Nytt från styrelsen
Styrelsens möte i januari
(längre ner i dokumentet kommer "Styrelsens möte i februari")

DLFs styrelseledamöter har nu deltagit i ett flertal möten ute i lokalavdelningarna i samband med remissomgången av förslaget till Nationellt Familjeläkarsystem. Medlemmarna har varit aktiva med egna och viktiga synpunkter och styrelsen ser fram mot lokalavdelningarnas svar. En intensiv debatt pågår, bland annat i Läkartidningen, och styrelsen får regelbundet synpunkter och debattinlägg per e-mail.

Engagemanget lokalt och debatten generellt visar på att den önskade kraftsamlingen är på väg.

En fråga som upprepat ställts är varför förslaget är koncentrerat till läkararbete. PROTOS’ dokument är avsett att beskriva läkarens uppdrag i primärvården. Förslaget förutses leda till att befolkningens behov av de läkarespecifika kunskaperna tillgodoses, vilket samtidigt kommer att ge en dimensionering och organisation som ger en tillfredsställande arbetsmiljö för läkarna.

Förslaget utesluter inte samarbete med andra yrkeskompetenser.

DLFs styrelse träffade den 27 januari Läkarförbundets presidium för diskussion i flera viktiga frågor, bland andra fortsatt facklig uppföljning av den Nationella handlingsplanen, PROTOS´ förslag om Nationellt Familjeläkarsystem och Landstingsförbundets utspel och DLFs syn på stafettläkarfrågan.

Läkarförbundets granskning av implementeringen av Nationella Handlingsplanen bör fortsättas lokalt med samma metodik som förbundet använt. DLF har tagit fram en mall för en sådan uppföljning och driver arbetet vidare.

Beträffande PROTOS förslag till Nationellt Familjeläkarsystem kommer förbundet att ta ställning till om det skall bli förbundspolitik efter det att vårt fullmäktige färdigdiskuterat och beslutat i frågan. Förbundet avser då att agera snabbt.

Dagsaktuellt vid mötet var Landstingförbundets utspel om totalstopp för inhyrning av stafettläkare. DLF presenterade översiktligt sin kartläggning av stafettläkararbetet bland sina medlemmar och arbetsmiljöproblematiken bakom avhoppen från ordinarie anställningar. Förbundets presidium underströk vikten av den medicinska kvaliteten i allt läkararbete och gruppen diskuterade de ofta felaktiga beräkningar som presenteras i media beträffande kostnaden för hyrläkare. Stafettläkarens arbete är mycket koncentrerat utan exempelvis avbrott för administrativa möten och lönen är inte jämförbar med fast anställdas, då vissa komponenter saknas.

Socialdepartementet har skickat ut fyra promemorior i sjukskrivningsfrågan och med mycket kort remisstid. "Second opinion", d.v.s. en andra bedömning av annan läkare efter viss sjukskrivningstid, har återkommit.

DLF tar avstånd från förslaget om "second opinion" och har framfört sina åsikter bland annat vid Riksförsäkringsverkets workshop i december.

I stället förordar DLF krav på ett rehabiliteringsmöte efter omkring två månaders sjukskrivning. Ansvarsfrågorna måste vara klara för dem som deltar i rehabiliteringsmötet. Vad är ytterst arbetsgivarens ansvar både i form av åtgärder och kostnad?

Läkarförbundets presidium har meddelat att DLFs remissvar är mycket viktigt i sjukskrivningsfrågan.

Remissbehandlingen av KNAS (Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler) betänkande (SOU 2002:58) är avslutad. Flertalet fackliga organisationer har varit positiva till utredningens förslag.

Landstings- och Kommunförbunden har avvisat förslaget med motiveringen att det kommer att leda till en ökad arbetskraftsbrist och en total kostnadsökning motsvarande drygt fem miljarder kronor. De beräknar att förslaget bland annat skulle innebära ett ytterligare rekryteringsbehov av 600 läkare utöver vad som beräknats hittills.

