för fördragsbrott med anledning av detta. Ny arbetstidslag kommer. Den är emellertid försenad och förväntas först vid årsskiftet.

Om Sverige skall följa EU-reglerna om arbetstid krävs en avsevärd förstärkning av läkararbetskraft ute i verksamheten. Landstingsförbundets förhandlingsberedning har uttalat att de skall göra allt för att direktivet inte skall omfatta just läkarnas verksamhet. Ett sådant ställningstagande är mycket anmärkningsvärt. Läkarna bör givetvis liksom alla yrkesgrupper tillförsäkras en tillfredsställande arbetsmiljö.

Förutom alla rapporter om indragningar och besparingar med negativa effekter på arbetsmiljön kommer också rapporter om underlåtenhet från arbetsgivarnas sida att tillse att distriktsläkarnas arbetsplatser blir så säkra som möjligt. Våld och hot mot primärvårdens medarbetare har på vissa håll tilltagit. Säkerhetsrutiner avseende risker för våld och hot i arbetet saknas. Larm finns inte där riskfyllda situationer kan uppstå. Ensamarbete förekommer i sådana situationer.

I gällande regelverk åläggs arbetsgivarna ett stort ansvar för säkerheten på våra arbetsplatser.

Det är hög tid att de av oss som upplever oro för riskfyllda arbetssituationer på vårdcentraler, jourmottagningar och vid hembesök tar upp detta med skyddsombud och andra fackliga representanter. Arbetsgivarnas kunskaper behöver skärpas om gällande föreskrifter, som exempelvis "Våld och hot i arbetsmiljön" AFS 1993:2, "Ensamarbete" AFS 1983:3 och "Systematiskt arbetsmiljöarbete" AFS 2001:1.

DLFs styrelse har tagit upp denna problematik i förbundets arbetslivsgrupp, ALG.

Mycket positivt är att antalet läkare som är skyddsombud ökar och att Läkarförbundet numera har en förteckning över vilka som är läkarskyddsombud och var de finns. Skyddsombuden kan därmed snabbt få råd och hjälp och möjlighet till löpande informationsutbyte med förbundets arbetsmiljö­expertis.

Det skall finnas etablerade rutiner att följa om en läkare blir anmäld.

Ansvarig chef bör snarast efter en anmälan initiera ett samtal med den som blivit anmäld – inte bara för att gå igenom den praktiska handläggningen och vad som hänt utan också för att ge möjlighet till psykologiskt stöd.

I varje verksamhet skall finnas en handlingsplan för hur fel i vården bör förebyggas. Ansvarig chef har i sitt förebyggande arbete att återkommande se över bland annat bemanning, anpassa scheman och jourer, ge medarbetarna tid för reflektion och återhämtning samt möjlighet att påverka arbetssituationen.

Saknas handlingsplan bör skyddsombudet eller annan facklig företrädare begära att en sådan utformas.

I den allmänna debatten om sjukskrivningarna har läkarnas roll diskuterats ingående. Det har framförts att läkarna är alltför generösa med att sjukskriva patienterna och bland annat har Riksförsäkringsverket efterlyst möjligheten att samla in statistik över hur enskilda läkare sjukskriver sina patienter. Orsakerna bakom den höga sjukskrivningsfrekvensen är mycket komplexa och till stora delar okända. Det saknas kunskap om vilken betydelse läkarnas praxis har för sjukfrånvaron.

Allmänläkarna har sagts vara dåliga sjukskrivare, men aktuell forskning har visat motsatsen. Allmänläkarna är de som står för de bästa sjukintygen och är mest aktiva och engagerade i sjukskrivningarna. Det är en god investering att ge dem förbättrade förutsättningar för att klara av sin uppgift.

DLFs styrelse har tagit fram ett dokument "Sjukskrivning – ny rollfördelning behövs" där styrelsen klargör sin policy i sjukskrivningsfrågan. Dokumentet finns i detta nummer av tidningen Distriktsläkaren och på DLFs hemsida. Det kommer även att presenteras på fullmäktigemötet och spridas via andra mediakontakter.

