DLFs verksamhetsberättelse för 2002

I november 2000 antog riksdagen en nationell handlingsplan för den svenska hälso- och sjuk­vården (NHP). Styrelsen har i samband med ordförandekonferenser, fackliga seminarier och fullmäktigemöten fortlöpande fått rapporter om arbetet med NHP i de olika landstingen. Den samlade bilden är att allmänläkarna endast i undantagsfall varit delaktiga i att ta fram lokala handlingsplaner och att planerna till största delen är uttalade ambitioner och att det överlag sak­nas konkreta mål och åtgärder.

Socialstyrelsen har ett uppdrag att följa upp och utvärdera NHP och den första rapporten har presenterats under året. Landstingen behandlar frågan om primär­vårdens uppdrag på ett alltför övergripande sätt som inte preciserar åtagandet på förväntat sätt. Social­styrelsen konstaterar att alla landsting planerar att vidta åtgärder för att förbättra tillgänglighe­ten. Hittills har det till största delen handlat om ny teknik och annat för att förbättra telefontill­gängligheten. Planerna anger oftast inte tillräckligt tydligt hur läkartätheten skall ökas och hur befolkningen skall få tillgång till en fast läkarkontakt.

Läkarförbundet har under året gjort en granskning av NHP bland annat för att titta på hur de lokala planerna hanterat intentionerna att öka läkartätheten. Förbundet har vidare försökt titta på hur primärvårdens resurser/ekonomi redovisas. En arbetsgrupp (PRIMUS) har också i anslut­ning till granskningen gjort ett förslag till "Primärvårdens uppdrag och ansvar", vilket antogs av CS i slutet av året.

Läkarförbundets granskning visar ett mycket nedslående mönster med övervägande all­männa ambitioner utan konkreta mål och/eller kopplade åtgärder. I de fall ett klart mål finns så saknas oftast klart beskrivna åtgärder för att nå målsättningen.

• tillsammans med Läkarförbundet fortsätta arbetet med att följa landstingens genom­förande av NHP.

Vid DLFs fullmäktigemöte i april 2002 antogs ett yrkande som innebar ett uppdrag att tillsammans med övriga allmänläkarorganisationer ta fram ett långsiktigt handlingsprogram.

Efter inledande diskussioner mellan DLF, SFAM, SPLF och SYLF möttes föreningarna i juni 2002 och bildade arbetsgruppen PROTOS. Det fortlöpande arbetet har redovisats bland annat i Distriktsläkaren och det gemensamma remissförslaget, "Nationellt familjeläkarsystem" presenterades i nr 8/2002.

• i samarbete med PROTOS-gruppen och efter beaktande av remissvaren presentera ett "färdigt" förslag till fullmäktige i april 2003. Fortsatt agerande i denna fråga får sedan avgöras av de beslut som tas vid fullmäktige.

Den nya lagen om läkemedelsförmåner trädde i kraft 2002–10–01. Tilldelning av arbetsplatskoder från landstingen har i stort sett gått bra. Även pensionerade läkare och läkare utan fast arbetsplats har tilldelats koder.

Läkarna har varit kritiska till att den information läkaren vid patientmötet gett patienten bryts upp av utomstående personal utanför konsultationen i samband med utbyte av läkemedel på apoteken. DLF har framfört sina ståndpunkter vid hearings i läkemedelsfrågor både före och efter lagens ikraftträdande.

År 2002 är ett "mellanår" vad gäller centrala förhandlingar. De lokala läkarföreningarna har förhandlat om både löner och jour- och beredskapsersättningar.

En enkät skickades ut till 10% av medlemmarna i början av januari 2002 och efterfrågade stafettläkararbete under år 2001. Svarsfrekvensen var så hög som 86%.

Resultatet visar att var sjätte medlem i DLF har arbetat som stafettläkare under år 2001 – d.v.s. cirka 700 av Sveriges distriktsläkare. En tredjedel hade sagt upp sig eller begärt tjänstledigt från sin ordinarie distriktsläkartjänst för att arbeta som stafettläkare. Övriga gjorde det under semes­ter eller jourkompledighet. Många av dem som arbetade som stafettläkare hade mindre än 10 år inom specialiteten.

