|
Debatt Bokslutet för 2003 visar på ett tydligt trendbrott för Stockholms läns landsting. För första gången på många år kan landstinget redovisa en god budgetdisciplin, där den samlade sjukvården visar på ett resultat som är bättre än budget och där den snabba ökningen av kostnadsutvecklingen har brutits. Landstinget är alltså på väg åt rätt håll men än är det bit kvar innan vi återskapat balans mellan landstingets inkomster och utgifter. Som en av många tuffa åtgärder som Landstingsfullmäktige beslutat om i budgeten för år 2004 ingick att remiss från husläkaren skall krävas för vård hos specialistläkare och sjukgymnaster i Stockholms läns landsting. Remisskrav ska minska landstingets kostnader med 100 miljoner kronor och införs nu successivt. Först ut var remisskrav till sjukgymnaster efter det 8:e besöket och till besök hos öron-, näs- och halsspecialister, hudspecialister. Men remisskravet har också en annan effekt, utöver att sänka kostnaderna för vården. Det handlar om att prioritera närsjukvården och att ge distriktsläkaren och hans eller hennes vårdteam en lotsfunktion till övrig vården. På detta sätt förbättras ansvarstagandet för patientens behov av vård. Vi är övertygade om att framtidens sjukvård ska sätta patienten i fokus och utformas utifrån den lokala hälso- och sjukvården. Därför har vi kommit till slutsatsen att när vi måste minska kostnaderna så är det den specialiserade sjukhusvården inte den basala och nära hälso- och sjukvården som ska reduceras. Därför är vår ambition att, även under nuvarande kärva ekonomiska läge, fortsätta att stärka närsjukvården. Det finns fortfarande ett rekryteringsbehov inom närsjukvården och därför är det viktigt att Stockholms läns landsting fortsätter att hålla högst standard i landet vad gäller antalet färdiga och nyintagna ST-läkare i allmänmedicin (Primärvårdens nyheter, 2/2004). Det är också viktigt att fler läkare på sjukhusen väljer att söka sig till allmänläkarbanan. En viss överflyttning bör ske när läkartjänsterna på sjukhusen blir färre men det handlar också om att stärka närsjukvården. Visionen är att mer av den vardagliga vården ska kunna utföras i närsjukvården. Det kan handla om röntgen, enklare provtagningar och operationer. Dessutom bör viss forskning finnas ute i primärvården, nära patienterna och mer fokuserad på våra stora folksjukdomar. Ett annat sätt att underlätta rekryteringen är att skriva vårdavtal med specialister i allmänmedicin som har ersättning enligt nationella taxan. Genom dessa avtal kan Landstinget påverka vilken vård som ska ges, var den ska finnas och därmed se till att den vård som erbjuds bättre motsvarar stockholmarna behov. Vi ska också stödja länets alla vårdcentraler med att förbättra tillgänglighet och omhändertagande genom den så kallade Genombrottsmetoden. Projektet ska stödja vårdcentralernas eget arbete med att öka tillgångligheten genom att erbjuda metodik, nätverk och goda exempel. Landstinget arbetar också med att förändra ersättningssystemet så att den del av ersättningen som är prestations- och målrelaterad kommer att öka. Vi hoppas och tror att husläkarna och övrig personal i primärvården kan se våra beslut om remisskravet och våra initiativ för utveckling av närsjukvården i Stockholms län som en utmaning och möjlighet att få en starkare ställning i storstadsområdets vårdutbud och bli stockholmarnas naturliga förstahandsval när de är i behov av sjukvård. Inger Ros (s) |