De flesta läkemedel medför risk för biverkningar, och patienter som skadas av läkemedel har möjlighet att fä ersättning via Läkemedelsförsäkringen (LF). Den tillkom den 1 juli 1978 sedan en frivillig överenskommelse träffats mellan läkemedelsbolagen i Sverige.
Läkemedelsförsäkringen är frivillig. Den skadelidande kan välja om han eller hon vill använda sig av LF eller driva en process i domstol – i så fall med hjälp av skadeståndslagen, alternativt produktansvarslagen. 
Läkemedelsförsäkringen är det mest förmånliga av dessa alternativ, eftersom det krävs endast ”övervägande sannolikhet” för att ett orsakssamband ska anses föreligga mellan läkemedel och läkemedelsskada. I domstol är oftast dessa möjligheter mer begränsade.
LF finns idag utförligt presenterad på Internet – komplett med information, databas med sökfunktioner och blanketter för utskrift. Adressen är www.lakemedelsforsakringen.nu – alltså utan ä och ö som (tillsammans med å) aldrig används i adressammanhang på Internet.
Vi möts som vanligt av en sida med fasta menyer till vänster, ovanför och under själva innehållet på sidan. Dessa menyer ligger alltså kvar när man klickar sig runt och det innebär att det blir snabbt och enkelt att förflytta sig mellan de olika platserna. 
Samtidigt innebär det också att det blir mindre plats för text, och därför måste man rulla sig nedåt – eller ”scrolla” som det ofta kallas på Internetspråk – med hjälp av rullningslisten till höger. Rullar man neråt på den här startsidan får man mycket information om Läkemedelsförsäkringen – samma som ges under de olika länkarna vad?, vem?, när? o.s.v. som finns i menyn överst på sidan. Vill man läsa allt detta är det lika bra att klicka där direkt, eftersom informationen som ges i texten är mer kortfattad och refererar vidare till dessa länkar.
Värt att notera är att inga av länkarna är understrukna. I själva texten ser man dem genom att de har en annan färg, (oftast blå för obesökt länk och lila för besökt dito, men det beror på de inställningar man har i sin webbläsare) samt att givetvis musmarkören som vanligt får form av en hand när den placeras på en länk.

Om man klickar på länken Paragrafer & förklaringar i vänstermenyn, får man upp de 19 paragrafer som reglerar rätten till att få ersättning samt utbetalningens omfattning. Paragraferna presenteras i sin exakta utformning. En bra sak här, är att man till varje paragraf lämnar en förklaring och kommentar. Detta för att det ofta kan vara svårt att förstå det juridiska språket, samt att tolkningarna också kan vara oklara för en lekman. 

Så efter varje paragraf kan man klicka på en länk som heter Läs förklaring, och då presenteras just denna med en text där man försöker utveckla och förtydliga den juridiska texten.
Efter förklaringen finns sedan en motsvarande länk som heter Åter till paragraferna, så det går bra att klicka sig fram och tillbaka. Vill man, kan man naturligtvis läsa/skriva ut alla förklaringarna, eftersom de är presenterade i turordning med samma nummer framför som paragraferna.

Det är alltså lätt och överskådligt att orientera sig bland de kriterier som styr LFs verksamhet. Genom att klicka på olika länkar kan vi t.ex. läsa en intervju med Ralf Blomgren, VD i Läkemedelsförsäkringsföreningen, alternativt få reda på hur lång en genomsnittlig handläggningstid är eller fördjupa oss i hur Läkemedelsskadenämnden arbetar.
Men det finns fler länkar av intresse på sidan. Genom att klicka på länken Yttranden av Läkemedelsskadenämnden i vänstermenyn, presenteras följande text:

Vid vårt besök (15/2, 2002) låg denna text även på startsidan. Här finns två länkar som leder till samma databas – dels genom att klicka på orden Läkemedelsskadenämndens yttranden längst ned, alternativt klicka på Sök i vår databas längst upp till höger. Båda två leder till samma ställe, men detta är en s.k. extern länk som öppnar sig i ett nytt fönster ovanpå det gamla i webbläsaren. Man kan behöva expandera det till full storlek, vilket man enklast gör genom att klicka på symbolen – fyrkanten – i mitten av de tre symboler som ligger längst upp, längst till höger i den blå dokumentlisten i det nya fönstret.

