IT-tipset
Janus webb

Janus webb är Stockholms läns landstings kanal för oberoende läkemedelsinformation. Den innehåller en hel del funktioner som man som läkare kan ha god användning för, oavsett om man verkar i Stockholm eller i övriga delar av Sverige.

Vi ska titta på Interaktionstjänsten, Läkemedel och fosterskador som ger vägledning vid riskbedömning av läkemedelsexponering under tidig graviditet, samt Läkemedel och amning Dessutom kan Kloka listan vara ett intressant alternativ att konsultera som ett allmänt förskrivarstöd. Här finns dessutom en särskild sökfunktion för nyheter inom olika terapiområden, som även innehåller expertgruppsutlåtanden och symposiereferat.

För att hitta till Janus webb på Internet skriver man in adressen www.janusinfo.org  i sin webbläsare.

Förskrivningsprogram

På startsidan finns tre menyer (blå, röd och grå) som löper horisontellt i sidans överkant, samt en lodrät meny i sidans vänstra hörn. När vi klickar på de olika länkarna i menyerna så är det bara innehållet under och till höger om dessa som förändras. Beroende på vad vi klickar på, kan även innehållet i menyerna förändras.

Här på startsidan har man lagt de senaste nyheterna, samt därunder Aktuellt från LÄKSAK och läkemedelskommittéerna i sidans mitt. Om man snabbt vill återvända till startsidan när man klickat sig runt på webbplatsen, kan man nå den med ett klick på antingen logon i sidans översta vänstra kant, alternativt genom att klicka på Hem i den grå menylisten.

Många av de funktioner som man ställer till förfogande på Janus webb, kan integreras med det förskrivningsprogram som Janus tagit fram och som är tänkt att integreras med det elektroniska journalsystem som man redan har på sin dator. För att läsa mer, klickar man på länken Förskrivningsprogrammet i den blå menylisten längst upp. Där kan man även se en demoversion som är gjord i Microsoft PowerPoint.

Men Janus webb innehåller flera regelbundet uppdaterade och lättanvända informationskällor, som kan användas precis som vilken webbtjänst som helst.

Ett klick på länken Interaktioner i vänster menyrad för oss till en ny vy i webbläsarens mitt. Här finns en webbversion av Interaktioner mellan läkemedel – en systematisk översikt av professor Folke Sjöqvist.

Man kan än så länge enbart söka på preparatnamn, men tjänsten är under utveckling och de lovar att snart ska även en sökning på substanser vara möjlig.

Så här går en sökning till:

I rutan skriver man in namnet på det preparat man vill söka på. I det här exemplet har vi skrivit ordet magnecyl. Sedan klickar man på Sök.

En dialogruta med fyra olika varianter av Magnecyl öppnar sig, och genom att klicka på ordet Välj markerar vi den vi önskar. I det här fallet väljer vi den översta.

I rutan nedanför – Valda preparat – finns nu Magnecyl. Nu kan vi välja ett nytt läkemedel och se om en interaktion kan befaras uppstå. Men vi kan redan i detta läge klicka på länken Hela listan i rutans överkant.

Ett klick här öppnar ett nytt fönster mitt i webbläsaren. Här kan man se samtliga interaktioner som finns för detta läkemedel. Listan i det här fallet blir ganska lång – sammanlagt tar den upp 110 preparatnamn. Direkt under finns en närmare beskrivning av interaktionen. Kombinationerna i listan är länkade till denna beskrivning, så man inte behöver rulla sig nedåt i rutan.

Ett klick på den översta kombinationen Magnecyl – Absenor, för oss alltså direkt till avsedd plats nedåt i förteckningen:

Varje läkemedelskombination är försedd med en kod, bestående av en bokstav och en siffra. Denna kod syns också framför kombinationen i listan ovanför. I just det här fallet är koden C3. Dessutom är fältet med läkemedelskombinationen fyllt med gul färg.

Bokstavs- och sifferkombinationen visar interaktionsvarning klassificerad vad gäller klinisk betydelse (bokstav) och dokumentationens art (siffra). Den är samma som i FASS och så här ska man tyda dem:

Man använder också färgerna rött, gult och vitt som varningsfärger (samt grått för ingen varning). När det gäller interaktioner färgsätts koderna enligt följande:

Så här långt har vi endast skrivit in preparatet Magnecyl, och sedan klickat på hela listan med interaktioner för just det preparatet. Vanligen är det en interaktion mellan två specifika preparat som man är intresserad av, och för att söka en sådan behöver man inte söka i hela listan. I stället skriver man in det andra preparatnamnet i rutan Ange preparatnamn och klickar ånyo på Sök. Vi väljer att skriva in Waran.