I enkäten frågade vi efter orsaker till att man arbetat som stafettläkare. Den vanligaste orsaken var missnöje med landstingen där lönen är för låg och arbetsmiljön för dålig. Många ville också prova på något nytt.

Resultatet av enkäten har publicerats i nr 3/2002 av Distriktsläkaren och resultatet har även uppmärksammats i rikspress och radio.

• följa omfattningen av stafettläkararbete, men inte med enkäter varje år. Resultatet har dis­kuterats med Landstingsförbundet eftersom dålig lön och arbetsmiljö är en vanlig orsak till stafettläkararbete.

Arbetsmiljön för Sveriges distriktsläkare är ett mycket stort problem.

Styrelsen har aktualiserat distriktsläkarnas arbetsmiljöproblem i arbetslivsgruppen. (ALG)

Under verksamhetsåret har styrelsen följt arbetet med KNAS (Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler) med tonvikt på förslagen om implementering av EUs arbetstidslagstiftning. Styrelsen har diskuterat vilka konsekvenser förslaget får för Sveriges distriktsläkare. Arbets­miljökonsekvenser av arbetspassens längd har diskuterats och kommer att följas.

Vid ordförandekonferensen delades "Vägledning för skyddsombud" ut till deltagarna samt finns nu att tillgå via DLFs hemsida.

• intensivt arbeta med att förbättra distriktsläkarnas arbetsmiljö genom att verka för tillräck­liga resurser bl.a. i form av läkarbemanning i förhållande till uppgifterna,

• arbeta för ökat inflytande över den egna arbetsdagen och ett arbetsliv som bättre än idag tillvaratar den enskilde läkarens kompetens i varierande skiften av livet.

Läkarförbundet har börjat använda begreppet arbetsliv – arbetslivsfrågor – vilket indikerar ett vidare fält än den rent fysiska arbetsmiljön, som ofta kommer i åtanke när begreppet arbetsmiljö används.

DLFs styrelse är representerad med en ledamot, som där drivit distriktsläkarnas arbetsmiljöfrågor.

ALG har följt arbetsmiljöinspektionens aktivitet vid flera sjukhus och vårdcentraler i landet.

ALG arbetar med en förbättring av "Läkare för läkare" – en kontaktplats där läkare som söker en kollega för behandling kan vända sig. Detta infördes efter en motion från DLF år 2000 till Läkarförbundets fullmäktige.

UFO bildades år 1989 och arbetar självständigt och dess uppgift är att vara policyskapande och att bereda utbildnings- och forskningsfrågor åt centralstyrelsen (CS). Delegationen driver ett antal projekt kring ovanstående frågor. UFO fattar egna beslut rörande de flesta frågor, men principiella eller övergripande frågor underställs CS för beslut.

Arbetet har fortsatt under året och inspektioner har genomförts på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och på Helsingborgs lasarett AB. I dessa inbegrips också primärvården i det aktuella området. Från dessa inspektioner har man fått värdefulla erfarenheter för det fortsatta arbetet. I arbets­gruppen ingår en representant från DLF.

Man kan konstatera att det idag finns mer eller mindre strukturerade ledarskapsutbildningar på samtliga utbildningsorter. En sammanställning över dessa finns att läsa på Läkarförbundets hemsida (www.slf.se).

Denna konferens hålls två gånger per år. Förbundet har utvecklat en hemsida som finns under rubriken utbildning på www.slf.se . Här finns mycket bra material och information för både studierektorer och AT-/ST-läkare. Den är öppen för alla användare.

UFO utser årets handledare enligt specifika kriterier.

Erik Nilsson och Shirani Jayawardena utsågs i år och de inbjöds att motta sina priser under Läkarstämman.

Socialstyrelsens utredningsarbete följs mycket noggrant av UFO.

I den senaste versionen föreslås SPUR-inspektioner bli obligatoriska. Specialistkompetens skall baseras på utöver sedvanligt intyg från handledare och verksamhetschef även en bedömning av tre särskilt utvalda personer från specialiteten. Akutvårdsspecialitet förväntas bli en tilläggsspe­cialitet till t.ex. allmänmedicin, internmedicin m.fl.