Läkarförbundets centralstyrelse liksom DLF kommer i sammanhanget att fokusera på arbetsmiljöförbättringar för läkarna.

Läkarförbundet planerar också att under våren göra ett nytt ställningstagande till dimensioneringen av läkare i primärvården.

Socialstyrelsens översyn av specialiteterna pågår. Referensgruppen till utredningen hade sitt sista möte i december 2002. Utredningens överväganden presenteras nu för Socialstyrelsens generaldirektör.

I det senaste förslaget fanns en del förändringar av större vikt. Det nationella rådet föreslås få beslutsrätt vad gäller framtida förändringar av specialistutbildningen och specialitetsförteckningen. SPUR-inspektionerna (SPUR = Läkarförbundets specialistutbildningsråd) blir obligatoriska. Akutvårdsspecialitet kommer att bli tilläggsspecialitet. Specialistkompetens skall – utöver sedvanligt intyg från handledare och verksamhetschef – baseras på en bedömning av tre särskilt utvalda personer från specialiteten. Anslaget till SK-kurserna föreslås öka. Slutligen föreslås att Svenska Läkaresällskapet får ansvaret för att administrera och samordna profilområden.

Förbundets delegation för forskning och utbildning (UFO) är positiv till rapporten och de avvägningar som gjorts i referensgruppen. UFO accepterar obligatoriska SPUR -inspektioner i föreslagen form. I frågan om vilken organisation som skall ansvara för profilområden avser förbundet att söka samarbete med Svenska Läkaresällskapet.

Det pågår ett skandinaviskt projekt för kvalitetssäkring av sjukvården genom direkt tillgång till evidensbaserad, uppdaterad, lättillgänglig och nationellt anpassad medicinsk kunskap.

Skandinavisk Elektronisk Läkarhandbok (SEL) på det egna modersmålet föreslås tillskapas. Produkten skall vara ett webbaserat online-verktyg för att kunna erbjuda en ständigt uppdaterad och aktuell kunskap. Ett institut med de tre skandinaviska ländernas socialdepartement föreslås bli huvudman.

Norge har med framgång prövat NEL (Norsk Elektronisk Legehandbok), som utvecklades 1997–1999.

Representanter för DLFs styrelse kommer att träffa chefsföreningen den 18 februari om ledarskapsfrågor. Primärvården har den största andelen icke-läkare i chefsposition och det är viktigt att allmänmedicinska specialister tar på sig chefskap.

Vid sitt nästa ordinarie möte kommer styrelsen att diskutera chefskap i primärvården och vad DLF skulle kunna göra kring ledarskapsfrågor.

Styrelsen anser att DLF behöver förstärka sin profil i ledarskapsfrågor.

Kerstin Ermebrant

Styrelsens möte i februari

Remisstiden har nu gått ut för förslaget om nationellt familjeläkarsystem. Representanter från styrelsen har besökt ytterligare ett antal årsmöten ute i lokalavdelningarna. Mötena har varit välbesökta och många värdefulla synpunkter har framkommit, vilket avspeglar sig i remissvaren. På ordförandekonferensen den 3 april sker slutdiskussionen och finslipningen av förslaget inför fullmäktige. Den fortsatta debatten i media – bland annat i Läkartidningen – visar på ett brett engagemang.

Läkarförbundets granskning av landstingens lokala handlingsplaner för implementeringen av den Nationella handlingsplanen har som vi vet visat ett nedslående resultat. Planerna har övervägande presenterat allmänna ambitioner utan konkreta mål och åtgärder. Den enkät som skickades ut till ekonomicheferna i landstingen har gett ett svårtolkat resultat, där det inte går att uttala sig om resursfördelningen till primärvården. 21 landsting lovade skicka in uppgifter om budgetprognos, men endast 10 har infriat sitt löfte.