När vi nu klickar på Sök kommer detta preparat att läggas till det tidigare i rutan nedanför.

Nu kan vi se att det finns en interaktion mellan dessa två preparat. Vi kan dessutom se att den är klassificerad som D4 och har alltså fått den röda varningsfärgen.

Den röda knappen i rutans nedre hörn är länkad, och ett klick på den för oss direkt till dialogrutans beskrivning av interaktionen.

Ett klick på rubriken Läkemedel och fosterskador för oss till ett sökfält där man kan skriva in substanser, alternativt generiska namn, preparat eller ATC-koder. Idag omfattar denna databas samtliga på svenska marknaden förekommande läkemedelssubstanser. För innehållet svarar Bengt Källén, professor emeritus i embryologi. Vill man läsa mer om bakgrunden till denna bedömning av läkemedel, klickar man på länken Förord som finns under sökfältet.

Vi testade genom att skriva in ordet acetylsalicylsyra, och klickade därefter på Sök. Under sökfältet presenteras då en text, där vi först får en sammanställning av de preparat där denna substans ingår. Därefter följer en sammanfattande bedömning av substansen.

"Acetylsalicylsyra kan användas som analgetikum och febernedsättande medel under graviditet. Hög dosering bör undvikas under längre tid, speciellt under senaste delen av graviditeten."

Därefter följer en översikt som är betydligt längre – i detta fall 455 ord. För varje läkemedel finns en sammanfattande bedömning och en utförligare översikt. Beskrivningar av de fosterskador som nämns, nås via en länklista under den aktuella texten. Nyckelreferenser anges och är så vitt möjligt länkade till PubMed – den version av den medicinska databasen Medline som nås via Internet. ( Se DL 7 & 8 -02 ) De flesta preparat har även länkar till respektive FASS-text.

Allt detta presenteras i en ruta nedanför sökfältet, och man får rulla sig nedåt på sidan för att läsa texten. Eftersom det är ganska trångt, kan man uppleva det lite bökigt. Därför har en ny menyrad lagt sig under den gamla i själva sökfältet, när vi genomfört själva sökningen.

De tre första länkarna för oss direkt ned till de aktuella avsnitten i texten. Klickar man på Skriv ut längst till höger så öppnas ett nytt fönster, där texten presenteras i en utskriftsvänlig version. Sedan är det bara att klicka på knappen Skriv ut i verktygsfältet i webbläsaren. (Kommandot nås även under Arkiv längst till vänster i menylisten).

Den fjärde länken – Fasslänkar – öppnar ett nytt fönster i webbläsaren där vi kommer till FASS Internetupplaga (www.fass.se) och som innehåller de relevanta texterna för just denna substans.

Här ser vi de två första, totalt är de över tjugo stycken för acetylsalicylsyra. Ett klick på den önskade rubriken för oss direkt till avsedd sida i FASS. För att återvända till Janus, stänger man sedan detta fönster.

Länken Läkemedel och amning tar oss till en sammanställning som skall ses som en hjälp vid frågeställningar kring läkemedel och amning. Här kan vi söka på sammanlagt 265 substanser. Bedömningen bygger på kritisk värdering av farmakologiska handböcker och publicerad litteratur. Informationen här produceras i samarbete mellan avdelningen för klinisk farmakologi, Huddinge Universitetssjukhus och Janusredaktionen. Målsättningen är att ge en generell rekommendation. På grund av bristfällig dokumentation kan det dock vara svårt att ge ett entydigt svar. I de fall en generell rekommendation inte kunnat ges (man använder Ja/Nej) har Janus med en pil (ä) markerat att kommentaren bör läsas för ett individuellt ställningstagande.

Som ett mått på barnets läkemedelsexposition via bröstmjölk, "barndosen", har man använt den viktjusterade maternella dosen. Formeln för denna finns på sidans nedre del.

För att söka på olika preparat eller substanser, finns det ett register i bokstavsordning. Här är det viktigt att påpeka att detta register endast fungerar om man har Internet Explorer som sin webbläsare. Använder man någon annan – som Netscape eller Opera – måste man ladda hem hela förteckningen till sin dator i pdf-format istället.

Så här ser registret ut:

För att söka i det, klickar man bara på den bokstav som den substans – eller det läkemedel – som man vill ha information om börjar på. Här har vi först klickat på bokstaven S och bland de 52 preparat och substanser som fanns uppräknade där sedan klickat på preparatet Salazopyrin. Då får vi följande information, presenterad i fyra olika rutor.