Specialitetsöversynen föreslår inte någon förändring för den allmänmedicinska specialiteten.

Tidningen Distriktsläkaren är föreningens egen tidning och trycks av förlaget Mediahuset i Göteborg AB. Distriktsläkaren har via förlaget tillgång till en skribent som genomför intervjuer och skriver artiklar. Medlemmarna har inkommit med några debattartiklar och insändare vilket är oerhört positivt. Föreningen får ett ekonomsikt överskott av tidningen.

• stimulera läsarna att använda tidningen Distriktsläkaren till att vara ett aktuellt debatt­forum,

• tidningen även fortsättningsvis skall vara kostnadsfri för föreningen.

DLFs hemsida administreras av styrelsen och vårt kansli till en låg kostnad. Antalet besökstill­fällen har långsamt ökat. Via hemsidan erhålls facklig information, t.ex. Ombudsmannabrevet och olika rapporter/motsv. Provinsialläkarstiftelsens kurser tillkännages regelbundet och det finns möjlighet till elektronisk anmälan till kurs. Verksamhetsberättelsen med tillhörande motioner/motionssvar presenteras via hemsidan. På förslag i motion antagen vid 2001 års full­mäktige har styrelsen under det gångna året tillskapat möjligheter till lönerapportering via hem­sidan.

Styrelsen anser det är viktigt att alla medlemmar kan ta del av styrelsens arbete. En informa­tionskanal är Ombudsmannabrevet. Efter varje styrelsemöte läggs Ombudsmannabrevet ut på DLFs hemsida. Under verksamhetsåret 2002 har åtta Ombudsmannabrev utsänts med löpande information om styrelsens arbete. Information av känslig facklig natur går direkt till lokalav­delningarna.

Styrelsen har under året haft regelbundna träffar med representanter från styrelserna för Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Sveriges yngre läkares förening (SYLF) samt Svenska privatläkarföreningen (SPLF) i arbetet med att ta fram en gemensam plattform för Sveriges all­mänläkare.

Styrelsen har varit representerad vid fullmäktigemötena i Sjukhusläkarföreningen, SYLF samt SPLF.

DLF har haft kontakter med:

– Landstingsförbundet, där vi bl.a. diskuterat arbetsmiljöfrågorna och stafettläkare.

– Socialstyrelsen för att diskutera möjligheten för läkarstuderande att vikariera i allmänmedi­cin före läkarexamen. Vi bedömer att detta kan vara väsentligt för den fram­tida rekryteringen, men Socialstyrelsen har ställt sig avvisande.

– Norska läkarföreningen för att diskutera fastlegeordningen som införts i Norge.

– Fammi för att bl.a. diskutera om förslaget till nationellt familjeläkarsystem.

– Socialministern för diskussion om primärvården och distriktsläkarnas situation.

– Riksförsäkringsverket angående sjukskrivningsfrågorna.

Vid 2002 års ordförandekonferens ägnades en del av tiden åt rapport om vilket genomslag den nationella handlingsplanen haft i de olika landstingen/regionerna.

Johan Calltorp, ordförande i Fammi, redogjorde för Fammis uppgifter; kunskapsutveckling och kunskapsspridning.

Därefter ägnades resten av dagen till att diskutera hur allmänläkarna och blivande allmänläkare inom olika yrkesföreningar skall kunna samverka för att arbeta fram en gemensam programför­klaring för alla allmänläkare.

Socialminister Lars Engqvist var inbjuden talare och höll ett anförande om primärvårdens själv­klara roll som basen inom all sjukvård. Primärvårdens andel av sjukvårdens resurser har varit för låg. I den efterföljande frågestunden ställde sig socialministern positiv till att medverka till utarbetande av ett nationellt familjeläkar­system där det breda normalåtagandet måste vara grunden.

