| DLFs verksamhetsberättelse för år 2001
Sedan verksamhetsåret 1999 har DLF ej skickat ut någon papperskopia på verksamhetsberättelsen till medlemmarna. Detta av besparingsskäl och för att utnyttja modern datateknik som vi investerat pengar i.
Verksamhetsberättelsen kommer att finnas i sin helhet på vår hemsida: www.svdlf.se
Besparingen är cirka 50000:-, vilket möjliggör en ordförandekonferens före vårt fullmäktigemöte.
Ordförandekonferensen förra året var mycket uppskattad. Dessa träffar med lokalavdelningarna bedömer styrelsen som mycket värdefulla.
Här nedan följer ett kort referat av verksamhetsberättelsen. De som vill ha mer detaljer om styrelsens arbete är välkommen till vår hemsida
www.svdlf.se
Antalet yrkesverskamma medlemmar vid årets början var 4221, vid årets slut 4345.
Under år 2001 avlidna medlemmar:
Namn - Född
Ahlgren Å B - 1908
Eiersted Peter - 1942
Hallengren Maria - 1956
Hannerz Alf - 1943
Lindkvist Lars - 1948
Norberg Arild - 1918
Nordling Kjell - 1950
Rask Gunnar - 1931
Recht Leopold - 1924
Sloberg Marianne - 1942
Stübner Monica - 1940
Svenmar Martin - 1908 |
Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor
Nationella Handlingsplanen och FAMMI (Familjemedicinska institutet)
November 2000 antog riksdagen propositionen om den nationella handlingsplanen för den svenska hälso- och sjukvården. Planen innebär att man vill förstärka primärvården och man vill fullfölja den önskade strukturomvandlingen så att primärvården blir basen i hälso- och sjukvården. Man tillför resurser motsv. 9 miljarder för åren 2001–2004, av vilka 70% skall gå till landstingens hälso- och sjukvård och 30% till kommunernas primärvård. Under år 2001 har de enskilda landstingen arbetat med handlingsplaner där man skall redovisa hur man skall förverkliga dessa mål. Såväl SFAMs som DLFs lokala fackliga förtroendemän har försökt att påverka de lokala politikerna för att man verkligen skall få en utveckling i enlighet med planen.
I samband med att riksdagen antog den nationella handlingsplanen beslöts också att man skulle utreda formerna för ett nationellt institut för familjemedicin. Institutet skall vara ett nationellt stöd för kunskapsutveckling inom landstingens och kommunernas primärvård. Institutet skall också verka som centrum för kunskap och kunskapsspridning. Arbetet skall tydliggöra primärvårdens roll och på sikt också underlätta rekryteringen. Regeringen tillsatte en enmansutredare, Göran Sjönell. Utredningen genomfördes på mycket kort tid och kunde presenteras för Socialdepartementet i juni 2001. Förslaget har sedermera remissbehandlats. De flesta remissinstanser har varit positiva. Man har utarbetat en proposition till riksdagen och man förväntar sig att denna kommer att tas under vårvintern 2002.
Mångfald
Behovet av och fördelarna med mångfald har med regelbundenhet återkommande behandlats. Med mångfald avses vanligen flera fristående vårdproducenter liksom möjligheter till mångfald inom den offentligt producerade vården. Samverkansdelegationens slutbetänkande ”Klara spelregler” 1997, liksom senare års utredningar kring upphandling kommer sannolikt att leda till propositioner under det närmaste året. Eventuella förändringar i lagstiftningen kan medföra att utvecklingen av andra driftsformer för primärvård påskyndas. Läkarförbundet har arbetat med ett mångfaldsprojekt sedan 1999 och DLF har varit representerade i detta arbete. Inom projektet har man analyserat hinder för ökad mångfald, behov av insatser från förbundet och målgrupper. Projektet har avslutats under år 2001. Inom primärvården är förekomsten av alternativa driftsformer mycket varierande mellan olika landsting. DLF har en positiv syn på en ökad förekomst av andra driftsformer då bland annat kravet på ”skarpa” avtal kan vara ett sätt att avgränsa och tydliggöra primärvårdens åtagande och den ersättning som är kopplad till uppdraget. Det får dock inte bli som i vissa landsting att privata alternativ blir ett mål i sig med negativa effekter på läkares arbetsliv. DLF avvisar helt ”tvångsprivatiseringar”.