I den första rutan finner vi substansen, och de olika preparat som innehåller densamma. I rutan med rubriken Amning finner vi just den tidigare nämnda pilen. Här kan man alltså även finna ett Ja eller Nej, beroende på vilket preparat man sökt på.

Under rubriken Dok i tredje rutan står siffran 2. Det är en referens till arten av den dokumentation som ligger som grund för bedömningen. Den kan anges med siffrorna 0, 1 eller 2 och de ska tydas enligt följande referensnyckel.

Dessa referenser finns sedan i fjärde rutan som innehåller själva kommentaren. De står då som siffror inom parantes. Siffrorna är länkade och ett klick leder till själva referensen.

Kloka Listan är en lista med drygt 200 läkemedel som rekommenderas för de vanligaste sjukdomarna. Valen i listan görs av Läkemedelssakkunnigas tjugotvå expertgrupper bestående av sjukhusläkare, primärvårdsläkare, kliniska farmakologer och apotekare i Stockholms län, med utgångspunkt i första hand från dokumenterad behandlingseffekt. Av två likvärdiga läkemedel rekommenderas det som har lägst pris. Rekommendationerna i Kloka Listan är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet och ämnade för behandling av vanligt förekommande sjukdomar i öppen och sluten vård.

För att ta sig till listan, klickar man på länken Kloka Listan som man finner i den mittersta, röda menyraden i sidans överkant.

Med hjälp av en ny meny i sidans vänstra spalt, kan vi sedan välja ett behandlingsområde. Här har vi klickat på Andningsorganen. Själva listan med rekommendationer öppnar sig då till höger om menyn, som alltså ligger kvar. Här ser vi början av listan:

Preparaten på listan är i sin tur klickbara. Vi klickar på Pulmicort, och kan då läsa att expertgruppens bedömning är att det skall kvarstå på listan, dessutom deras förbehåll och kommentarer samt även deras motivering för detta beslut. Vi kan också se namnen på de tio personer som ingår i just denna expertgrupp. I förekommande fall finns här även länkar till referenser och behandlingsrekommendationer.

Kloka listan finns också i en särskild, redaktionellt bearbetad version för patienter. Även den finns att tillgå på Internet, men på en annan adress – www.klokalistan.nu. Den tryckta versionen finns att hämta gratis på vårdcentraler och apotek i Stockholmsområdet. Den tryckta läkarversionen kan även laddas ned till den egna datorn via en länk härifrån. Den är 24 sidor lång, och endast tillgänglig i pdf-format. Filstorleken är dock endast på 178 kB, så det tar inte så lång tid att hämta hem den.

På startsidans högra del finner man en förenklad anatomisk figur. Det är en snabb sökväg till nyheter inom olika terapiområden, och vi kan dessutom finna expertgruppsutlåtanden och symposiereferat.

Om man för musmarkören över figurens olika områden, kommer en liten skylt att dyka upp alldeles bredvid markören. På den kan vi läsa de olika terapiområdena informationen är samlad i. När man kommer till det område man är intresserad av, klickar man bara där. Sidan man förs till innehåller symposiereferat, expertgruppsutlåtanden och de senaste nyheterna, presenterade med en klickbar rubrik och datum för publiceringen. Det finns även en länk Visa fler, och den för till en sammanställning gjord på samma sätt och som sträcker sig bakåt i tiden. De är samlade årsvis.

Ett klick på Infektion (de gröna prickarna till vänster om figurens huvud) ger totalt 48 artiklar under Nyheter. Den senaste daterar sig 2002-12-02 och den äldsta är från 1997-09-25.

Expertgruppsutlåtandena finns även centralt samlade under länken med samma namn i den röda mittmenyn som finns på startsidan.

Figuren hänger bara med i sidans högerkant när man klickar sig runt bland de olika terapiområdena. Om man befinner sig någon annanstans på Janus webb, måste man först ta sig tillbaka till startsidan för att finna den.

Från och med början av 2003 är det möjligt att även lägga enskilda sidor på Janus webb till sina Favoritmeny (eller som Bokmärke för Netscapeanvändare). Tjänsterna här är mycket enkla att överblicka och använda, och här finns dessutom fler bra funktioner – blankett för biverkningsrapporter, samt en omfattande länksamling till andra platser av intresse på Internet, för att nämna ytterligare två.

Så vi rekommenderar att hela webbplatsen läggs till bland de övriga i Favoritmenyn.

Per Lundblad