DLFs fackliga seminarium hölls i november på Johannesbergs slott i Uppland. Varje lokalav­delning har möjlighet att skicka 2 deltagare. Dessutom deltog representanter från SFAM, SPLF och SYLF, liksom Läkarförbundets ordförande Bernhard Grewin.

Läkarförbundets uppföljning av hur landstingen genomför den Nationella handlingsplanen presenterades.

Ellen Hyttsten, chef på Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen på Lands­tingsförbundet, informerade om hur man arbetar med den Nationella handlingsplanen. Man arbetar tillsammans med Socialstyrelsen för uppföljning och utvärdering, men hon betonade att Landstingsförbundet har begränsade möjligheter att påverka landstingen.

Läkarförbundets fullmäktige ägde rum i maj 2002 i Stockholm.

Förbundsordföranden Bernhard Grewins huvudanförande utgick från Läkarförbundets mål om "den goda vården". Förutsättningar finns för en god vård. Dock måste ett antal brister undan­röjas bl.a. avseende läkarnas arbetsvillkor, tillgänglighet för patienterna och vårdens resursbe­hov. Förändringsarbetet måste ske kunskapsstyrt. Den övergripande vårdstrukturen innebär att alla medborgare skall kunna komma i kontakt med primärvården genom en distrikts- eller familjeläkare.

Socialminister Lars Engqvist tydliggjorde i sitt anförande att resurserna till svensk sjukvård måste öka fortsättningsvis och angav målet 10% av BNP år 2008. Vidare framhöll socialmi­nistern att allmänmedicinen måste stärkas om vi skall få någon ordning på sjukvården i framti­den. Han antydde även att det framledes kan bli fri etableringsrätt för specialister i allmänme­dicin.

Motioner som bifölls berörde bland annat arbetsmiljö, anställningsvillkor, enhetligt journaldata­system och avskaffande av avgifterna för erhållande av legitimation och specialistbevis.

I anslutning till Vision 10 som handlar om arbetsmiljö biföll fullmäktige yrkande från styrelse­ledamot i DLF om att förbundet skall verka för ett ökat antal läkare som skyddsombud på ar­betsplatserna.

Nordiska allmänläkarseminariet som äger rum vartannat år kommer att hållas i Sverige hösten 2003.

Sverige har valts att leda allmänläkarnas europeiska fackliga organisation UEMO från år 2002 och fem år framåt. DLFs styrelse är representerad i ledningen för UEMO och en styrelseleda­mot finns med som representant för Sveriges läkarförbund vid UEMOs två årliga möten.

Det svenska ordförandeskapet har ambitionen att stärka UEMO genom att åstadkomma större delaktighet i utarbetandet av UEMOs policy i olika frågor.

Under året har den viktigaste frågan varit ett nytt direktivförslag inom EU angående erkännande av yrkeskvalifikationer. UEMO har under det gångna året efter många och långa diskussioner antagit en resolution som anger att UEMOs policy nu är att "general practice" ska vara en spe­cialitet jämförbar med andra specialiteter och därmed finnas med i den del av direktivet där spe­cialitetsbeskrivningarna finns. I dagsläget erkänns familjemedicin/motsv. som egen specialitet endast i en del av de länder som är representerade i EU. Det som är unikt för oss all­mänläkare är att det finns en separat reglering i direktivet kring "general practice" med krav på två års tjänstgöring efter läkarexamen för att erhålla status som general practitioner (GP) – från år 2006 tre års tjänstgöring. Under året har det svenska presidentskapet fått ytterligare stöd för att fortsätta arbetet med att få ett enhetligt specialitetsbegrepp för familjemedicin i Europa. För att lyckas med detta måste frågan kring särregleringen av GP lösas och en framkomlig väg kan vara att under en övergångstid få in GP som specialitet tillsammans med beskrivningen av spe­cialiteten familjemedicin.

Sverige har vidare fått ett enhälligt stöd från samtliga medlemsländer att UEMOs långsiktiga arbete skall sträva mot ett krav på fem års tjänstgöring för att erhålla specialistkompetens i familjemedicin/general practice och att det på sikt också skall finnas krav på tjänstgöringens kvalitet och innehåll.

DLFs styrelse