Att bevaka den fortsatta utvecklingen och att återrapportera vad som faktiskt händer ute i landstingen är oerhört väsentligt. Det kan säkert också öka trycket både på landstingen lokalt och på statsmakterna.

DLF kommer därför att göra en uppföljning i samarbete med Läkarförbundet. Styrelsen utarbetar för närvarande ett utvärderingsinstrument i enkätform, avsett att användas av lokalavdelningarna i kontakt med de egna landstingen.

Enkäten kommer att beröras på ordförandekonferensen före fullmäktige samt återrapporteras via DLFs tidning och på höstens fackliga seminarium.

Landstingen skall ha inlämnat redovisning till Socialstyrelsen den 1 mars 2003 vad de hitintills åstadkommit i den fortsatta utvecklingen av den nationella handlingsplanen.

Propositionen efter KNAS ( Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler) betänkande (SOU 2002:58 ) är på väg.

Läkarförbundets centralstyrelse har beslutat att arbetsmiljöaspekten skall vara styrande för det fortsatta arbetet i anslutning till den nya arbetstidslag som kommer. Så långt det går skall detta kombineras med möjligheter till flexibla lösningar för den enskilde läkaren.

Centralstyrelsen har även diskuterat förbundets mål beträffande läkartätheten i primärvården. VD har fått i uppdrag att i samarbete med kansliet under våren 2003 återkomma med förslag till formulering av förbundets policy angående läkardimensioneringen i primärvården.

Förslaget om de nya läkarspecialiteterna kom den 10 februari. Positivt är utbildningsförbättringarna – nationellt råd inrättas, specialistutbildningsrådets (SPUR) inspektioner blir obligatoriska, alla handledare får ändamålsenlig utbildning, förstärkt studierektorsfunktion samt mer resurser till SK-kurser. SK-kurserna kommer möjligen att få 14 miljarder kr till 2004.

I förslaget ligger då också att tre externa bedömare, representanter för aktuell specialitet skall kontrollera att specialistkompetens har uppnåtts. För allmänmedicinens del avser Socialstyrelsen utse dem i samråd med SFAM.

Remiss är på väg, Läkarförbundet vill ha lång remisstid och lång övergångstid för de nya bestämmelserna.

Läkarförbundet har utarbetat ett handlingsprogram för medicinsk forskning utanför universitetssjukhusen. Bland förslagen i handlingsprogrammet kan nämnas inrättandet av en ny beredningsgrupp för allmänmedicin inom Vetenskapsrådets medicinska ämnesråd, förbättrade möjligheter för disputerade läkare att kvarstanna inom den kliniska forskningen och fastlagt mål om tillräcklig dimensionering av antalet allmänmedicinska specialister inom primärvården. Sjukvårdshuvudmännen måste satsa en större del av sina resurser på forskning och utveckling och skapa förutsättningar för att kunna rekrytera forskningsintresserade läkare till enheter utanför universitetssjukhusen.

Läkarförbundets förslag till ny hanteringsordning av patientkritik och anmälningar är under spridning till berörda instanser. Per patientkontakt är antalet rapporterade incidenter inom sjukvården lågt i förhållande till andra serviceformer i samhället. Systemet hitintills har dock varit för repressivt för att nå avsedd effekt på patientsäkerheten.

Förslaget går bland annat ut på att merparten av ärendena kan handläggas via en lokal kontaktinstans och att vederbörande verksamhetschef ansvarar för att relevanta åtgärder vidtas och att dessa kommer verksamhetens kvalitetssystem till godo. Allvarliga händelser anmäls till Socialstyrelsen och vidare till HSAN endast i de fall där skäl för prövotid, inskränkning i förskrivningsrätten eller deslegitimation föreligger.

Förslaget har även presenterats för lokalföreningarnas representantskap i februari och mottogs där positivt.

Flera lagändringar måste emellertid till om det skall bli verklighet. Mycket viktigt är noggrann information till patientorganisationerna.

Kerstin Ermebrant