Stafettläkare
DLFs styrelse beslöt hösten 2000 att göra en enkät bland DLFs medlemmar för att undersöka omfattningen av stafettläkararbete bland våra medlemmar.
En enkät med en påminnelse skickades ut till 10% av medlemmarna i början av januari 2001 och efterfrågade stafettläkararbete under år 2000. Svarsfrekvensen var så hög som 87%.
Resultatet visar att var 8:e medlem i Svenska Distriktsläkarföreningen har arbetat som stafettläkare under år 2000 – d.v.s. nära 500 av Sveriges distriktsläkare. En tredjedel hade sagt upp sig eller begärt tjänstledigt från sin ordinarie distriktsläkartjänst för att arbeta som stafettläkare. Övriga gjorde det under semester eller jourkompledighet. Många av de som arbetade som stafettläkare hade mindre än 10 år inom specialiteten. 80% av de som arbetat som stafettläkare planerar att fortsätta med detta.
I enkäten frågade vi efter orsaker till att man arbetat som stafettläkare. Den vanligaste orsaken var missnöje med landstingen där lönen är för låg och arbetsmiljön för dålig. Många ville också prova på något nytt.
Styrelsen uppfattar resultaten av enkäten som oroväckande – det bör vara en allvarlig varningsklocka för de som idag leder dagens primärvård. Det fortsatta fackliga arbetet måste inrikta sig på att skapa sådana förutsättningar – såväl lönemässigt som arbetsmiljömässigt – att distriktsläkarna stannar kvar på sina fasta tjänster och att yngre kan rekryteras till allmänmedicinen.
Resultatet av enkäten har publicerats i nr 3/01 av Distriktsläkaren och resultatet har även uppmärksammats i rikspress, radio och TV.
DLF avser att:
• under det närmaste året följa omfattningen av stafettläkararbetet bland distriktsläkarna.
Arbetsmiljöfrågor
Arbetsmiljön
Arbetsmiljön för Sveriges distriktsläkare är ett mycket stort problem.
Distriktsläkarna har ringa inflytande över sin vardag och verksamhetens mål och dessutom arbetar de under orimlig tidspress vilket bl.a. framkommit i Läkarförbundets arbetslivsenkät våren 2000.
Styrelsen har aktualiserat distriktsläkarnas arbetsmiljöproblem i arbetslivsgruppen. Även vid möten mellan SFAMs och DLFs styrelser har distriktsläkarnas arbetsmiljö diskuterats.
Den handlingsplan för ett hållbart arbetsliv som ALG (Arbetslivsgruppen) tagit fram har styrelsen presenterat i tidningen Distriktsläkaren samt vid nordiskt allmänläkarseminarium.
Styrelsen har arbetat vidare med handlingsplanen och gjort vissa kommentarer till handlingsplanen som presenterats vid det fackliga seminariet samt i Distriktsläkaren och kommentarerna kommer även att läggas ut på hemsidan. Dokumentet kan vara ytterligare ett verktyg i arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö för Sveriges distriktsläkare.
Styrelsen har arbetat fram exempel på hur ett uppdrag att fullgöra vissa medicinska ledningsuppgifter kan utformas. Förslaget har presenterats i tidningen Distriktsläkaren samt på hemsidan där dokumentet kan laddas ned som ett Word-dokument.
Styrelsens uppfattning är att distriktsläkarnas arbetsmiljöfrågor nu i högre grad än tidigare är uppmärksammat såväl av arbetsgivarna som Läkarförbundet.
DLF avser att:
• intensivt arbeta med att förbättra distriktsläkarnas arbetsmiljö genom att arbeta för tillräckliga resurser bl.a. i form av läkarbemanning i förhållande till uppgifterna,
• arbeta för ökat inflytande över den egna arbetsdagen och ett arbetsliv som bättre än idag tillvaratar den enskilde läkarens kompetens i varierande skiften av livet.