Inför avtalsrörelsen har Läkarförbundet gjort en kvantitativ och kvalitativ medlemsundersökning.

I den kvantitativa delen framkommer inte någon enhetlig bild – alla enkätens frågor är viktiga avtalsfrågor. Beträffande lönepolitiken uppger en tredjedel av läkarna att de inte känner till arbetsgivarens gällande lönepolitik. 10% av cheferna känner inte till lönepolitiken. Kunskaperna om lönekriterierna är lägre än kunskapen om lönepolitiken.

Det finns ett majoritetsstöd för att lönerna skall vara individuella och differentierade. Vid nyanställning har 75% av läkarna själva förhandlat sin lön. Starkt stöd finns för denna ordning. Medlemmarna behöver förhandlingsstöd från sin lokalförening.

80% av kvinnorna, men mindre än 40% av männen anser att de finns löneskillnader p.g.a. kön. Det finns dock statistik som visar verkligheten och som behöver spridas bättre. När det gäller arbetstid arbetar hela 80% av läkarna under akuttid. Även bland distriktsläkarna och överläkarna är andelen hög – mellan 70–80%. Först i det högsta åldersintervallet 60–65 år sjunker andelen, men ligger dock så högt som närmare 60%. Kompensationsledighet föredras framför kontant ersättning.

Schemaläggning av ordinarie arbete på akuttid har ett mycket lågt stöd.

I den kvalitativa delen uppger flertalet intervjupersoner att den största frågan för dem är den tunga arbetsbördan. Tydligast märks det bland distriktsläkare. Flera relaterar till andra yrkeskategorier som piloter och chaufförer, vilka har lagreglerad arbetstid. Man frågar sig varför detta ej finns eller följs beträffande läkare.

Lönen är viktig, men inte till vilket pris som helst. Arbetstider, arbetsmiljö, arbetsbörda och jourbörda är minst lika viktigt. Det räcker inte med att sätta regler utan man måste se till att de följs och att det blir konsekvenser om så inte sker.

Avtalsrörelsen startar efter sommaren.

Parallellt med införandet av EUs arbetstidregler pågår för närvarande översyn av det tio år gamla arbetstidsdirektivet. Som en del av översynen vill EU-kommissionen försöka få bort den möjlighet som direktivet ger till undantag från regeln om maximal veckoarbetstid. Vidare skall s.k. opt-out (arbetsgivare/arbetstagare avtalar själva om avvikelse från arbetstidsregleringen) utvärderas. DLF och Läkarförbundet är helt emot opt-out-regeln.

Effekterna av Jaeger och Simap-domarna om att jourtid skall betraktas som arbetstid kommer att analyseras.

Möjligheterna att förena arbete och familjeliv avses förbättras.

En eventuell förändring av direktivet tar många år och det är inte aktuellt för Sverige att avvakta med de svenska lagändringarna.

Recertifiering av specialitet har diskuterats i förbundets delegation för utbildning och forskning (UFO). UFO liksom DLFs styrelse är emot recertifiering. Vidare är UFO klar med sina rekommendationer angående tjänstgöring som auskultant/läkarassistent vilket är mycket positivt med tanke på de incidenter som förevarit ute i landet. Medicine studerandes förbund (MSF) lovordade rekommendationerna vid representantskapsmötet i februari.

En manual för områdesvisa SPUR-inspektioner inom allmänmedicin/familjemedicin har tagits fram via Läkarförbundets vidareutbildningsråd (VUR). SPUR är Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet.

DLFs styrelse har granskat den och är positiv till det upplägg som beskrivs i manualen.

Glädjande nog finns för närvarande 1140 ST-läkare i allmänmedicin.

ST-läkarna erbjuds nu att få ett eget exemplar av tidningen Distriktsläkaren. Det vore därför mycket bra om intresserade ST-läkare kontaktar DLFs kanslist och lämnar sin aktuella adress.

Kerstin Ermebrant