Vill man sedan stänga detta fönster, och återvända till sidan man befann sig på, klickar man bara på krysset längst till höger.
När det nya fönstret är maximerat, ser det ut så här:

Observera att på denna nya sida är alla länkar understrukna. Även här måste man rulla nedåt för att läsa hela sidan. Här finner vi en sökmotor, där vi kan fritextsöka i Läkemedelsskadenämndens databas över tidigare avgöranden. Man skriver bara in det ordet man vill söka på i sökfältet och klickar sedan på sök.

Resultaten presenteras i kronologisk ordningsföljd, presenterade efter vilket år avgörandet kom. En kort sammanfattning visas också. Vill man läsa hela yttrandet, klickar man bara på årtalet.
Alldeles ovanför presenteras ett antal länkar där de olika yttrandena är ordnade på olika sätt:

Ett klick på någon av dessa listar sökresultaten alfabetiskt eller kronologiskt efter det kriterium man klickat på.
Slutligen kan man klicka på Avancerad sökning, och sedan genomföra en fritextsökning där man kan välja att kombinera det sökta ordet med ett eller flera av de kriterier som är listade under rubrikerna här ovan. T.ex.: Sök på huvudvärk kombinerat med ett visst preparatnamn och ett visst terapiområde.

Som exempel ska vi dock söka på preparatet Cipramil, och inte kombinera vår sökning med något annat. Vi är helt enkelt intresserade av allt vi kan finna om detta läkemedel. Därför väljer vi att klicka på länken Preparatnamn, och då kommer vi till ett index där dessa presenteras i alfabetisk ordning. Den första sidan presenterar 25 preparatnamn, A–C. För att komma till D klickar man på länken Nästa, längst ned på sidan och ytterligare 25 namn, D–G presenteras. Det finns sammanlagt sex indexsidor.

Cipramil finner vi dock på första indexsidan, och vi klickar på ordet som också är en länk. 

Nu kommer vi till en ny sida, där vi kan se att preparatet har två träffar i databasen:

Rubriken ger information om vilket år som det beskrivna inträffade, och under densamma kan vi läsa en kort sammanfattning. Genom att klicka på rubriken kommer vi till en sida där vi mer i detalj kan läsa om händelsen. Vi väljer att klicka på den senaste, och får då en beskrivning av patient, bakgrund, de händelser som ledde fram till anmälan samt nämndens yttrande med bedömning. Texten motsvarar ungefär ett tättskrivet A4-papper, och man kan naturligtvis skriva ut den i sin helhet eller kopiera den till sitt ordbehandlingsprogram på datorn. Sammanlagt finns det 136 sådana här sidor att hämta. 
Men nu vill vi återvända till startsidan, och släcker därför hela fönstret med ett klick på krysset längst upp till höger i den blå dokumentlisten.
Den som vill få ersättning för läkemedelsskada via läkemedelsförsäkringen måste skriftligen anmäla skadan. Det måste ske inom tre år från det att den skadelidande fick kännedom om skadan, och för anmälan krävs en särskild blankett.

Ett klick på länken hur? i menyn längst upp på sidan ger all information man behöver. Här finns också blanketten för utskrift. Den ligger i s.k. PDF-format som kräver att man har programmet Adobe Acrobat Reader installerat på sin dator för att man ska kunna läsa den. (Hur man hämtar och installerar det finns utförligt beskrivet i Distriktsläkaren nr 6-01.) 
Ralf Blomgren, VD i Läkemedelsförsäkringsföreningen, säger i en intervju som är publicerad på hemsidan så här:
– Bristfällig kännedom om vår försäkring berövar patienter miljonbelopp varje år! 
Han gör vidare en jämförelse mellan antalet anmälningar till läkemedelsförsäkringen rörande dödsfall som beror på läkemedelsbiverkningar. De var färre än 10 under år 1999. Läkemedelsverket fick samma år 77 anmälningar av fall där biverkningar lett till döden. 
– Det är märkligt, med tanke på att läkemedelsförsäkringen jämfört med andra möjligheter till skadeersättning har betydande fördelar för den enskilda patienten, säger han.
Så förhoppningsvis kommer hemsidan på Internet att bidra till att information om Läkemedelsförsäkringen och dess möjligheter till ersättning sprids i allt vidare kretsar.

Per Lundblad