Utbildning och forskning
UFO - Fortbildningsprogrammet
UFO tillsatte år 2002 en grupp, som under 2001 skulle arbeta med implementeringen av Läkarförbundets fortbildningsprogram ”De fyra stegen”. I denna grupp har DLF varit representerad av Britt Sjölin-Israelsson. Implementeringen har skett genom marknadsföring i bl.a. Dagens Medicin och Läkartidningen. Vidare har strategin varit att nå den enskilde medlemmen genom yrkes-, lokal- och specialitetsföreningarna och att uppmuntra till att utvecklingssamtal även skall innehålla en individuell fortbildningsplan.
Implementeringsgruppen har medverkat i två seminarier i fortbildning i Läkaresällskapets regi. Gruppen har funnit att det behövs särskilda insatser för att implementera fortbildningsprogrammets tankar hos arbetsgivaren. Detta skulle med fördel kunna ske genom någon form av inspektionsverksamhet t.ex. SPUR-inspektioner. Gruppen slutförde sitt arbete under 2001 och är nu upplöst.
AT-inspektioner
UFO tillsatte under hösten en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell för inspektioner av AT-utbildningen, alltså något liknande den redan etablerade SPUR-verksamheten, men på AT-nivå. I gruppen ingår två representanter från UFO, varav en representerar DLF, samt två studierektorer och representant från Läkaresällskapet och från SPUR förutom tjänstemän från förbundet. Gruppen har träffats två gånger och planerat att genomföra ett testförsök i två landsting till hösten.
FALLP
Arbetsgruppen för forskning inom allmänmedicin, läns- och länsdelssjukhus och hos privata vårdgivare (FALLP) har haft fyra möten. Gruppen har hittills i sitt arbete funnit att politiker åtminstone verbalt är positiva till forskning. Det finns FoU-enheter i stort sett i varje landstingsområde. Forskningens meritvärde har också diskuterats och gruppen anser att forskarmeriter bör väga tungt vid tillsättning av tjänster. Förslag om att inrätta ”forskar-ST”-tjänster finns också, Man anser vidare att SPUR-inspektionerna även skall bedöma möjligheten till FoU. Gruppen skall avlägga en rapport till CS under våren 2002.
Nylegitimerade läkares bedömning av grundutbildningen
Förbundet har under de senaste åren gjort en enkät rörande grundutbildningen. Årets resultat skiljer sig ej nämnvärt från tidigare. Mot bakgrund av enkätresultaten kommer UFO att göra en inventering av ledarskapsperspektivet under grundutbildningen.
Lokala kontakter
Ordförandekonferens
För andra gången anordnade styrelsen en ordförandekonferens i anslutning till fullmäktigemötet. Syftet är att vid ytterligare ett tillfälle, förutom vid det fackliga seminariet, skapa en möjlighet för lokalavdelningarnas representanter att träffas för att utbyta tankar och erfarenheter sinsemellan och med styrelsen.
De områden som diskussionen kretsade kring var det lokala fackliga arbetet och dess förutsättningar, rekryteringsläget, löneläget samt självklart det lokala arbetet med den nationella handlingsplanen. Det visade sig att arbetet kommit olika långt och att det fanns uppenbara risker för att en del av pengarna kan komma att hamna i landstingens ”svarta hål”.
DLFs fullmäktige
Fullmäktigemötet liksom hela verksamhetsåret präglades av arbetet kring den nationella handlingsplanen. Till fullmäktigemötet hade två motioner inkommit. Den första avseende möjligheter till aktuell lönestatistik vid nyanställning. I anslutning till diskussionen kring motionen antogs ett yrkande från lokalavdelningen i Bohuslän, att aktuellt förhandlad lön skall göras tillgänglig via nätet. Styrelsen fick i uppdrag att tekniskt tillskapa detta utrymme via nätet. Motion nummer två berörde arbetsmiljöfrågor ur ett flertal perspektiv. DLFs representant i ALG redogjorde bland annat för den handlingsplan för ”Hållbart läkarliv” som är framtagen av ALG. Såväl motionerna som svaren finns på hemsidan. Ett förslag till stadgeändring vann fullmäktiges godkännande vilket innebär att styrelsen minskas med en ledamot. Valberedningens förslag till ny styrelse antogs. Lars Fries, tidigare styrelseledamot och revisor, utsågs till hedersledamot i föreningen.
Gästföreläsare var Göran Sjönell, enmansutredare av det familjemedicinska institutet. Han belyste allmänmedicinens utveckling och möjligheter att bli ett attraktivt alternativ för blivande läkare. Familjemedicinska institutet skall stödja utvecklingen av intentionerna i den nationella handlingsplanen.
Fackligt seminarium
Varje höst äger det fackliga seminariet rum då DLFs styrelse träffar representanter från lokalavdelningarna för att informera om, belysa och diskutera viktiga fackliga frågor.
Första programpunkt var en genomgång av den norska fastlegeordningen som införts i Norge. Hans Kristian Bakke, ordförande i Alment praktiserende lægers forening (Aplf) redogjorde för processen från idé till genomförande, i tid drygt 20 år. Norge genomförde under fyra år ett fullskaligt försök i fyra kommuner. Därefter förhandlades nu gällande fastlegeordning fram. I Norge anser allmänläkarna att en stor del av ersättningen skall vara prestationsbaserad och en liten del i form av kapitering och så är systemet uppbyggt. De norska allmänläkarna är mycket nöjda med avtalet och man har i allmänhet en betydligt högre lönenivå än i Sverige. Norge räknar med att få ett läkaröverskott inom en inte alltför avlägsen framtid.
Auditoriet fick därefter en färsk rapport från Christina Fabian, blivande president i UEMO.
Fortbildningsfrågorna presenterades av Gunilla Hoffstedt från Läkarförbundet. Hon redogjorde för hur man arbetar med dessa frågor på alla nivåer, grundutbildning, AT/ST-utbildning, kompetensutveckling och forskarutbildning.
Arbetsmiljöfrågor diskuterades vilket finns beskrivet på annan plats i verksamhetsberättelsen.
Slutligen fick vi en rapport av Svante Pettersson på Socialdepartementet om innehållet i propositionen angående det familjemedicinska institutet.
Internationella
kontakter
Nordiskt allmänläkarseminarium
Nordiska allmänläkarseminariet som äger rum vartannat år, var år 2001 förlagt till Oslo. Från Sverige deltog representanter från DLFs styrelse, SFAM och SPLF. Finland rapporterade om den 5 månader långa konflikten där man utnyttjade strejkvapnet i form av roterande punktstrejker vilket visade sig vara effektivt. Alla nordiska länder brottas med större eller mindre brist på allmänläkare. Danmark och Norge ser ljusare på läget än de övriga länderna. Från Norge redogjorde man för genomförandet av Fastlegeordningen från 1 juni 2001 och man var övervägande nöjda hittills.
Fortsättning på sid. 20
I övrigt behandlades frågor som arbetsfördelningen mellan läkare och andra personalgrupper, IT-utveckling, arbetsmiljö och allmänmedicinens framtid. DLF upplever dessa seminarier som värdefulla då det ger möjligheter att få inblick i utvecklingen i våra grannländer.
Nästa nordiska allmänläkarseminarium äger rum i Sverige år 2003.
UEMO (Union Européenne des Médecins Omnipraticiens)
Liksom tidigare har DLF via Läkarförbundet deltagit i UEMO-arbetet. Sverige har representerats av DLFs ordförande och DLFs förra ordförande.
De viktiga frågorna under 2001 har varit specialistutbildningen i allmänmedicin samt frågan om UEMOs representation i Bryssel. UEMO bedömer det som viktigt att ha denna representation dels p.g.a. kopplingen till EU-administrationen, men även för att ha närmare kontakt med de övriga europeiska läkarorganisationerna med CP (Comité Permanent) i spetsen.
Presidentskapet för UEMO har de tre senaste åren administrerats av Italien. Enligt stadgarna skulle nytt presidentskap väljas vid plenarmötet i oktober 2001. Efter diskussion inom Sveriges läkarförbund beslöts att Sverige skulle kandidera. Sverige valdes enhälligt till presidentland för perioden 2003–2006. P.g.a. interna problem i det italienska läkarförbundet tvingades det italienska presidentskapet att avgå redan 1 januari 2002. Plenarmötet beslöt därför att Sverige skall fullgöra uppdraget även under år 2002.
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att detta endast är ett urval från Distriktsläkarföreningens verksamhetsberättelse och den som vill läsa hela är välkommen att gå in på vår hemsida
www.svdlf.se
DLFs styrelse |